Förmågan att ha kunskaper om samhällsstrukturer. Eleven har kunskaper (olika begrepp, vad som händer ihop med vad etc.) om samhällsstrukturer (genussystemet, riksdag och regering, domstolarna etc.).

Förmågan att undersöka hur olika samhällsstrukturer är uppbyggda och fungerar och beskriver då samband mellan olika samhällsstrukturer. Eleven undersöker social (genussystemet etc), mediala (hur fungerar en tidning, vad har en journalist för rättigheter och ansvar etc.), rättsliga (vad gör en domstol, vad händer om någon blir gripen etc.), ekonomiska (vad är en aktiemarknad, vad gör räntan etc.) och politiska (riksdag och regering etc.) strukturer. Eleven beskriver då samband (hur påverkar det en tidning trycker debatten i riksdagen etc.) mellan dessa olika samhällsstrukturer.

Förmågan att använda samhällsvetenskapliga begrepp. Eleven kan använda sig av samhällsvetenskapliga begrepp (enkammarriksdag, mened, styrränta etc.) på ett fungerande sätt (rätt ord vi rätt situation etc.).

Förmågan att resonera om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra. Eleven resonerar om hur individer (en enskild person etc.) och samhällen (det svenska samhället etc.) påverkar varandra (en enskild medborgare kan genom att rösta i demokratiska val etc.) och hur de påverkas av varandra (i ett samhälle som har en hög utbildningsnivå så är det mindre våld inom familjen etc.) och beskriver då samband mellan olika faktorer (att det är låg barnadödlighet i länder som har en hög utbildningsnivå etc.) som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation (att kunna välja att skilja sig etc.).

Förmågan att undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då samband med underbyggda resonemang. Eleven kan undersöka samhällsfrågor (rätten till fri abort, dödsstraff etc.) ur olika perspektiv (om en motorväg byggs har man tänkt på miljön, markägarna, bilåkarna, bönderna etc.) och beskriver då samband med underbyggda resonemang.

Förmågan att värdera och uttrycka ståndpunkter i olika samhällsfrågor. Eleven kan värdera (är ståndpunkten sannolikt?, överensstämmer ståndpunkten med de mänskliga rättigheterna etc.) och uttrycka (formulera en åsikt, problematisera etc.) olika ståndpunkter (en åsikt, en tanke etc.) i samhällsfrågor (rätten till fri abort, dödsstraff etc.). Dessa ståndpunkter underbyggs med resonemang och argument och elev kan dessutom växlar mellan olika perspektiv (frågan om att äta kött så ser man till köttproducenterna, djurens situation, rätten till valfrihet etc.) i argumenterandet och resonerandet.