Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Vattholma - Religion åk4

Skapad 2019-05-22 15:24 i Vattholmaskolan Uppsala
De stora världsreligionerna, Buddhism, Hinduism, Islam, Judendom och Kristendom och naturreligioner. Hur är det att leva som utövare av dem? Vad finns det för likheter och skillnader mellan dessa religioner? Samt ett kortare och inledande arbete om etik och moral.
Grundskola 6 Religionskunskap

Vi kommer att ta reda på vad begreppet religion betyder. Vi kommer att läsa om fem religioner som kallas världsreligioner. Vi kommer att jämföra dem och upptäcka likheter och skillnader mellan dem. Vi ska också ta reda på hur tron visar sig i olika handlingar och i samhället.

Innehåll

Läroplanen

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. 

 

Konkretiserade mål

Du ska efter arbetet med detta kunna beskriva och berätta om:

- olika religioners heliga rum, platser, ritualer och regler
- likheter och skillnader mellan olika religioner genom att göra jämförelser mellan dem.
- några kristna högtider och traditioner
- hur tankar inom religionerna visar sig genom olika handlingar så som bön, fasta, gudstjänst.
- begreppen; religion, rit, tradition, myt, symboler, bön, fasta

Arbetssätt och bedömning

Arbetssätt:
- ha genomgångar
- se på film
- arbeta i grupp och enskilt
- läsa och skriva

Bedömning:
- Muntligt redovisa enskilt arbete kring en religion. 
- Ett kortare skriftligt prov kring världsreligionerna.

 

 

 

 

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
    Re
  • reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,
    Re
  • Centralt innehåll
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  4-6
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
    Re  4-6
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
    Re  4-6

Matriser

Re
Kunskapskrav religion åk 4-6

F (insats krävs)
E
C
A
Världsreligionerna
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven har grundläggande kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra enkla resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsreg­ler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra utvecklade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutveck­lade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Samband mellan uttryck & tankegångar
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Fornskandinavisk & samisk religion
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Kristendom och dess betydelse
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra enkla jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och sam­hällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra utvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra välutvecklade jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur­ och samhällsliv förr och nu.
Skildring av livsfrågor, livsåskådningars betydelse
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt.
Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.
Moraliska frågor
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan föra enkla resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
Eleven kan föra utvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott. Eleven kan föra välutvecklade resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
Etiska begrepp
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven gör då reflektioner som i huvudsak hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och använder några etiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
Eleven gör då reflektioner som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det och använder några etiska begrepp på ett väl funge­rande sätt.
Information & källor
Eleven når ännu inte upp till alla delar i detta kunskapskrav för E.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla resonemang om informati­onens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: