Undervisningen bygger på genomgång av den dramaturgiska kurvan och hur man använder den för att analysera film. Eleverna ser en film och gör en filmanalys utifrån den dramaturgiska kurvan. Det kommer att bli många diskussioner om filmens olika delar och eleverna kommer att göra en skriftlig uppgift i form av en analys av en eller flera delar av filmen eller en filmrecension.
En filmanalys innehåller en rad olika delar. Den består inte bara av egna tankar utan också av fakta som t.ex. uppgifter om innehåll, karaktärer, ljus och ljud. Dina egna tankar får du fram i delen som heter tolka. Här följer de olika delarna i en filmanalys:
1. Kort presentation och sammanfattning av filmen
Börja med en kort presentation och kort sammanfattning av filmen. Vem har regisserat den? Vem har skrivit manus? När kom filmen ut? Sammanfatta vad handlar filmen om!
2. Konflikter / problem
2.1 Huvudkonflikt
Vilken är filmens huvudkonflikt?
2.2 Delkonflikter
Finns det fler konflikter än huvudkonflikten? I så fall vilka? Vilka konflikter får inte någon lösning i slutet av filmen? Varför?
3. Karaktärsfunktioner
3.1 Huvudkaraktär
Huvudkaraktären genomgår i regel en stor utveckling i filmen. Vem är huvudkaraktären och vad får vi veta om honom/henne? Vilken utveckling genomgår huvudkaraktären? Vilka är huvudkaraktärens drivkrafter?
3.2 Skurkar
Vilka är skurkar/onda i filmen och vad får vi veta om dem? Hur vet vi att de är onda? Vilka är skurkarnas drivkrafter?
3.3 Hjältar
Vilka är hjältar/goda i filmen och vad får vi veta om dem? Hur vet vi att de är goda? Vilka är hjältarnas drivkrafter?
4. Berättarkomponenter
4.1 Vad vi ser - Människa, kläder, miljö, rekvisita och tidpunkt
Hur ser människorna ut och vad har de för kläder på sig? Hur ser miljöerna ut? Vilken rekvisita används? Vid vilken tidpunkt utspelar sig händelserna? Under hur lång tid utspelas filmen? Hur kan filmens samtid ha påverkat det vi ser i filmen?
4.2 Hur vi ser - Ljus och kameravinklar
Innehåller filmen något speciellt när det gäller ljus och kameravinklar? I så fall vad? Hur används kameravinklar och ljus och mörker, för att förstärka t.ex känslor och maktförhållanden?
4.3 Vad vi hör - Ljud och musik
Vad innehåller filmen för ljud och ljudeffekter? Vad finns det för musik och när spelas den? Hur används ljud och musik för att förstärka känslor?
5. Dramaturgi (enligt den klassisika dramturgiska kurvan)
Den klassiska dramaturgiska modellen har sitt ursprung i det grekiska antika dramat och beskriver hur ett drama ska byggas upp. En majoritet av all västerländsk teater och film följer mer eller mindre medvetet denna modell.
5.1 Anslag
Anslaget är filmens inledning. Här ska nyfikenhet och intresse hos publiken väckas för att de ska vilja se filmen. Anslaget ska presentera filmens viktigaste karaktärer samt huvudkonflikt och det ska vara kort, ca 3 minuter.
5.2 Presentation
Presentationen är en utförligare beskrivning av konflikten, karaktärerna och relationerna i filmen. Vi får också se vilken miljö filmen kommer utspela sig i.
5.3 Första vändpunkten
En vändpunkt är en kort sekvens där huvudkaraktären t ex gör ett val eller får veta något han/hon inte visste innan. Det kan också vara ett maktskifte där den svaga av någon anledning blir den som har övertaget. Efter vändpunkten finns det ingen återvändo utan berättelsen måste fortsätta framåt.
5.4 Fördjupning
I fördjupningen får vi veta ännu mer om de personer som medverkar i filmen. Vi får veta mer om de bakomliggande orsakerna till deras handlande och publiken blir mer involverad i historien.
5.5 Konfliktupptrappning
Konflikten trappas upp steg för steg tills den når sitt klimax. I upptrappningen kan det komma en andra vändpunkt.
5.6 ”Point of no return” = ingen återvändo (50%)
Konflikten har fördjupats och nu har något hänt som gör att vår ”hjälte” måste kämpa mot skurken.
5.7 Konfliktlösning
Allt som hittills har hänt i filmen har varit en förberedelse inför konfliktlösningen. Här avgörs vilka som får varandra, vem som avgår med segern, här får den onde sitt straff och den gode sin belöning.
5.8 Avtoning
Huvudkonflikten har lösts men eftersom konfliktlösningen ofta försätter publiken i en känslostorm ges här en möjlighet för tittaren att samla sig. I avtoningen får man följa huvudpersonen efter upplösningen av konflikten. Vi får se hur de reagerar på det som hänt och vi kan glädjas eller sörja med dem.
6. Tolka
Under den här rubriken får du möjlighet att uttrycka dina egna åsikter. Vad tyckte du om filmen och varför? Vilka scener minns du bäst? Fanns det något du inte gillade eller något du irriterade dig på? Vilka kopplingar kan du se mellan den här filmen och andra filmer? Varifrån har manusförfattaren hämtat inspiration till berättelsen? Vad har filmen för budskap? Har filmskaparen lyckats förmedla budskapet väl?
Kunskapskrav i svenska 7-9 |
|||
E | C | A | |
---|---|---|---|
Läsförståelse
|
Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.
|
Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven god läsförståelse
|
Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
|
Tolka & resonera om budskap
|
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.
|
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
|
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
|
Verket & upphovsmannen
|
Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
|
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
|
Eleven för också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
|
Historiska & kulturella sammanhang
|
Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
|
Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
|
Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
|
Skriva texter
|
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
|
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
|
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
|
Sammanställningar
|
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
|
Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
|
Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
|
Ge omdömen om & bearbeta text
|
Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
|
Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
|
Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
|
Samtala & diskutera
|
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
|
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
|
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
|