Utvärdering Matematik

Vad är matematik? Hur upptäcker man matematik i vardagen? Hur leker man matematik?

Verksamheten skulle fokusera på matematiska mål (Alan Bishop). Vi skulle försöka jobba med 6 mål; leka och spela, förklara, lokalisera, konstruera, mäta och räkna samt läroplanens mål som gäller matematik. Vi som pedagoger skulle fortsätta lägga barnens intresse och deras nyfikenhet i fokus.

 Varför har det blivit som det blev när vi gjorde som vi gjorde?

Vilken betydelse har vårt förhållningssätt, arbetssätt, lärandemiljö, gruppering av barnen i gruppen haft för betydelse för måluppfyllelsen?

 

Förskollärarnas förhållningssätt till matematik i förskolan är värdefull och bör synliggöras för barnen eftersom matematiken finns överallt i barnens vardag. Matematiken i förskolan innehåller grundläggande matematik som rumsuppfattning, jämförelser och geometriska figurer. Matematikbegrepp behöver uttryckas formellt med sina rätta namn. Vi medvetet räknar barnen i samlingarna samt att de talar om delar och helheter (en hel, en fjärdedel etcetera), medan de i andra situationer många gånger omedvetet använder läges- och riktningsbeskrivningar samt jämförelseord. Vi är delaktiga i barnens matematikutvecklig genom att använda matematikbegrepp i barnens vardag. Vi anser även att de behöver problematisera matematiken för barnen i enlighet med det sociokulturella perspektivet. För att göra detta menar man att de själva som vi först måste upptäcka att matematiken finns överallt och att den är en naturlig del av förskolans verksamhet vilket också tidigare forskning pekar på. För att matematiken ska bli meningsfull för barnen hävdar vi att matematiken bör konkretiseras och utgå från barnens erfarenheter och intressen samt ske på ett glädjefullt och lekfullt sätt.

Slutsatsen är att pedagogerna vill utnyttja den grundläggande matematiken som uppstår i vardagen och lyfta fram den och göra den synlig för barnen. Det uppfattas dock utifrån observationerna att matematiken som medvetet synliggörs är oftast antalsförståelse i samlingarna medan den grundläggande matematiken som man synliggör för barnen i de övriga situationerna oftast framstår som omedvetna handlingar och uttalanden. I samlingarna uppstår det många tillfällen där vi kan utveckla barnens grundläggande matematikförståelse vilket i majoriteten av samlingarna inte utnyttjas som den skulle kunna utan fokus läggs istället på att barnen ska lära sig antal.

 När barnen utvecklar antalsuppfattningen, lär sig att jämföra, mäta och sätta ord på sina egna tankar utvidgas förståelsen för vad matematiken kan användas till. Genom samtal, experiment och aktiviteter utvecklas barnens olika matematiska förmågor. I läroplanen för förskolan framgår vikten av att tillsammans med barnen samtala om grundläggande matematiska begrepp.

  Hur har barnen varit delaktiga och fått möjlighet till inflytande?

Alla våra aktiviteter planeras av oss utifrån våra observationer av barnens intresse. Det vi planerar är vad vi sett barnen leker med och är intresserade utav.

 Vad har barnen uttryckt och hur har det uttryckt detta? 

Barnen har uttryckt glädje för våra aktiviteter genom att dem alltid vill vara med och delta och man ser på dem att de har roligt samtidigt som de lär sig något och de utspeglar sig i leken. 

 

Lärmiljö: efter varje aktivitet har vi låtit materialen vi använt stå kvar så barnen kan leka och utforska materialet i efterhand. Det mesta av materialet finns tillgängligt i lärmiljön på avdelningen helatiden så barnen kan leka med det i den fria leken. Förutom det har vi andra matematiska material i vår lärmiljö på avdelningen som barnen leker med. 

 

Dokumentation:

Foto, film och observationer. Använda vårt reflektionsprotokoll . Låta barnen vara med och fotografera. Prata om dagen, Visa bilder och material i våra samlingar.

Låta barnen dokumentera genom att rita vad de upplevt och sätta upp dokumentationerna på väggarna, för att barnen ska kunna reflektera över sitt lärande tillsammans med en pedagog och/eller andra barn.

  

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,