Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Inför NP historia

Skapad 2019-05-02 12:14 i Gärdesskolan Stockholm Grundskolor
Grundskola F
Tips inför NP i historia 7 och 9 maj

Innehåll

 

Här kommer lite tips på sidor där ni kan hitta bra genomgångar och sammanfattningar inför nationella provet i historia:

Bra sammanfattning av historieämnets viktiga delar, gamla NP och länkar till andra övningar samt tips på genomgångar:

https://www.bildningscentralen.se/infor-nationellt-prov-i-historia/

Youtibe-klipp med genomgångar mm

https://www.youtube.com/playlist?list=PLE6Pfoso_4M8wANfnlBMNdQn1jzXtiO49 

so-rummet: https://www.so-rummet.se/kategorier/historia

so-rummets podcast: https://www.so-rummet.se/podcast

 

Här är en tidslinje över kalla kriget

Centralt innehåll i Historia årskurs 7–9 (Kursplan i historia-Skolverket)

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700

  • Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.
  • Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
  • Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

  • Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.
  • Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
  • Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
  • Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

  • Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
  • Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
  • De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
  • Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

  • Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
  • Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
  • Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
  • Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.
  • FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
  • Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
  • Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historia används och historiska begrepp

  • Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
  • Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
  • Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
  • Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9

Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.

Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: