Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Förbättringsplan för Gylle förskola 19/20

Skapad 2019-04-26 10:45 i Gylle förskola Borlänge
Förskola

Innehåll

 Verksamhetsrapporten beskriver förskolans måluppfyllelse/resultat utifrån prioriterade utvecklingsområden. Resultatet tas fram utifrån vårdnadshavarenkäten, BRUK-självskattningen och annan dokumentation som gjorts på förskolan. Verksamhetsrapporten innehåller även en analys av resultatet utifrån de prioriterade förbättringsområdena. Verksamhetsrapporten tas fram i juni.

 

Förbättringsplanen bygger på resultatet och analysen i verksamhetsrapporten och andra uppföljningar och utvärderingar som förskolan tagit fram och analyserat. Förbättringsplanen är ett levande dokument som stödjer förskolans arbete med planering, uppföljning, utvärdering, och bedömning av måluppfyllelse. Förbättringsplanen säkerställer också att utvecklingsarbetet är förankrat hos all personal. Förskolans läroplan är utgångspunkten för all verksamhet och allt utvecklingsarbete. Förbättringsområdena fastställs i september och planen revideras kontinuerligt.

 

Prioriterade förbättringsområden

 – VAD SKA GÖRAS? VART SKA VI ?

För att verksamheten ska utvecklas är det nödvändigt att förskolans resultat omsätts i åtgärder och nya förbättringsområden/mål. De prioriterade förbättringsområdena/målen identifieras delvis i verksamhetsrapporten utifrån förskolans resultat och analys av resultatet och delvis utifrån en kartläggning av verksamheten som görs i början av terminen. Tydliga mål som är kända för alla är en förutsättning för verksamhetens utveckling. Förbättringsområdena ska leda arbetet framåt och vara realistiska, tydligt formulerade och utvärderingsbara. De ska beskriva vilken effekt utvecklingsinsatsen förväntas ha på verksamheten eller barns utveckling och lärande.

 

 

Stödfrågor:

 

Vad ska utvecklas utifrån förskolans uppdrag? Vad är den förväntade effekten av arbetet inom förbättringsområdet?

 

 

Förskolans förbättringsområden:

 

Genus-

 

hur möblerar vi i våra lek/lärmiljöer

 

hur bemöter vi barnen/varandra. Gör vi skillnad på barn pga kön

 

 

Därför har dessa områden valts:

 

Vi vill möblera och använda lek/lärmiljöerna ur ett mer genusperspektiv.

 

I dagens samhälle har kärnfamiljen ändrats och detta vill vi uppmärksamma barnen på. Familjer kan se väldigt olika ut.

 

 

Nuläge – VAR ÄR VI?

 

För att det ska vara möjligt att se effekterna av arbetet över tid är det nödvändigt att arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av ett nuläge. Nuläget tas fram genom en kartläggning av barngruppen och verksamheten inom de prioriterade förbättringsområdena. Nulägesbilden görs också genom en BRUK-självskattning, beskrivning av verksamhetens förutsättningar och innehåll.

 

5/6-19

Vi har blivit mer medvetna om hur vi tilltalar barnen angående utseende och kläder. Vi pratar mer generöst om olika familjekonstellationer. Vi tänker på hur vi möblerar våra mijöer och vad vi erbjuder barnen att leka med. Miljöerna är hela tiden under förändring efter barnens intressen.

 

Stödfrågor:

 

Hur ser förskolans verksamhet ut utifrån de prioriterade förbättringsområdena? Vad tycker barnen är roligt och intressant? Vad inom förbättringsområdet vill de lära sig mer om? Vilka aktiviteter visar de intresse för? Hur ser förskolans organisation och förutsättningar ut?

 

 

 

Bruk, det syns på våra svar.

 

Utifrån resultat från BRUK har vi sett att vi pedagoger behöver arbeta mer medvetet med vårat eget stereotypa genus/könstänk.

