Jämställdhetsarbete på Humlan

Jämställdhetsarbete på Humlan till PUT

 

Här samlas videon, texter och annat material som ingår i kursen: "Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan" från Skolverket

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/identitet-jamstalldhet-och-digitalisering-i-forskolan---webbkurs

 

"Normer kan förstås som alla föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss människor.  En del normer är möjliggörande, som att vi på förskolan hälsar på varandra på morgonen eller äter frukt på förmiddagen. Det är exempel på när normerna är en positiv kraft som kan göra vår samvaro tryggare. Samtidigt är en del normer begränsande. Vad som upplevs som normalt och riktigt är beroende av plats och tid. Om normerna inte bryts är de ofta osynliga. Det gör att den som bryter mot normer ofta upplever friktion, medan den som upprepar normativa beteendemönster kanske blir uppmuntrad, eller inte märker av någonting. För den som aldrig har upplevt friktionen kan normerna vara svåra att upptäcka. Normer har också att göra med hur vi förstår vår verklighet och vad vi tycker är sant och rätt, samt vilka föreställningar vi har om oss själva, andra och det omgivande samhället (Martinsson och Reimers 2008, s. 7–30). "

 

 

"Vi vet att det förekommer begränsande normer i förskolan, precis som i andra delar av samhället. De här normerna riskerar att leda till att barn blir hindrade i sin utveckling och i sitt lärande. I värsta fall leder begränsande normer till diskriminering, ohälsa och våld.

Förskolan är en central arena i ett demokratiskt samhälle, där barn ska få möjlighet att utvecklas och lära likvärdigt oavsett var i landet barnet går i förskolan. Barn ska få utrymme att pröva och utveckla sina förmågor och intressen i förskolan (Skolinspektionen 2017). Det ska ske utan otillåtna begränsningar kopplade till exempelvis funktionalitet, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, hudfärg eller hälsa."

 

" Hur kan förskolepersonal arbeta normmedvetet?

 

Förskolan behöver systematisera värdegrundsarbetet och det normmedvetna arbetet och låta det vara en del av hela utbildningen. Om arbetet endast består av enstaka insatser, som föreläsningar eller temadagar, blir det svårare att bedriva ett målstyrt och systematiskt normkritiskt arbete. Enskilda insatser utan uppföljning, reflektion och handledning kan snarare leda till frustration och känslor av otillräcklighet hos personalen. En annan effekt kan bli att förskolan ”kopierar” en annan förskolas arbete, utan att fundera över varför arbetet ska genomföras på det ena eller andra sättet (Andersson Tengnér och Heikkilä 2017, s. 14).

En gemensam kunskapsgrund hos personalen på förskolan är en förutsättning för ett normkritiskt arbete (Andersson Tengnér & Heikkilä 2017, s. 14). Att ha en gemensam begreppsapparat och en gemensam teoretisk referensram på förskolan skapar en bas att gå tillbaka till om det uppstår frågetecken eller motstånd i värdegrundsarbetet. Om personalen inte har utbildning eller erfarenhet av att arbeta intersektionellt sedan tidigare behöver det finnas utrymme för vetenskapligt förankrad kompetensutveckling."

 

 

"Vem representeras och på vilket sätt?

Ett konkret sätt att arbeta normmedvetet i den vardagliga undervisningen, men också mer övergripande, är att arbeta med att granska och bredda representationen. Med representation avses exempelvis vem och vad som syns, hörs och är närvarande visuellt – i texter, i kulturella uttryck och i fysisk form. Representation handlar om att skapa mening, och definierar vad som är ”normalt” eller ”onormalt”. De här processerna fördelar makt och hänger ofta ihop med identitetsskapande. I läroplanen (2018) framgår att personalen som arbetar i förskolan ska bidra till att ”[…]barnen oavsett könstillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter. Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar.” (SKOLFS 2018:50, s. 4)

 

Normativa berättelser som visar vilka liv som är eftersträvansvärda och som leder till lycka finns ständigt runtomkring oss. Den som bläddrar igenom en dagstidning eller en katalog för barnleksaker kan se att det finns beskrivningar inbyggda i bilderna och texterna av hur människor borde bete sig, till exempel utifrån könstillhörighet. Bilder förmedlar ofta tydligt hur killar och tjejer förväntas vara eller se ut. Konsekvenserna av att bli osynliggjord eller få negativ representation i det omgivande samhället kan bli att normer införlivas hos barnet under uppväxten. Ett exempel är att barn försöker leva upp till ideal, genom att minska skillnaderna mellan sig själv och idealet. Forskaren Ylva Habel beskriver effekten av det här i en artikel: ”Ett av mina första försök i förskoleåldern var att räta ut afrohåret med tvål” (Habel 2008: s. 42). Det här exemplet visar tydligt hur vithetsnormen kan påverka barns självbild negativt. 

