Hade vi vetat hur bra och uppskattat dramat skulle bli hade vi startat med den som en händelse att utveckla vidare med hjälp av de andra tre (konst, musik och dans.) Vi får nu vara lyhörda och flexibla och följa med barnen i deras intresse och utmana dem där de nu är. Vi måste dessutom ge alla en chans att komma med på tåget, så vi planerar in en ny dramaupplevelse när fler barn är med.
Temat i sig har verkligen passat barnen bra och vi har märkt att de pratar mycket om vår temavägg och det vi gjort tillsammans. De har även visat stort intresse för ramsor, så där kommer vi utmana dem mer.

Reflektion 27/5-19

Det känns som om temat har runnit ut i sanden och att barnen har fullt upp med att ta in allt nytt som händer. Vi har fått en ny personal, de äldsta börjar förbereda sig för att flytta över till en annan grupp osv. Den stunden på dagen som fortfarande känns som om den är stimulerande är ramsorna innan maten. Så istället för att kämpa med att göra som tidigare planerat så känns det mer naturligt att utvidga och lägga mer krut på denna stund. 

Reflektion 10/6 -19

Vi planerar att arbeta med &aring;rstiden v&aring;r med barnen. Detta f&ouml;r att uppm&auml;rksamma de f&ouml;r&auml;ndringar som sker i naturen under denna &aring;rstid samt knyta ihop p&aring;sen f&ouml;r terminens g&aring;ngna arbete d&auml;r b&aring;de djur och natur varit centrala delar.&nbsp;
Tanken &auml;r att vi tillsammans skapar en ny temav&auml;gg och tar bort den h&ouml;stv&auml;gg som nu finns.&nbsp;
Vi kommer samtala kring:
<ul>
<li>att l&ouml;ven som legat p&aring; marken har f&ouml;rsvunnit</li>
<li>att igelkotten vaknar</li>
<li>att djuren sl&auml;pps ut ur bondg&aring;rden</li>
<li>att tr&auml;den f&aring;r blad</li>
<li>att blommorna b&ouml;rjar blomma</li>
<li>insekter b&ouml;rjar vakna till liv</li>
<li>vikten av att h&aring;lla naturen ren</li>
</ul>
Metoder:
<ul>
<li>Skapande</li>
<li>S&aring;ng, musik och ramsor</li>
<li>Drama</li>
<li>Dans och rytmik</li>
</ul>
&nbsp;
&nbsp;Vetenskaplig grund och bepr&ouml;vad erfarenhet:
Vi bygger v&aring;rt val av inneh&aring;ll och metoder p&aring; denna grund.
I boken "Det estetiska, kunskapen och l&auml;rprocesserna" skriver Ferm att det &auml;r l&auml;tt f&ouml;r oss pedagoger att utg&aring; ifr&aring;n att barn tycker om en viss sorts s&aring;nger och att s&aring; alltid &auml;r fallet. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r av stor vikt att vi &auml;r lyh&ouml;rda f&ouml;r barnen s&aring; att det &auml;r de s&aring;nger de uppskattar som sjungs.&nbsp;
Ulf Jederlund skriver i boken Musik och spr&aring;k: "P&aring; tidig niv&aring; har musikspr&aring;k och talspr&aring;k gemensamma r&ouml;tter, gemensamma byggstenar p&aring; vilka b&auml;gge vilar: tonh&ouml;jd, tonstyrka tempo, rytm, betoning och pauser. Att utveckla sinnet f&ouml;r dessa musikaliska eller prosodiska, byggstenar &auml;r av st&ouml;rsta vikt f&ouml;r s&aring;v&auml;l musikalisk som talspr&aring;klig utveckling, liksom f&ouml;r till&auml;gnan av l&auml;s- och skrivf&ouml;rm&aring;ga. Flera spr&aring;kforskare har visat p&aring; vikten av att utveckla barns fonologiska medvetenhet, det vill s&auml;ga deras k&auml;nsla f&ouml;r spr&aring;kets prosodi (meterik ,rytm och fonem) och deras f&ouml;rm&aring;ga att dela upp l&auml;ngre spr&aring;kenheter i mindre delar som ord, stavelser och enskilda spr&aring;kljud. Forskarna har oberoende av varandra p&aring;visat att ett medvetet arbete med rytmisering av ord och fraser (tex p&aring; trummor) och ljudlekar med r&ouml;sten (rim, ramsor och s&aring;ng) underl&auml;ttar l&auml;s- och skrivsv&aring;righeter."
Anders Burman skriver i boken Det estetiska, kunskapen och l&auml;rprocesserna: '"Men konst har en s&auml;rskild f&ouml;rm&aring;ga att framst&auml;lla det unika som inte l&aring;ter sig f&aring;ngas i begrepp och uttal. Att den p&aring; s&aring; vis kan koppla samman med ett perspektiviskt seende, en radikal annanhet och i f&ouml;rl&auml;ngningen &ouml;ppnar upp f&ouml;r andra typer av l&auml;rprocesser... ...I konsten kan s&aring;dant ta sig uttryck som annars f&ouml;rkv&auml;vs eller rationaliseras bort i det moderna samh&auml;llet. Det unika, det som inte passar in i n&aring;got m&ouml;nster, det icke identiska, det bortomspr&aring;kliga... ...Utifr&aring;n ett s&aring;dant perspektiv kan man h&auml;vda att estetiska l&auml;rprocesser handlar om att f&aring; tillg&aring;ng till en annan form av kunskap, en kunskap som inte &auml;r diskursiv eller begreppslig men som inte desto mindre kan vara nog s&aring; v&auml;rdefull."
Elisabet Sj&ouml;stedt skriver i boken Att k&auml;nna r&ouml;relse: en danspedagogisk metod: "F&ouml;r att bli tydlig i sina uttryck och sin kommunikation beh&ouml;ver eleven viss teknisk f&auml;rdighet som f&ouml;rmedlas genom l&auml;rarstyrd tr&auml;ning eller eget &ouml;vande. H&auml;r utvecklas koordination, styrka, uth&aring;llighet och r&ouml;rlighet. Det fysiska sj&auml;lvf&ouml;rtroendet och kontrollen uppmuntras, vilket ger en m&ouml;jlighet till ett tydligare r&ouml;relseuttryck. Dansen anpassas efter elevens &aring;lder, f&ouml;ruts&auml;ttningar och erfarenhet."
Jeanette Roos skriver i boken Det estetiska, kunskapen och l&auml;rprocesserna: "Gestaltning genom improvisationer &ouml;kar l&auml;randet b&aring;de individuellt och i grupp. Detta arbetss&auml;tt l&aring;ter barnens egna upplevelser, reflektioner och erfarenheter v&auml;xa fram. &Ouml;vningarna ger kunskapsh&auml;mtningen en skapande och reflekterande f&ouml;rankring. Det &auml;r l&auml;ttare f&ouml;r barnen att uttrycka sv&aring;ra k&auml;nslor n&auml;r de g&aring;r in i andra roller ist&auml;llet f&ouml;r att vara sig sj&auml;lva."

Våren Vt-19 DaVinci

Matriser i planeringen

Uppgifter