Planering för språk på Svalbo, vt-19

Vår planering för hur vi arbetar för en språkutvecklande miljö genom att på ett lustfullt och lekfullt sätt skapar ett gemensam demokratisk kultur på förskolan samt en plan för att främja nyfikenheten och lusten till att lära genom samverkan med hemmen.

 

Undervisningsplanering i språk och kommunikation, Svalbo vt-19

 

 

 

Vad ska läras ut? (vilka läroplansmål siktar ni mot? Max 2-3 mål per pedagogisk planering)

 

-Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

 

-utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv

 

-utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa

 

-utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

 

-att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde

 

-att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar

 

 

Varför? (syfte med undervisningen)

 

Vi vill att alla barn ska kunna göra sig förstådda oavsett språklig förmåga / utvecklingsnivå eller modersmål och därför skapa en gemensam kommunikativ kultur på förskolan genom att alla kommunicerar via TAKK. Genom detta synliggör vi även det etiska förhållningssätt vi har i verksamheten, då vi påvisar allas olika sätt att kommunicera och allas lika värde i detta. Att synliggöra olika sätt att kommunicera så stärker vi även barnens självkänsla då se kan göra sig förstådda och därmed sedda och kan påverka verksamheten. Detta stärker även barnens medkänsla och respekt för andra samt inlevelse i andras livssituationer. 

 

Vi vill erbjuda barnen ett multimodalt lärande för att kunna tillgodose så många av barnens inlärningsstrategier som möjligt för att arbeta utefter att anpassa verksamheten efter de individuella barnens behov. Detta gör vi genom att erbjuda språkinlärning genom flera sinnen och medier, exempelvis i digital form, gestaltning av litteratur, bild- och symboltolkning samt lyssna på bilderböcker.

 

Med detta vill vi, liksom läroplanens intentioner om att verksamheten ska anpassas till varje individs enskilda behov och stöttning, skapa förutsättningar för alla barn att utvecklas så långt som möjligt.

 

Enligt läroplanen ska vi lägga stor vikt vid att stimulera barns språkutveckling och skapa nyfikenhet för den skriftspråkliga världen. Detta gör vi genom att skapa en litterär miljö och erbjuda många olika genrer och nivåer i texterna. Vi arbetar med `matteuseffekten` som grundtanke, med vilken menas att nyfikenhet skapar lärsituationer, som i sin tur ger ökat ordförråd och ordförståelse, som leder till vidare nyfikenhet och lust att lära samt självförtroende, vilket resulterar i en positiv kunskapsspiral och en `kunna-vilja-våga-känsla` och goda förutsättningar inför kommande läs- och skrivinlärning.

 

Konkret i verksamheten kommer vi under våren införa bokpåse, där vi vill skapa ett samarbete med hemmen och förhoppningsvis kunna uppmuntra mer läsning även hemma. Vi kommer att erbjuda barnen att ta hem en bokpåse (ett barn varje vecka) där barnen får förklara varför hen valt boken. Vi kommer att läsa boken flera gånger samt ha boksamtal kring den för att sedan göra en fysisk boktipsvägg.

 

 

 

Hur ska undervisningen genomföras? (didaktik, metod, finns det några teorier ni lutar er emot?)

 

Vi kommer att arbeta utifrån den sociokulturella teorin, där språk, kommunikation samt reflektion står i fokus. Vi arbetar mycket med det sociala samspelet och att utbytet av erfarenheter gör att barnen övas i att respektera andras åsikter samt framföra sina egna. Vi har stort språkfokus på förskolan då hela samhället vilar på kommunikation och vårt uppdrag är att främja detta på bästa möjliga sätt. I den sociokulturella teorin förespråkas artefakter som komplement till det verbala språket och vi vill därför använda oss av så många språkliga verktyg som möjligt för att kunna möta varje enskilt barns behov. Därför lägger vi ett stort fokus på TAKK som komplement då behovet finns i verksamheten samt för att skapa en gemensam kultur på förskolan. Vi hoppas att vårt TAKK-arbete även leder till att barn med svårigheter i sociala koder och att komma in i leken får fler verktyg att göra sig förstådd. Vi vill även genom TAKK få en demokratisk undervisning där alla, oavsett språklig nivå, kan få sin åsikt framförd.

 

Genom det litterära projektet med bokpåse hoppas vi även främja leken, då barnen genom högläsningen får gemensamma referenser genom handling och karaktärer och på så sätt får en naturlig ingång till rollek.

 

 

Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? 

Genom boksamtal med bilderbokslitteratur som stöd utifrån barnens bokpåse. Vi kommer utgå från en gemensam mall för att få en likvärdig undervisning oavsett vem som genomför den. Vi kommer även reflektera kring kommunikation, olika behov, allas lika värde etc. i samband med att vi presenterar våra valda TAKK- tecken.

 

För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

 

För samtliga barn i verksamheten. Vi kommer dock dela upp oss i mindre grupper då intresse, ålder etc. ofta styr barnens valda litteratur samt för att få mindre reflektionsgrupper som vi då anser kan ge en mer kvalitativa samtal samt ger en trygghet för de barn som annars kan ha svårigheter med att synas och höras i större sammanhang. Genom att vi delar grupperna så, så hoppas vi kunna skapa en kontinuitet och att alla barn vill och vågar framföra sina åsikter.

 

Genom att samtliga i verksamheten använder TAKK så skapar vi en gemensam kultur med ett språk som alla, oavsett ålder eller verbal språklig utveckling, behärskar så skapas både undervisningssituationer samt fria lekar där alla kan kommunicera med varandra.

 

Av vem? (vem ansvarar för genomförande, dokumentation med mera)

 

Tanken är att alla ska kunna bedriva undervisningen då barnen själva styr valet av litteratur samt att vi har en tydlig mall för reflektionen för boksamtalet. Den som bedriver undervisningen är även ansvarig över dokumentationen. I målet med TAKK så tar alla eget ansvar för att bedriva undervisningen samt att använda tecknen i den dagliga verksamheter för att vara förebilder för barnen.

 

Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

 

Målet med den litterära undervisningen är att skapa ett intresse hos barnen för litteratur och att öka läsförståelsen hos barnen genom boksamtal och därigenom ge barnen olika strategier för att kunna återge handlingen i boken. Genom samarbete med hemmen och då inlåning av olika böcker kommer vi få ta del av litteratur vi kanske inte annars mött på förskolan, vilken i sin tur ger utökat ordförråd, samtal kring olika begrepp, samtal kring språk och genrer etc. Det språkliga målet är långsiktigt och något vi kommer att arbeta med kontinuerligt i verksamheten, då vi vill ge barnen en stadig grund att stå på med en kunskapsbank av ord, begrepp, meningsuppbyggnad, prosedi etc, samt strategier för att förstå texter, men främst en nyfikenhet och vilja att lära och läsa mera. Detta anser vi som viktigt då det enligt forskning visat att ett språkligt självförtroende (baserat på en litterär och språklig miljö) ger ett försprång och skapar större förutsättningar för att klara kommande skolgång och därmed mätbara resultat.

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
• utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,