Frihetstiden och Gustavianska tiden

Den svenska stormaktstiden följdes av Frihetstiden och den Gustavianska tiden, från 1718 då Karl den tolfte dog och hundra år framåt. Arbetsområdet handlar om dessa två spännande perioder då Europa och världen blir upplyst och demokratier bildades både genom blodiga revolutioner och fredliga diskussioner och makten tas av folket.

 

Så här arbetar vi:

• du reflekterar, samtalar och resonerar vid genomgångar och diskussioner
• du gör arbetsuppgiften enskilt eller med kompis en minilektion på 5 minuter om något område från tidsperioderna.
• du läser och sammanfattar texter i SO historia
• du genomför en muntlig eller skriftlig redovisning

Bedömning 

Du visar din kunskap genom att

- göra en minilektion på 5 minuter

•att redovisa din lektion muntligt med bildstöd inför klassen.
•att jämföra, motivera och resonera i diskussioner och skrivuppgifter

Du ska kunna:

- Anledningen till att år 1718 och hundra år framåt kallas för Frihetstiden och Gustavianska tiden.

- Kunna resonera om hur Sveriges gränser, statsskick och  levnadsvillkor förändrades under denna period.

- Kunna jämföra frihetstiden och gustavianska tiden i Sverige med Sverige idag.

- Förklara ord och begrepp relaterade till området.

 

 

Läroplansmål

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur.
• Den svenska statens framväxt och organisation.
• Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket.
• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.