Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Förskoleområde 6 SKA-hjul gröna äldre

Skapad 2019-05-20 10:33 i Änggårdens förskola Ale
Förskola
Förskoleområde 6 SKA-hjul

Innehåll

LPIH Förskoleområde 6 systematiska kvalitetsarbete

 

Pedagogiska bokslutet skrivs i slutet av vårterminen och analysen av det arbetet ligger till grund för kommande lärsårs SKA.

Steg 1-3 görs under augusti/september för att sedan följas upp löpande under året.

Steg 4, pedagogiska bokslutet, görs i slutet av terminen

 

1. Kartlägg vart ni befinner er nu

Läs igenom ert pedagogiska bokslut för att kunna arbeta vidare:

- Vilka processer (projekt/tema) behöver vi sätta igång utifrån våra styrdokument samt barngruppens behov?

 

Organisation och lärmiljö.

Vi kommer att starta upp ett värdegrundstema med vår barngrupp i syfte att stärka och trygga gruppen. Vi grundar vårt tema utifrån FN barnkonvention kärnverksamheten, Lpfö och material från ”Stopp min kropp”. Vi satsar på att arbeta ihop gruppen och skapa en struktur och trygghet från början. Vi ser en stor vinning över hela terminen om vi startar upp med att bilda en stark och trygg grund. En grund som förmedlar våra demokratiska värden, rättigheter och skyldigheter mot varandra. Under början av året är det många nya barn och nya konstellationer som påbörjas. Vi vill skapa en inkluderande miljö på vår förskola där barnen känner sig sedda och hörda. Vår lärmiljö ska utgå från barnens intressen och behov av utmaningar. Vi vill skapa möten för barnen där de även kan få arbetsro och möjlighet att fördjupa sig. Utifrån de mindre gruppindelningarna tror vi oss hitta tydligare gemensamt sammanhang och tydligare kunna observera och följa gruppen.

 

Språk.

Vi kan se att barnen visar stort intresse för sagor och berättelser och vill gärna ta del av dom både visa böcker och digitala verktyg. Barnen använder sig även av Polyglutt för att upptäcka sagor på olika språk. Vi kan se att vissa barn börjat visa intresse för bokstäver och vissa drar samband mellan bokstäver och sitt skrivna namn. Vi använder oss av det skrivna språket i samlingar för att sammankoppla det talade ordet med det skrivna. 

 

Matematik.

Vi kan nu se att det finns ett intresse för siffror och att räkna antal. Vid samlingen är det många som vill räkna närvaro. Vi använder oss av addition tal för att utmana räknandet. Här belyser vi vikten av att låta alla få tid till att räkna ut svaret, ta hjälp av fingrar eller material för att hitta svaret. Vi vill lyfta fram begreppet matematik i våra vardagliga rutiner,  i aktiviteter och våra projekt. Genom att lyfta fram olika perspektiv på vad matematik kan innebära och hur matematik kan vara användbart vill vi öka förståelsen hos barnen. Genom förståelsen vill ge barnen en chans att få lära sig i ett sammanhang. Vi vill göra barnen medvetna om att matematiken finns överallt runt omkring oss och är ett bra verktyg att ha med sig. Genom att vi arbetar för att vara närvarande pedagoger så finns vi tillgängliga i barnens läroprocesser och vi kan sammanväva olika perspektiv för att utvidga deras lärande och kunskap. 

 

Naturvetenskap.

Vi har startat våra skogsutflykter på torsdagar. Dessa är väldigt omtyckta och efterlängtade. Vi undersöker spår, spillningar, insekter, allemansrätt och samarbetsövningar. Vi har även bundit ihop skogen på våra utflykter med vår inomhusmiljö genom att bygga ihop ett skogsrum. Här tar vi med oss material för att undersöka med förstoringsglas och ljusbord. Vi ta ut fotodokumentation som finns i hörnan som underlag till diskussioner och reflektioner. Vi kommer att ha torsdagar som stående utflyktsdag till skogen. Detta blir en möjlighet för oss att utmana och utbilda barnen i naturens mångfald. Dess djur, årsskiftningar och växtlighet. En förståelse för allemansrätten och vår roll i naturen.