 

Förskolepersonalen kan arbeta normkritiskt med representation genom att fundera över hur de använder digitala verktyg för att filma och fota. Bilder är en kraftfull form av kommunikation, och de förmedlar ofta begränsande normer. Personalen kan också använda sin pedagogiska dokumentation för att analysera sin förskolas utbildning och undersöka vad som händer utifrån ett normmedvetet förhållningssätt. Frågor att ställa till sig själv som personal i arbetet med bilder och foto kan vara: I vilka aktiviteter blir barn och personal dokumenterade? Upprepar bilderna idéer om att flickor ska vara glada och behaga, medan pojkar kan vara arga, aktiva och inte behöver kontrollera hur de ser ut? Hur frågar vi barn om vad de tycker om bilder där de själva är porträtterade? Hur lär vi barn att inte kritiskt bedöma sig själva och andra utifrån utseende, när vi arbetar med endimensionella verktyg som bilder?

 

 

 

Riktade satsningar och medvetna mikrohandlingar

"Personalen i förskolan kan behöva arbeta normkritiskt både med riktade satsningar och medvetna mikrohandlingar (Björkman och Malmberg 2014, s. 7). Riktade satsningar kan bestå av exempelvis fördjupande kunskapspåfyllning. Om personalen har lite eller bristfällig kunskap om normer för könsidentitet kan en riktad satsning handla om att personalen går en utbildning om situationen för transpersoner. Personalen kan på så vis få verktyg för att arbeta inkluderande och utmana tvåkönsnormen, även kallad cis-normen i verksamheten (se till exempel Summanen och Summanen 2017). I de fall som personalen saknar kunskap om vad rasism är och/eller vad effekterna av vithetsnormer blir för barn, kan en riktad satsning handla om att ge utbildning inom detta (se till exempel Hübinette et al 2012, s. 16). En uppföljande insats kan handla om att reflektera över hur förskolan kan utmana vithetsnormer i praktiken. I ett sista steg kan personalen få handledning från en processledare för att implementera kunskapen i verksamheten.

 

Medvetna mikrohandlingar är de små handlingarna i vardagen som kan göra skillnad. Det kan handla om de klassiska exemplen om bemötande av barnen och vårdnadshavare, eller hur personalen hjälper barnen vid påklädning, vem som får hjälp direkt och vem som får vänta (Dolk 2013, s.35–36 och 47; Eidevald 2009, s. 131). Ett annat exempel på en normkritisk mikrohandling är att använda begreppen ”legofigurer” eller ”legopersoner” istället för ”legogubbar”. Det kan även handla om att välja vilka appar vi laddar ner till de digitala verktygen utifrån ett normmedvetet förhållningssätt (Andersson Tengnér och Heikkilä 2017, s. 58; Salmson och Ivarsson 2015, s. 119; Summanen och Summanen 2017, s. 79). 

 

 

 

Normmedvetenhet som stöd

Ett normmedvetet förhållningssätt omfattar hela utbildningen i förskolan, allt ifrån det dagliga mötet med barn och vuxna till arbetslagets gemensamma möten. I läroplanen 2018 tydliggörs att personalens förhållningssätt, agerande och hur de talar om något påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheterna och skyldigheterna som finns i ett demokratiskt samhälle. Därför blir personalen i förskolan viktiga som förebilder (SKOLFS 2018:50).

Normmedvetenhet kan stödja personalen i att arbeta för förskolans demokratiuppdrag och samtidigt bidra till att förebygga kränkningar. Genom att ett normmedvetet förhållningssätt inkluderas i planeringen, genomförandet och utvärderingen av utbildningen kan alla som arbetar i förskolan bidra till att genomföra förskolans uppdrag.

 

 

Reflektera

Det är nu dags att reflektera över det du har tagit del av. 

Fundera på följande frågor:

Vilka begränsande normer finns på din förskola? Hur var det att fundera över de egna normerna?

Hur ser representationen ut i materialet på din förskola? Finns det något ni skulle kunna göra för att bredda representationen?

På vilket sätt skulle ni kunna arbeta med riktade satsningar och medvetna mikrohandlingar som förändringsstrategier hos er?

 

 

Uppgifter

Planera och genomför undervisning

Del 2: Planera undervisning: Planera undervisningen I denna webbkurs kommer ni att genomföra en planerad undervisningssituation. I PDF-filen nedan finns ett förslag på frågor att utgå från i planeringen av undervisningen. I exemplet finns det förtryckta mål från läroplanen. Er undervisning kan utgå från dessa mål, eller någon av de andra målen i den reviderade läroplanen (2018). Diskutera tillsammans i arbetslaget: Vilka mål i läroplanen ska undervisningen utgå ifrån? Vilka tidigare kunskaper, erfarenheter och intressen har barnen i er barngrupp? Hur kan ni göra dem till en del av undervisningen? Utifrån era olika roller, hur kan ni utveckla ert arbetet för att medvetet och aktivt inkludera jämställdhetsperspektiv i undervisningen? Hur ska arbetslaget skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer med digitala verktyg? På vilket sätt kan varje person i arbetslaget medverka till att barns utveckling och lärande främjas i undervisningen? Exempelvis kan det vara bra att tänka på är vem som ska dokumentera undervisningen. Gör en planering för undervisningen utifrån det ni har diskuterat. Frågorna i PDF-dokumentet kan fungera som ett stöd i er planering. Ni väljer själva hur ni vill dokumentera planeringen. Ni bör spara planeringen så att den är lätt att gå tillbaka till när ni ska följa upp och utveckla undervisningen. Genomför undervisningen!