 

 

BRUK

 

Dessa områden har valts ut i BRUK-verktyget utifrån förskolans prioriterade förbättringsområden.

 

2. Normer, värden och inflytande. 

 

2.1 Förmedla och förankra respekt för demokrati och mänskliga rättigheter.  

 

 

 

Metod/arbetssätt – HUR GÖR VI?

 

För att säkerställa att arbetet går framåt behöver en planering göras. Det handlar också om att identifiera vilka förutsättningar som krävs för att kunna genomföra utvecklingsinsatserna.

 

 

Stödfrågor: Vad behöver göras för att nå målet och vilka arbetssätt är relevanta utifrån nuläget? Vilket förhållningssätt behövs? Hur ska verksamheten organiseras och genomföras så att utveckling säkerställs? Vem gör vad? När? Hur? 

 

-Kartlägga miljöerna, hur ser de ut idag?

 

-Genom att observera barnens lek i miljöerna.

 

-Observera barnens lekande ur ett genus/könsperspektiv och uppmärksamma dem på deras egna sätt att tänka på vad som är "tjejigt respektive killigt".

 

- Hur ser barngruppen ut och vad har de för behov.

 

- Använda OBSERVATIONSMALLEN

 

- NÄRVARANDE PEDAGOGER.

 

- Avsätta tid för egna reflektioner och intressen, både enskilt och på planering/ped. konf. -- Avsätta tid ev. 20 min på varje ped. konf. med en "fråga" som alla funderat på innan, ex "hur bemöter vi barnen vid lämning?"

 

”Gör vi olika på tjejer/killar?”

 

”Hur kommenterar vi barnens kläder? Eller gör vi det?? Isf HUR säger vi? Olika till tjejer/killar?”

 

-Planerad verksamhet.

 

-Låna/läsa böcker.

 

-Små läsgrupper, diskutera boken. 

 

-Vi letar fram artiklar att läsa om könsroller och genus, som vi sedan kan ta upp och diskutera/reflektera på vår egna syn av ämnet på våra pedagogisk konferens.

 

-Se över vår lärmiljö så den stimulerar ur ett genus/könsperspektiv.

 

 

 

Dokumentation – HUR, NÄR och AV VEM

 

Dokumentation behövs för att det ska vara möjligt att följa utvecklingen över tid och för att det ska vara möjligt att se effekterna av arbetet (få fram ett resultat).

 

 

Stödfrågor: Hur ska utvecklingen dokumenteras? Vad behöver dokumenteras för att det ska vara möjligt att se om vi nått målet? Hur kan vi se att/om barns kunnande förändrats? Hur går vi vidare? Vem ansvarar för dokumentationen? På vilket sätt ska vi tillvarata barns intressen och frågor?

 

 

Vardera avd. på förskolan kommer att göra observationer på hur barnen respektive pedagogerna fungerar i sitt genustänk mot varandra och hur barnen använder miljön.

 

 

Dokumentera – Unikum? Lägga in i planeringsmallen?

 

 

Uppföljning – HUR BLEV DET?

 

Uppföljningen syftar till att stämma av om de genomförda utvecklingsinsatserna leder till förväntat resultat och om det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen har påverkat måluppfyllelsen. Uppföljning ska ske kontinuerligt och förskolan behöver skapa rutiner och en tidplan för uppföljningen. Ytterst handlar det om att identifiera hur barns inlärning och utveckling sker och hur förskolans bidrar till det.

 

 

Stödfrågor: På vilket sätt har arbetssättet/metoderna/verksamhetens innehåll påverkat barns lärande, trivsel och utveckling? Vad har vi sett/hört/gjort? Tar vi tillvara barns frågor, reflektioner och nyfikenhet? Har barns kunnande förändrats i förhållande till förskolans innehåll och aktiviteter? Är vi på rätt väg? Behöver vi förändra något för att nå målet? Har vi rätt och ändamålsenliga metoder för dokumentation? Har vi tillräckligt med underlag?

 

 

 

UNIKUM

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: