Sannolikhet och statistik åk8 vt -19

Hur stor är chansen att få en sexa när du slår en tärning?
Hur stor är chansen att du vinner på ett lotteri?
Hur stor är risken att bli träffad av blixten?
Den del av matematiken handlar om att beräkna chanser eller risker kallas sannolikhetslära.

Syfte

Att du tar stort ansvar för ditt eget lärande.

Centralt innehåll

Här får du möjlighet att lära dig:

-undersöka och resonera kring begreppet sannolikhet

-uttrycka sannolikhet i bråkform och procentform

utföra beräkningar av sannolikhet för en händelse och för flera oberoende händelser

-uttrycka verkliga situationer matematiskt med sannolikhet

-tolka och använda lägesmått i olika situationer.

-tolka och använda olika sorters diagram för att beskriva samband

-resonera och argumentera kring missvisande statistik

-undersöka och beskriva resultat från undersökningar i tabeller och diagram

-värdera lösningsmetoder och matematiska resonemang

-förklara och motivera utifrån dina kunskaper om begrepp i arbetsområdet.

Begrepp du måste kunna:

Sannolikhet, likformig sannolikhetsfördelning, olikformig sannolikhetsfördelning, utfall, oberoende händelse, medelvärde, median, typvärde, frekvens, relativ frekvens, stolpdiagram, stapeldiagram, cirkeldiagram och medelpunktsvinkel.

Genomförande

Vi arbeta med sannolikhet och statistik på fyra olika nivåer. Vi har genomgångar av nya moment kontinuerligt. Du får möjlighet att se matte-filmer för att förstärka och fördjupa dina kunskaper. Hjälp utöver undervisningssituationerna kan du få på TTM och läxhjälpen.

Du använder formativ bedömning vid självskattning i början och slutet av perioden.

Inlämningsuppgifter och diagnos 6 under arbetets gång bedöms formativt.

Summativ bedömning vid arbetsområdets avslutning.

Bedömning

Du kommer få visa dina kunskaper och kunskapsutveckling via

-formativbedömning under periodens praktiska arbete.

-skriftliga inlämningsuppgifter

-självskattning

-muntliga redovisningar

-skriftliga kunskapsunderlag genom diagnos och prov.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet,
• genom egen ansträngning och delaktighet, utifrån sina förutsättningar, tar ansvar för sitt lärande och för att bidra till en god arbetsmiljö,
• utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna

Syfte

• formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
• använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
• föra och följa matematiska resonemang, och
• använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Centralt innehåll

• Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer.
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar.
• Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt material.

Kriterier

• Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett i huvudsak fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär samt bidra till att formulera enkla matematiska modeller som kan tillämpas i sammanhanget.
• Eleven för enkla och till viss del underbyggda resonemang om val av tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
• Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i välkända sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett i huvudsak fungerande sätt.
• I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
• Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med tillfredställande resultat.
• Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till syfte och sammanhang.
• I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.