 

Flerspråkighet.

Vi kan se ett intresse för språkliga variationer inom språket. Gruppen undersöker och frågar sig fram för att upptäcka nya ord och uttal. Vi använder vårat projekt skogen i vår invävning av språkvariationer. Vi ser en nyfikenhet över att koppla ihop ett ord på flera olika språk.

 

Digitalisering.

Vi kan se ett intresse för att använda våra olika digitala verktyg i både undersökande och utmanade syfte. Ett intresse för programmering, matematiska spel och geometriska former utforskas med Osmo.  Via mikroskop ägget synliggöra det som är dolt för blotta ögat. Vi kan se hur de olika verktygen används i barnens sökande mot ny kunskap och även i deras lekar. Vi kan se hur den tillför och fördjupar. 

 

Gården, en arena för lärande.

 Vi ser ett stort intresse för våra stationära kodade lekplatser. Gunga, cykla och rollekar. Vi ser ett behov av att visa på och söka nya lekar, konstellationer och material för att utöka lärprocesserna. Vi kan se att vissa lekar dröjer sig kvar längre med vissa variationer medans andra varieras mer frekvent. Vi kan se att hela gården, fram och bak, används olika ofta. Oftast används materialet som redan finns ute, därav viss begränsning. Vi uppfattar ett behov av att visualisera och utöka variationerna av material och lekmöjligheter. 

 

Kollegialt lärande. 

I våra olika diskussionsforum tar vi del av olika tankar och perspektiv som berikar. Vi läser ”uppdrag undervisning”  där vi sektionsvis diskuterar dess innehåll av vad det väcker hos oss. I puffen har vi som ämne ”utomhuspedagogik , gården en arena för lärande”. Vi har planering 1gång i veckan med det ”lilla” arbetslaget där en alltmer tydlig struktur för reflektion, analys och planering sätts. I våra olika forum av möten utmanas, reflekterar och arbetar vi framåt för en djupare utvecklad arbetsplats med ett grundat pedagogiskt tänk. Vi ser hur vi tillsammans kan bilda vår gemensamma grund där vi mer effektivt och genomtänkt kan nå vårt systematiska kvalitetsarbete.

 

 - Vilka tankar ligger till grund för årets gruppindelning?

Vi kan se ett behov av att arbeta i mindre sammanhang och vi har delat upp två avdelningar till tre grupper. Dessa hålls mån-fre mellan klockan 09:00-15:30. 

 

- Vilka tankar ligger till grund för årets personalorganisation?

Vi kommer att arbeta i tvåmanna arbetslag. Vi har två löpare i huset som täcker upp lediga dagar osv.

 

- Vilka förändringsprocesser anser ni behöver göras i lärmiljöerna utifrån pedagogiska bokslutet/årets organisation?

Lärmiljöerna utformas efter barngruppens och den enskilda individens behov och intressen. Barnen ska utmanas och utvecklas efter hens förutsättningar vilket lärmiljöerna ska tillgodose. Barnen är med i utformandet av lärmiljöerna i möjligaste mån, så att deras intressen och önskemål blir uttalade och bemötta. Vi vill erbjuda en lärmiljö som ger en variation, med grund i läroplanen, över hela äldreavdelningen då flera av våra utrymmen delas. Vi vill att barnen ska kunna se och välja det de vill göra/ utforska därav har vi försökt presentera allt tillgängligt material i barnens höjd. Vi fokuserar på att tydligt strukturera både miljön och materialet så att barnen tryggt och lätt hittar det de söker. Vi har en rik miljö, både med färdigt och ofärdigt material. 

