Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Svenska

·

Årskurs:

7 - 9

Filmanalys 2019 (åk 7-9)

Axonaskolan, Grundskolor · Senast uppdaterad: 10 maj 2019

"Att tolka, skapa och kommunicera med bilder är en central läs- och skrivförmåga i ett samhälle med alltmer visuella uttrycksformer." skriver Skolverket i en artikel om det vidgade textbegreppet. Nu kommer du få lära dig hur man analyserar en film. Vi kommer att arbeta utifrån den klassiska dramaturgiska kurvan och Michael Hauges modell för manusstruktur över hur en framgångsrik filmberättelse är uppbyggd.

Syfte

Centralt innehåll

Arbetssätt och undervisning

Undervisningen bygger på genomgång av den dramaturgiska kurvan och hur man använder den för att analysera film. Eleverna ser en film och gör en filmanalys utifrån den dramaturgiska kurvan. Det kommer att bli många diskussioner om filmens olika delar och eleverna kommer att göra en skriftlig uppgift i form av en analys av en eller flera delar av filmen eller en filmrecension.

Arbetshäfte filmanalys

FILMANALYS

En filmanalys innehåller en rad olika delar. Den består inte bara av egna tankar utan också av fakta som t.ex. uppgifter om innehåll, karaktärer, ljus och ljud. Dina egna tankar får du fram i delen som heter tolka. Här följer de olika delarna i en filmanalys:

1. Kort presentation och sammanfattning av filmen

Börja med en kort presentation och kort sammanfattning av filmen. Vem har regisserat den? Vem har skrivit manus? När kom filmen ut? Sammanfatta vad handlar filmen om!

2. Konflikter / problem
2.1 Huvudkonflikt

Vilken är filmens huvudkonflikt?

2.2 Delkonflikter

Finns det fler konflikter än huvudkonflikten? I så fall vilka? Vilka konflikter får inte någon lösning i slutet av filmen? Varför?

3. Karaktärsfunktioner

3.1 Huvudkaraktär

Huvudkaraktären genomgår i regel en stor utveckling i filmen. Vem är huvudkaraktären och vad får vi veta om honom/henne? Vilken utveckling genomgår huvudkaraktären? Vilka är huvudkaraktärens drivkrafter?

3.2 Skurkar

Vilka är skurkar/onda i filmen och vad får vi veta om dem? Hur vet vi att de är onda? Vilka är skurkarnas drivkrafter?

3.3 Hjältar

Vilka är hjältar/goda i filmen och vad får vi veta om dem? Hur vet vi att de är goda? Vilka är hjältarnas drivkrafter?

4. Berättarkomponenter

4.1 Vad vi ser - Människa, kläder, miljö, rekvisita och tidpunkt

Hur ser människorna ut och vad har de för kläder på sig? Hur ser miljöerna ut? Vilken rekvisita används? Vid vilken tidpunkt utspelar sig händelserna? Under hur lång tid utspelas filmen? Hur kan filmens samtid ha påverkat det vi ser i filmen?

4.2 Hur vi ser - Ljus och kameravinklar

Innehåller filmen något speciellt när det gäller ljus och kameravinklar? I så fall vad? Hur används kameravinklar och ljus och mörker, för att förstärka t.ex känslor och maktförhållanden?

4.3 Vad vi hör - Ljud och musik

Vad innehåller filmen för ljud och ljudeffekter? Vad finns det för musik och när spelas den? Hur används ljud och musik för att förstärka känslor?

5. Dramaturgi (enligt den klassisika dramturgiska kurvan)
Den klassiska dramaturgiska modellen har sitt ursprung i det grekiska antika dramat och beskriver hur ett drama ska byggas upp. En majoritet av all västerländsk teater och film följer mer eller mindre medvetet denna modell.

5.1 Anslag

Anslaget är filmens inledning. Här ska nyfikenhet och intresse hos publiken väckas för att de ska vilja se filmen. Anslaget ska presentera filmens viktigaste karaktärer samt huvudkonflikt och det ska vara kort, ca 3 minuter.

5.2 Presentation

Presentationen är en utförligare beskrivning av konflikten, karaktärerna och relationerna i filmen. Vi får också se vilken miljö filmen kommer utspela sig i.

5.3 Första vändpunkten

En vändpunkt är en kort sekvens där huvudkaraktären t ex gör ett val eller får veta något han/hon inte visste innan. Det kan också vara ett maktskifte där den svaga av någon anledning blir den som har övertaget. Efter vändpunkten finns det ingen återvändo utan berättelsen måste fortsätta framåt.

5.4 Fördjupning

I fördjupningen får vi veta ännu mer om de personer som medverkar i filmen. Vi får veta mer om de bakomliggande orsakerna till deras handlande och publiken blir mer involverad i historien.

5.5 Konfliktupptrappning

Konflikten trappas upp steg för steg tills den når sitt klimax. I upptrappningen kan det komma en andra vändpunkt.

5.6 ”Point of no return” = ingen återvändo (50%)
Konflikten har fördjupats och nu har något hänt som gör att vår ”hjälte” måste kämpa mot skurken.

5.7 Konfliktlösning

Allt som hittills har hänt i filmen har varit en förberedelse inför konfliktlösningen. Här avgörs vilka som får varandra, vem som avgår med segern, här får den onde sitt straff och den gode sin belöning.

5.8 Avtoning

Huvudkonflikten har lösts men eftersom konfliktlösningen ofta försätter publiken i en känslostorm ges här en möjlighet för tittaren att samla sig. I avtoningen får man följa huvudpersonen efter upplösningen av konflikten. Vi får se hur de reagerar på det som hänt och vi kan glädjas eller sörja med dem.

6. Tolka

Under den här rubriken får du möjlighet att uttrycka dina egna åsikter. Vad tyckte du om filmen och varför? Vilka scener minns du bäst? Fanns det något du inte gillade eller något du irriterade dig på? Vilka kopplingar kan du se mellan den här filmen och andra filmer? Varifrån har manusförfattaren hämtat inspiration till berättelsen? Vad har filmen för budskap? Har filmskaparen lyckats förmedla budskapet väl? 

Länk: Det vidgade textbegreppet i läroplanen

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig-kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/vad-har-bilder-med-las-och-skrivutveckling-att-gora-1.157523


Läroplanskopplingar

formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

söka information från olika källor och värdera dessa.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.

Matriser i planeringen
Kunskapskrav 7-9
Uppgifter
Filmrecension
Avslutande uppgift (film) inlämning den 23/5
Avslutande uppgift till området film
Muntlig presentation av film
Filmanalys rapport

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback