Vi planerar att arbeta med årstiden vår med barnen. Detta för att uppmärksamma de förändringar som sker i naturen under denna årstid samt knyta ihop påsen för terminens gångna arbete där både djur och natur varit centrala delar. 

Tanken är att vi tillsammans skapar en ny temavägg och tar bort den höstvägg som nu finns. 

Vi kommer samtala kring:

• att löven som legat på marken har försvunnit
• att igelkotten vaknar
• att djuren släpps ut ur bondgården
• att träden får blad
• att blommorna börjar blomma
• insekter börjar vakna till liv
• vikten av att hålla naturen ren

Metoder:

• Skapande
• Sång, musik och ramsor
• Drama
• Dans och rytmik

 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet:

Vi bygger vårt val av innehåll och metoder på denna grund.

I boken "Det estetiska, kunskapen och lärprocesserna" skriver Ferm att det är lätt för oss pedagoger att utgå ifrån att barn tycker om en viss sorts sånger och att så alltid är fallet. Det är därför av stor vikt att vi är lyhörda för barnen så att det är de sånger de uppskattar som sjungs. 

Ulf Jederlund skriver i boken Musik och språk: "På tidig nivå har musikspråk och talspråk gemensamma rötter, gemensamma byggstenar på vilka bägge vilar: tonhöjd, tonstyrka tempo, rytm, betoning och pauser. Att utveckla sinnet för dessa musikaliska eller prosodiska, byggstenar är av största vikt för såväl musikalisk som talspråklig utveckling, liksom för tillägnan av läs- och skrivförmåga. Flera språkforskare har visat på vikten av att utveckla barns fonologiska medvetenhet, det vill säga deras känsla för språkets prosodi (meterik ,rytm och fonem) och deras förmåga att dela upp längre språkenheter i mindre delar som ord, stavelser och enskilda språkljud. Forskarna har oberoende av varandra påvisat att ett medvetet arbete med rytmisering av ord och fraser (tex på trummor) och ljudlekar med rösten (rim, ramsor och sång) underlättar läs- och skrivsvårigheter."

Anders Burman skriver i boken Det estetiska, kunskapen och lärprocesserna: '"Men konst har en särskild förmåga att framställa det unika som inte låter sig fångas i begrepp och uttal. Att den på så vis kan koppla samman med ett perspektiviskt seende, en radikal annanhet och i förlängningen öppnar upp för andra typer av lärprocesser... ...I konsten kan sådant ta sig uttryck som annars förkvävs eller rationaliseras bort i det moderna samhället. Det unika, det som inte passar in i något mönster, det icke identiska, det bortomspråkliga... ...Utifrån ett sådant perspektiv kan man hävda att estetiska lärprocesser handlar om att få tillgång till en annan form av kunskap, en kunskap som inte är diskursiv eller begreppslig men som inte desto mindre kan vara nog så värdefull."

Elisabet Sjöstedt skriver i boken Att känna rörelse: en danspedagogisk metod: "För att bli tydlig i sina uttryck och sin kommunikation behöver eleven viss teknisk färdighet som förmedlas genom lärarstyrd träning eller eget övande. Här utvecklas koordination, styrka, uthållighet och rörlighet. Det fysiska självförtroendet och kontrollen uppmuntras, vilket ger en möjlighet till ett tydligare rörelseuttryck. Dansen anpassas efter elevens ålder, förutsättningar och erfarenhet."

Jeanette Roos skriver i boken Det estetiska, kunskapen och lärprocesserna: "Gestaltning genom improvisationer ökar lärandet både individuellt och i grupp. Detta arbetssätt låter barnens egna upplevelser, reflektioner och erfarenheter växa fram. Övningarna ger kunskapshämtningen en skapande och reflekterande förankring. Det är lättare för barnen att uttrycka svåra känslor när de går in i andra roller istället för att vara sig själva."

• Reflektion 27/5-19

• Reflektion 10/6 -19