Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Projekt "sagor"

Skapad 2019-05-03 12:51 i Änggårdens förskola Ale
Denna mall använder Ales pedagoger för att beskriva sin pedagogiska planering.
Förskola
Barnen har visat ett stort intresse för sagor och sagoberättande

Innehåll

Kartläggning av var barngruppen befinner sig

Barnen har visat ett stort intresse för sagor och sagoberättande i olika former, detta visade sig efter att vi arbetade en del med sagan om bockarna bruse och bokläsningen som en aktivitet så därför har vi nu valt att arbeta vidare med fyra olika sagor som då också ska kunna berättas på olika sätt av vuxna men också av barnen själva.

Vi vill hitta sätt att arbeta med normer och värden i barngruppen och tycker att sagorna kan vara till stor hjälp då det blir ett naturligt sätt att öppna upp för olika diskussioner

 

Formulera tydliga mål och förväntade effekter av valt projekt/tema 

- Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar

- Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

- Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,

- Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

 

Genom att synliggöra och reflektera över rådande normer och värden blir det också enklare att på ett naturligt sätt prata om det i barngruppen på ett sätt som gör det begripligt för barnen. Sagorna blir den gemensamma grunden som ger möjligheter att låta barnen ta ställning till olika etiska dilemman, diskutera hur andra barn har det, rättigheter och skyldigheter etc. Detta gör vi bland annat när  vi ändrar i sagorna genom att tex ge karaktärerna andra föräldrar, annat kön, annan etnisk bakgrund etc på så sätt vidgar vi normen för barnen.

Sagoberättandet i olika former blir en möjlighet för barnen att på ett lekfullt sätt utforska språket, utveckla sin fantasi och föreställningsförmåga. När vi både lyssnar och skapar sagor själva får barnen ett breddat ordförråd vilket ger barnen bättre förutsättningar att kommunicera och förmedla sina tankar och åsikter.

 

Detta behöver vi göra för att skapa förutsättningar för lärandet av projekt/tema

Berätta sagor på olika sätt och i olika former

Genom att berätta och lyssna på sagor på andra språk ger vi barnen möjlighet till att förstå att även om man inte förstår vad någon säger så betyder inte det att innehållet inte är av värde.

Göra material tillgängligt för barnen så att de kan ta fram när de själva vill och själva kunna skapa egna sagor

Tänka på vad vi förmedlar i sagorna, vilka ord använder vi oss av? kan vi byta ut ord? förstärker vi rådande normer? etc.

Resultat

Vi ser att barnen har fått en annan förståelse för sagor och sagoberättande. Berättandet har fått annat fokus från barnens sida, de föredrar när vi berättar sagor mer än att lyssna via tex lärplattan. Vi ser att barnen är mer intresserade av språk i sig, vi pratar ofta om vad saker heter på olika språk och räknar till fem på olika språk. Lekarna har också blivit mer fantasifulla och barnen har utvidgat sitt språk i kommunikationen med varandra. Barnen samspelar mycket mer än tidigare, konflikterna är färre och man löser konflikter genom att prata med varandra. Vi ser att barnen har börjat återberätta mer tex så berättar de vad de gjort under ledigheten, ute på gården etc. Barnen leker med språket och byter ut ord i sånger, hittar på egna sånger och berättelser och de tar egna initiativ till att berätta sagor för varandra.

Analys och slutsats

Det har blivit lite av en dominoeffekt där sagorna har varit grunden men vi har kunnat göra många "avstickare" där vi kunnat arbeta med normer, flerspråkighet, matematik etc. Detta då vi också genomgående har utgått från det barnen visat intresse för samt hållit igång arbetet, då det gått trögt och vi har velat avsluta projektet har vi ställt oss frågan "varför?" är det för att vi vuxna har tröttnat eller är det verkligen utarbetat? Genom att hålla i och hålla ut har barnen verkligen kunnat få möjlighet att förankra kunskaperna och berättelserna för att sedan kunna göra det till sina egna.

Vi anser att våra framgångsfaktorer har varit att vi är närvarande, tillåtande, reflekterande, anpassande och samspelta pedagoger. Vi ser till barnens och verksamhetens bästa och utmanar oss själva på ett sätt som ger positiva effekter i barngruppen och utbildningen. Genom att vara närvarande pedagoger kan vi lyfta och synliggöra barnens nyvunna kunskap i olika situationer som ger lärandet ett ytterligare djup som också skapar variation för barnen så att en djupare förståelse kan etableras.  Vi reflekterar på PuF, avd möte, mötesplats förskola etc. vi utmanar våra arbets- och förhållningssätt för att verkligen förstå vad vi gör och för vem. Det vi tar med oss till nästa projekt/tema att vi ska utveckla våra undervisningsstrategier, vi behöver få till den planerade undervisningen mer samt synliggöra för barnen mer att deras intressen och ideer styr innehållet och val av projekt/teman.

 

Kopplingar till läroplanen

  • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen.
    Lpfö98 Rev. 2016
  • tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
    Lpfö98 Rev. 2016
  • utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
    Lpfö98 Rev. 2016
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: