Räkne-Reza

Svalbos planering för arbetet med Räkne-Reza

 Dibbers planeringsmall för undervisning

 

Vad ska läras ut? (Vilka läroplansmål siktar ni mot? Max 2-3 mål per pedagogisk planering)

Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

Förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mänster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt resonera matematiskt om detta

Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp

 

Varför? (Syfte med undervisningen)

Syftet med undervisningen i matematik är att ge barnen förutsättningar och en god grund som bland annat innefattar matematisk reflektion samt ett logiskt tänkande, då detta utgör grunden till all matematiska förmåga.

 

Hur ska undervisningen genomföras? (Didaktik, metod, vilka teorier lutar ni er emot?)
Vi synliggör matematiken i spontana samt planerade aktiviteter genom att vara närvarande och ständigt uppmärksamma det matematiska, även om den planerade eller uppkomna situationens primära fokus är kopplat till andra läroplansmål.

Genom att arbeta med en sociokulturell tanke om att det är det reflektion och diskussion som formar och omformar kunskap samt utvidgar vårt tankesätt genom andras idéer och erfarenheter så skapar vi kunskap i en dela-kultur. Då det sällan eller aldrig finns en enda lösning på ett matematiskt problem så lär vi oss olika strategier att komma fram till lösningen genom att resonera tillsammans. På detta sätt får barnen även en kunskapsbank av räknestrategier som de senare kan använda i sin problemlösning.

Matematiken baseras på det logiska tänkandet som ovan nämnt är grunden till all matematisk förmåga, vilket vi fokuserar på i förskolan genom att tillföra material som är väl anpassat utefter förmåga och intresse som vi tillsammans med barnen använder. Vi arbetar matematiskt med samtliga åldrar och anpassar aktiviteter och material utefter kunskapsnivå men där grunden är densamma; det logiska tänkandet och resonemang. Detta innefattar bland annat att se och fortsätta mönster, lägga pussel, minnesövningar, ”vilken ska bort”, sortering och klassificering, konstruktionsövningar, spegelövningar etc. Vi synliggör även matematiken i spontant uppkomna situationer, såsom volymbegrepp i vattenlekar, sortering och klassificering i pärlandet, jämförelsebegrepp pinnlekar i skogen etc.

 

 Vi ser att vår uppgift i dessa situationer är att vara närvarande och ställa stöttande frågor, föra in relevanta begrepp som de senare i skolan kommer att kunna sätta i ett sammanhang kopplat med ett multimodalt upplevt lärande. Vi ställer även frågor i hur de kan lösa uppgiften på andra sätt för att komma fram till samma svar, dvs. vi utmanar i att finna andra strategier. Genom att resonera kring strategier kopplar vi även det matematiska arbetet till vårt Hjärteprogram, där vi uppmärksammar allas lika värde och att alla har rätt att framföra sin åsikt, tankar och bli lyssnad på.

 

 

Vi ger även barnen förutsättningar för att förstå och kunna tillämpa de fem olika räkneprinciperna som enlig Gelman och Gallistels styr den matematiska förståelsen. Dessa fem principer är en del av vårt genetiska arv som successivt utvecklas med stigande ålder; Abstraktionsprincipen, et till ett principen, principen om godtycklig ordning,principen om räkneordens ordning och antalsprincipen (kardinalprincipen) Detta gör vi genom övningar och material i olika räknesätt samt i den vardagliga verksamheten när vi räknar tillsammans.

 

 

Vi utgår från Reggio Emilas teori om att miljön fungerar som en tredje pedagog och skapar genom tydliga lärmiljöer, både inne och ute, goda förutsättningar att hjälpa barnen att se vad matematik är. Vår förhoppning med miljön är även att samt skapa nyfikenhet och lust att lära genom inbjudande och lekfulla miljöer och tillgängligt material.

 

Vi arbetar tematiskt och använder oss av Räkne-reza som karaktär för att konkret förstärka och synliggöra det matematiska i det vi arbetar med för stunden. Detta innebär att vi ibland använder oss av fler lärvänner i en aktivitet vilket gör att vi även påvisar för barnen att lärandet i matematik (eller andra ämnen) inte är avgränsat annat lärande utan att allt hör ihop i en helhet. Konkret i verksamheten kan detta vara under ”tema kroppen” då vi bygger ett skelett av pinnar i skogen då vi innan har forskat kring skelett tillsammans, vilket är kopplat till läroplansmål inom naturvetenskap och Ute-Ugos område, men i skelettkonstruktionen har vi lärt oss om långa och korta ben samt antal, vilket gör att vi använder oss av jämförelseord, antal samt olika räkneprinciper.

 

Vi ser också att matematiska begrepp och förståelse för dessa är nära kopplat till språket och Alfa-Beta då vi i både det talade samt skrivna språket använder oss mycket av lägesord, jämförelseord etc. vilket barnen behöver ha en förståelse för, detta för att kunna förstå en litterär text, förklaring eller instruktion. Därför leker vi mycket lekar nära kopplat till dessa begrepp med barnen, då de får en kroppsligt upplevd kunskap.

 

Vi arbetar till stor del rhizomatiskt då vi utgår från en planering men tar stor hänsyn till barnen och deras viljor och är därför flexibla i vårt arbetssätt. Vi kan därför göra avvikelser från den tänka planeringen för att följa barnens intresse då vi tror att allt i slutändan blir ett helhetslärande som föder ny kunskap och nyfikenhet där vi lär tillsammans med barnen som medforskare, vilket även påvisar för barnen att vi ständigt lär oss nya saker hela livet och att man inte behöver kunna allting som vuxen. Det blir en del av att ta till sig nya och olika genrer av texter samt övning i källkritik när vi tillsammans tar reda på barnens frågor och funderingar. Dock behöver vi vara tydliga och strukturerade för att kunna synliggöra lärandet för barnen.

 

 

Hur ska reflektion tillsammans med barnen organiseras? 

Reflektionen sker fortlöpande under lärtillfällena då grunden i matematiken är att resonera och därmed även reflektera. För att kunna reflektera med samtliga barn, oavsett språklig förmåga så använder vi oss av bildstöd, dokumentation som stöd samt TAKK. Nivån på reflektionen anpassas utefter barnens nivå.

För vem/vilka ska undervisningen genomföras?

Samtliga barn i förskolan, med anpassade övningar och lärande utefter nivå samt intresse.

 

Av vem? (Vem ansvarar för genomförande, dokumentation med mera)
Förskollärarna ansvarar över de planerade aktiviteterna och att dessa har ett tydligt syfte och koppling till styrdokument, samt att aktiviteterna lätt kan anpassas vid behov. Förskollärarna ansvara även över att det finns material för att stötta och utmana i spontana lärtillfällen samt att lärmiljöerna främjar nyfikenhet och lust att lära. Samtligt personal ansvarar över att undervisningen genomförs och dokumenteras samt reflekteras över.

 

Vad är målet med undervisningen? (mål/delmål som är mätbara)

Målet med undervisningen är att skapa nyfikenhet och lust att lära samt förutsättningar för kommande skolgång. Mätbara mål är att genom dokumentation kunna följa barnens lärstrategier och utveckling inom matematiken

 

 

Läroplansmål

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,