 

2. Beskriv; hur ska ni arbeta för att uppnå en god kvalitet och se resultat i arbetet genom era;

- Metoder och arbetssätt (tex ert förhållningssätt och barnsyn, atmosfärer på avdelningen)

- Diskutera hur ni ser att er verksamhet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (vilka teorier ser vi att vi använder oss av)

 Vi arbetar utifrån vår vision i vårt arbete. 

-Jag kan

-Jag vill

-Jag får

- Jag förstår

Vi utformar vårt arbete på avdelningen så att barnen ska uppleva vår vision. Vi för en levande diskussion kring vad visionen innebär för oss och hur vi praktiskt kan visualisera det i vår undervisning. Vi använder oss av den litteratur och den diskussion vi tar del av i olika forum, exempelvis förskollärarmöten, barnskötarmöten, PUF, och olika team. Vi har även våra specialiserade mål i verksamheten som vi arbetar konternuerligt med i olika forum. SKA, likabehandling, flerspråkighet, utomhusverksamheten, kollegialt lärande, Detta gör vi för att fortsätta utmana och utveckla vår pedagogiska undervisning och för att allt vi gör ska bilda en helhet, där vi kan ta med nya kunskaper in i vår utbildning. Våra teorier grundas i en socialkontruistisk syn. Att vi har en syn på barnen som en del av gruppen. Att alla har sin del och tillsammans bildar vi en helhet. Alla har både skyldigheter och rättigheter. 

 

Kärnverksamhet

Normer och värden

På Änggårdens äldreavdelningar strävar vi efter att skapa en trygg, tillåtande och utvecklande miljö där samspel och relationer står i fokus. Vi tror att genom att arbeta med trygghet och samspel lägger vi grunderna för att vår förskola skall vara en sociokulturellmötesplats.  Vi vill väcka en medvetenhet hos barnen om hur vi bemöter varandra. Dels genom kontinuerliga diskussioner tillsammans med barnen om värderingar och attityder utifrån allas lika värde. Vi samtalar mycket med barnen om hur man kan hjälpa andra och att man ibland måste sätta någon annans behov före sina egna, eller kompromissa för att möta någon annans önskan. Vi tror på att det är i våra olikheter som vi utvecklas. För att urskilja olikheter eller se likheter krävs det att vi verkligen ser varandra och vågar uttrycka oss. Att barnen får utveckla sin identitet och känna sig trygg i den. Vi vill att barnen ska skapa sig en tro på sin egna förmåga.  För att kunna få en förståelse för allas lika värde är det oerhört viktigt vi visar att vi alla är som individer. Att vi kan lyfta våra olikheter och använda oss av våra olikheter. Att vi kan se våra olikheter som tillgångar och möjligheter.

 Vi pedagoger strävar efter att lyfta fram och tillvara på barnens lek och rutiner där det naturligt kan uppstå situationer där barnen får chans att öva och utveckla sin inlevelseförmåga, förståelse och empati. Vi pedagoger vill utmana barnen i att sätta sig in i andras tankar och känslor. I vardagen  pratar och belyser vi känslor, och om hur vi själva och andra kan känna i olika situationer. Vi övar på att lyfta varandra, genom att säga positiva saker. Vi övar även på att lyfta oss själva genom att säga positiva saker om oss själva. När vi samtalar om känslor så lyfter vi hur man är en kompis. Både vad man själv vill få ut av en kompis men även hur man själv vill vara en kompis. Att kunna visa genom ord och handling att vi lyssnar på (respekterar) varandras åsikter och att vi förstår och sätter oss in i hur någon annan känner (empati).  

I tillåtande, trygg och utvecklande miljö behövs alla, alla är viktiga, vi skapar tillsammans.

 

Nyckelord: Öppenhet, respekt, solidaritet, ansvar, hänsyn, demokrati, samspel, lika värde

 

Utveckling och lärande

Vi på Änggårdens äldreavdelningar tror på det kompetenta barnet som genom uppmuntran och utmaningar kan ges en möjlighet till att utveckla en tillit till sin egna förmåga och en positiv syn på sitt lärandet. Vi vill skapa ett lustfyllt lärande där vi tar tillvara på barnens nyfikenhet, intressen och upplevelser och låter det stå i fokus och vara grunden för deras lärandet. Vi tror att processen oftast är viktigare än målet så vill vi i vardagen uppmuntra barnen att undersöka och prova olika saker. Genom att skapa ett lustfyllt lärande där vi tar tillvara på barnens intressen och erfarenheter vill vi lyfta fram och tydliggör processen. Vill vi ge möjlighet till ett meningsskapande och sammanhang för att förtydliga och medvetengöra barnen om deras egna lärande. Genom att skapa en medvetenhet om sitt egna lärande vill vi ge dem möjlighet till att kunna känna en tillit till sin egen förmåga. Att vara medveten och kunna känna tillit till sin egen förmåga skapar en vilja och lust och det tror vi är en stor förutsättning för allt lärande. Få bli bekräftad i det man kan stärker självförtroendet  och tilliten till sin egen förmåga. Få se och höra hur kompisar tänker skänker inspiration och möjligheter.

På våra avdelningar arbetar vi aktivt med våra lärmiljöer genom att våra lärmiljöer är förändliga. De är förändliga och under ständig utveckling eftersom de följer barnens intresse, lärande och behov. De skapas utefter barnens intresse, förmågor och nyfikenhet. För oss är miljön en avgörande faktor i barnens utveckling där av en viktig del i verksamheten. Vi ser miljön som den tredje pedagogen. Vi har kontinuerliga diskussioner och samtal om våra lärmiljöer och dess utformning. Det är där våra erfarenheter och våra behov får utrymme. Det är i våra lärmiljöer som det lusfylldalärandet växer fram, det är där nyfikenheten skapas och utforskandet föds, det är där kreativiteten flödar. Det är där processen börjar och viljan till att lära sig växer. 

Nyckelord: Öppen, innehållsrik och inbjudande miljö, kreativitet och lustfyllt lärande, utforskande, nyfikenhet, intresse, erfarenheter, behov och åsikter 

Barns inflytande

Genom att ta tillvara på barnens intressen och erfarenheter och det lustfyllda lärandet vill vi ge barnen inflytande över verksamheten och en chans till att vara med och påverka sin vardag. Där är det viktigt att vi pedagoger från första stund är lyhörda. Att dialogen, frågandet och lyssnandet tar en framträdande roll. Inflytande handlar om att barnet har möjlighet att göra sådant som det själv vill göra och om att få komma till tals och bli delaktig i ett sammanhang tillsammans med varandra.

Barnen uppmuntras att tänka vidare eller att ta hjälp av sina kamrater för att testa olika lösningar. Vi arbetar mycket för att göra barnen medvetna om att det är de själva som sitter inne med kunskap kring hur man kan hanterar olika saker. Vi pedagoger försöker ha utgångspunkt i att se det kompetenta barnet, där det kompetenta barnet är ett barn som har en vilja och lust att söka sin egen kunskap, att tillsammans med andra utforska och upptäcka på sina villkor. Ett barn som har rätt att prova själv och har rätt till sina egna tankar och sin egen hypotes. Ett barn som kan visa andra barn och vuxna hur det tänker och gör, ett barn som kan öppna upp dörrar till att se världen på andra sätt.


Nyckelord: Uttrycka tankar och åsikter, ansvar, demokratiska principer, reellt inflytande, rättigheter och skyldigheter

 

Förskola och hem

möjliggöra för föräldrarnas samverkan

Vi strävar efter att erbjuda föräldrar information

 information tillgänglig för föräldrarna så har de möjlighet till insyn i verksamheten och därmed påverka och de har möjlighet till att fortsätta barnens lärprocess hemma.

tydlighet

daglig kontakt lyhörda och skapa en trygghet och ett förtroende

utvecklingssamtalen, inblick och en möjlighet att skapa gemensam syn på utvecklingen.

 


Nyckelord: nära förtroendefullt samarbete, möjligheter att påverka, delaktighet

 

3. Formulera tydliga mål och förväntade effekter för de processer kartläggningen visat utvecklingsbehov av

- Mål och förväntade effekter bör vara formulerade på ett sätt som gör att det går att följa upp vad som är uppnått och när, såväl i utvecklingsarbetet som i förhållande till de nationella målen. Det kan till exempel handla om att ställa frågan "vad vill vi ska hända?" och sedan följa upp om det hände, troliga orsaker till att det hände eller inte.

- Säkerställ att det finns en kärnverksamhetsplanering för varje avdelning och att projektplaneringar/levande verksamhetsplan görs i unikum (en bra dokumentation gör det lätt att utvärdera i slutet av läsåret)

 

 Organisation och lärmiljö.

Vi vill att barnen utvecklar en förståelse för sin del i gruppen. Både sina rättigheter som individer men även sina skyldigheter i en grupp. Vi vill på ett informativ och lättillgängligt sätt inge barnen en förståelse för vilka rättigheter de har i vårt samhälle. Hur vårt samhälle är uppbyggt. Utifrån vårt arbete om värdegrunden vill vi inge barnen en uppfattning om allas lika värde. En förståelse för hur vårt bemötande påverkar andra och även hur vi själva förhåller oss till olika känslor och kan ta hand om dom.

Vi vill grunda våra lärmiljöer utefter barnens intressen och nyfikenhet. Vi vill att de känner sig delaktiga och drivande i sin miljös utformning. Lärmiljön ska spegla gruppens meningsskapande processer, stötta och utmana framåt. 

 

 

Naturvetenskap.

Vi vill på ett intressant sätt utforska olika naturvetenskapliga fenomen för att utveckla en förståelse och samband mellan olika naturvetenskapliga fenomen. Genom en förståelse för naturvetenskapliga fenomen kan de göra kunskapen till sin egen och själva prata om den och utforska vidare i nästa steg och om annat. Vi vill även genom detta öka förståelsen för hur vi påverkar och påverkas av naturen. En sådan förståelse bidrar troligtvis till en respekt för sin närmiljö, då allt vi gör påverkar den. En nyfikenhet för djur och natur och dess påverkan i skogen.

Vi utgår från barnens intressen och funderingar i vårt utforskande.

 

 

Språk

Vi vill lägga grunden för ett intresse för böcker, läsning och berättande. Vi vill även väcka ett intresse för det skrivna ordet och talade språket, att barnen upptäcker språkets kommunikativa funktion och vikten av det. Genom arbetet tänker vi även att barnen ska få en möjlighet att utveckla sin förmåga att berätta och uttrycka sig på olika sätt. Uppmuntra en nyfikenhet över och förståelse för att det finns fler språk än det svenska talet. Inge en förståelse för kroppsspråk och känslor. 

 

Matematik

 

Vi ser att utveckling sker när barnen kan se samband och skapa sig en förståelse för vilka användningsområden de har användning av matematiken. Det är då de kan utmana sig själva och känna en tillit till sin egna förmåga. Vi uppmuntrar deras nyfikenhet och meningsskapande genom att ta tillvara på och bemöta deras frågor, för att utveckla deras förmåga att föra och följa resonemang, definiera och dra slutsatser som är en del i matematiken. Vi motiverar barnen att utmana sig själva och våga gissa, svara och hjälpa andra när det kommer till det mer konkreta inom matematiken så som bl.a. siffror och när vi räknar för att öka förståelsen för dess kommunikativa betydelse. Vi hjälps åt att definiera olika begrepp genom att beskriva, namnge och jämföra.

 

Flerspråkighet.

Vi vill på ett naturligt och integrerat sätt visa på en berikande variation i språk, tal och uttryck. Att via en positiv framtoning ta del av olika språk och uppmuntra att söka nya ord och betydelser. Vi vill erbjuda möjligheter och aktiviteter där gruppen kan möta olika språk. Vi jobbar mot en bild av språk som nått som berikar, ökar förståelse, kommunikation och erbjuder en del i vardagen och omvärlden, en del av vårt samhälle.

Digitalisering.

Vi vill via våra olika digitala verktyg ge ytterligare en väg in till lärande och förståelse, något som fördjupar. Vi använder oss av microskop ägget för att synliggöra det osynliga, ge en fördjupad insikt. Vi vill med ägget utmana det visuella konceptet, vad är det vi ser och vad är det som finns. Vi vill synliggöra detta digitala verktyg som ett verktyg som är till för barnen. Ett sätta att berika och fördjupa deras utforskande. Vi använder oss av Osmo för att variera material, tillvägagångssätt och utmaningar inom olika läroämnen. Genom Osmo önskar vi väcka nyfikenhet och se en variation i sin möjlighet att nå de olika ämnena. Vi använder vår Green Screen som en fördjupning av leken i skogen. Ett verktyg för att närma oss ämnet källkritik. Att med både öga och kropp uppleva ”sanningar” och även möjlighet till djup i leken.

 

 

Gården, en arena för lärande.

Vi arbetar med ett helhetstänk mellan inomhus och inomhus. Vi arbetar grundande med diskussionerna gården, möjligheter och önskningar. Vid utgång tas tankar, funderingar eller önskemål med ut för att försökas mötas och visualiseras. Utomhus vill vi visa på variationer i både lekar, material och konstellationer. Vi vill utmana till en utökad variation på lekar, tillsammans utforska med målstyrda lärprocesser och binda ihop processerna som sker inne och ute. Ge en möjlighet och skapa förutsättningar för att arbeta vidare med en lek eller en process, att lämna spår utomhus som blir till initiativ och inspiration för fler. 

 

 

Kollegialt lärande.

Vi vill genom det kollegiala lärandet hitta en gemensam grund som arbetslag att stå på. Ett arbetssätt där vi delar barnsyn, värdegrund och framtidsvision, att vi strävar mot samma mål. Här använder vi oss av våra olika pedagogiska forum och teams för att tillsammans arbeta fram detta. Vi vill skapa en arbetsmiljö som präglas av ”högt i tak” där vi utifrån en trygg grund kan föra en utvecklande kommunikation som för vårt gemensamma arbete vidare. För att utveckla oss framåt använder vi oss av litteratur, mötesplats förskola, workshops, planeringar och kollegiala diskussioner, gemensamma reflektioner.

4. Pedagogiska bokslutet

Grupp: Gröna gruppen

Läsår: Ht-19 & Vt-20.

 

Gr enkät och självskattningen

Analysera kort GR enkätens och självskattningens resultat - hur arbetar vi vidare?

 

 

Beskrivning av årets arbete med utgångspunkt från läroplanen

Vilka processer har vi dragit igång? Motivera varför dessa valdes med utgångspunkt i barngruppens behov samt läroplanens mål.

 

 

Resultat:

Vad menar vi att vi kan se för resultat i barngruppen som följd av de processer vi drivit? Fokusera på vad som gjort skillnad i ert arbete (inte så mycket på vad ni gjort).

Visar vår barngrupp några kännetecken på att de utvecklat sig när det gäller läroplanens mål? Om ja, i så fall vilka?

Hur vet vi det? Beskriv

 

 

Analys av årets arbete

Hur/varför valde ni metoder, arbetssätt, innehåll, organisation som gjort skillnad för barnens utveckling och lärande.

Vad av detta verkar ha varit framgångsrikt? varför tror ni att det har varit framgångsrikt?

 

 

Slutsats

Sammanfatta kort vilka som var framgångsfaktorerna och vilka utvecklingsområden som kvarstår. Vidare så utveckla hur arbetet skall fortsätta framöver; vad tar vi med oss till nästa termin? Vilka eller vilket utvecklingsområde skall vi foksuera på? etc.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: