Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Hem- och konsumentkunskap åk 6

Skapad 2019-06-04 10:46 i Långsjöskolan Norrtälje
En planering för år 6 i Hem- & konsumentkunskap
Grundskola 6 Hem- och konsumentkunskap
Hur påverkas vår hälsa och vår miljö av de livsmedel vi köper? Vilka metoder och redskap ska vi använda när vi bakar och när vi lagar mat? Hur kan återvinning i hemmet se ut? Vad kostar maten vi äter? Välkomna till Hkk ämnet! Här arbetar vi i en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar. Det vi gör, gör vi med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö.

Innehåll

 

 

Konkretisering

I åk 6 ska du lära dig att;

  • planera och organisera ditt praktiska arbete
  • läsa och förstå ett recept
  • tillaga olika måltider genom olika matlagningsmetoder t.ex. koka, steka
  • använda olika redskap och teknisk utrustning till rätt metod
  • rengöra, städa och diska på ett hygieniskt sätt
  • resonera och ge omdömen kring ditt resultat och ditt arbetssätt

Undervisning/arbetssätt

  • Praktiskt arbete där vi tränar på olika recept och olika metoder
  • Teoretisk genomgång av alla de olika matlagningsmetoderna
  • Teoretisk genomgång på de olika redskapen och den tekniska utrustningen
  • Diskussioner kring arbetssätt och resultat i både grupp och enskilt ute i köken

Bedömning

  • Bedömning i det praktiska arbetet sker löpande och sammanställs vid terminsslut i en matris
  • Bedömning av de teoretiska kunskaperna kring matlagningsmetoder och redskapens namn sker vid ett skriftligt provtillfälle
  • Bedömning av resonemang görs löpande genom det praktiska arbetet där frågor ställs och kan diskuteras i situationen

 

Uppgifter

  • Masterchef

  • Masterchef

  • Masterchef

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning.
    Hkk  1-6
  • Bakning och matlagning och olika metoder för detta.
    Hkk  1-6
  • Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet.
    Hkk  1-6
  • Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt.
    Hkk  1-6
  • Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel.
    Hkk  1-6
  • Kunskapskrav
  • I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och redskap på ett i huvudsak fungerande och säkert sätt.
    Hkk  E 6
  • Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet.
    Hkk  E 6
  • Därutöver kan eleven föra enkla resonemang om varierade och balanserade måltider.
    Hkk  E 6
  • Eleven kan föra enkla resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris, miljö- och hälsopåverkan.
    Hkk  E 6
  • Dessutom för eleven enkla resonemang om skillnader mellan reklam och konsumentinformation.
    Hkk  E 6

Matriser

Hkk
Hem- och konsumentkunskap åk 6

Innehåll
Insats krävs
Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Kunskapskrav
Eleven kan tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som hör samman med måltiden, och gör det med anpassning till aktivitetens krav. [1]
1.1 Planera och organisera
Eleven behöver stöd i att läsa och förstå receptet och ställer många frågor om receptet i processens gång. Eleven behöver stöd i hur arbetet ska organiseras, eftersom eleven har svårt att se vilket moment som tar längst tid att genomföra.
Eleven behöver enstaka gånger stöd i att förstå receptet och organisera sitt arbete. För det mesta planerar och genomför eleven de praktiska momenten både självständigt som i grupp utan osäkerhet.
Eleven klarar självständigt att förstå receptet och organisera sitt arbete. Eleven planerar och genomför de praktiska momenten både självständigt som i grupp med stor säkerhet. Eleven tar ofta eget initiativ och omprövar när det behövs. Klarar av att leda en grupp framåt mot ett mål.
1.2 Tillaga
Klarar med lite stöd att laga måltider och baka. Tar gärna ansvar för enstaka arbetsuppgifter i köket, de som eleven själv upplever som ”enkla”. Eleven glömmer ofta att skapa en trivssam måltidsmiljö som innefattar helheten t.ex. sallad, dukning etc.
Eleven har goda kunskaper i att laga måltider och baka, och behöver endast stöd vid enstaka tillfällen. Eleven tänker ibland på att skapa en trivssam måltidsmiljö som innefattar helheten. Väljer att i gruppen utföra olika arbetsuppgifter, men inte de som eleven upplever som ”svårast”.
Eleven har mycket goda kunskaper i att laga måltider och baka, och klarar självständigt att utföra arbetsuppgifter som t.ex. tillbehör, dukning och därmed att skapa en trivssam måltidsmiljö som innefattar helheten. Väljer att i gruppen utföra olika arbetsuppgifter oavsett svårighetsgrad.
1.3 Beräkning av mängder vid matlagning
Eleven har grundläggande kunskaper i beräkning av mängder, men kan behöva stöd i att ändra ett recept (beräkna om t.ex. från 2 till 4 pers).. Eleven vet oftast vilket mått som är vilket.
Eleven har goda kunskaper i beräkning av mängder, men känner sig enstaka gånger osäker på att ändra i receptet (beräkna om t.ex. från 2 till 4 pers). Eleven vet vilka mått som är vilka.
Eleven har mycket goda kunskaper i beräkning av mängder. Klarar utan stöd att ändra i ett recept och vet alltid vilka mått som är vilka.
I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och fungerande sätt. [2]
2.1 Olika metoder för bakning och matlagning
Eleven är osäker på att utföra olika matlagnings- och bakmetoder, och ställer därför många frågor kring genomförandet och vad olika begrepp betyder. Eleven häller t.ex. pasta i kallt vatten eller tar varmt vatten direkt från kranen. Eleven anpassar oftast inte temperaturen vid stekning, kan inte se om degen är färdigjäst eller inte.
Eleven frågar vid enstaka tillfällen kring genomförandet av metoden, och kan ibland vara osäker på vad begrepp betyder. Oftast kan eleven dock utföra metoden utan stöd. Eleven kan för det mesta utföra metoderna korrekt utifrån instuktioner, ställer vid enstaka tillfällen frågor kring t.ex. degens konsistens och gräddningstider.
Eleven kan självständigt genomföra olika slags matlagnings- och bakmetoder utan stöd från andra elever eller lärare, och har full förståelse för de begrepp som förekommer. Eleven utför metoderna korrekt utifrån instruktion, ser när temperaturer behöver ändras, vet när degen är färdigjäst och har rätt konsistens, förlitar sig inte på gräddningstiden i boken utan har själv uppsikt.
2.2 Användning av redskap och teknisk utrustning
Eleven är osäker på vilka redskap som ska/kan användas till vilket moment, frågar därför oftast eller använder fel redskap t.ex. visp istället för träsked eller plast/trä till teflon/gjutjärn. Eleven är även osäker på att använda olika teknisk utrustning (t.ex. ugn, spis, elvisp osv) och ber gärna om stöd/hjälp av lärare eller klasskompis
Eleven vet oftast vilka redskap som ska/kan användas till det moment som utförs, dock ställs ibland kontrollfrågor vid osäkerhet. Eleven är ganska säker på att använda olika teknisk utrustning (t.ex. ugn, spis, elvisp osv) och ber bara ibland om stöd/hjälp av lärare eller klasskompis
Eleven vet vilka redskap som ska och kan användas till det moment som utförs och använder sig av teknisk utrustning självständigt utan något stöd av lärare/annan elev. Eleven är säker på att använda olika teknisk utrustning (t.ex. ugn, spis, elvisp osv) och ber mycket sällan om stöd/hjälp av lärare eller klasskompis
2.3 Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring
Eleven har svårt att avgöra hur ett livsmedel ska hanteras (t.ex. att inte skära kyckling på samma skärbräda som sallad). Eleven rengör och diskar på ett mycket enkelt sätt, som inte är speciellt noggrant t.ex. torkas inte disken torr utan läggs ner blöt i lådorna, torkar stekjärn med handduk. Diskar oftast under rinnande vatten.
Eleven visar oftast att denne har förståelse för hur viktigt det är att hantera olika livsmedel rätt, genom att t.ex. använda olika redskap till olika livsmedel eller diska dem emellanåt. Eleven rengör och diskar på ett mer utvecklat och noggrant sätt. Använder rätt mängd diskmedel, diskar i varmt vatten och diskar enligt instruktion (dvs. häller upp vatten med plopp).
Eleven visar med stor säkerhet att denne vet hur livsmedel ska hanteras. Eleven organiserar sin disk och underlättar rengör genom att t.ex. att ställa disken i vatten. Är självständig och mycket noggrann. Använder rätt mängd diskmedel, diskar i varmt vatten och diskar enligt instruktion (dvs. häller upp vatten med plopp).
Eleven kan ge omdömen om arbetsprocessen och resultatet.[3]
Eleven ger enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Enkla omdömen innefattar övergripande och enkla analyser. Ett enkelt omdöme är t.ex. ”Arbetet gick bra och maten blev god”
Eleven ger utvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Utvecklade omdömen innefattar djupare och mer specifika analyser. Ett utvecklat omdöme kan t.ex. vara ”Arbetet gick bra för att vi planerade i god vilka moment vi skulle börja med och utförde metoderna utifrån de instruktioner som vi lärt oss och resultatet blev som vi hade tänkt oss”
Eleven ger välutvecklade omdömen om arbetsprocessen och resultatet. Ett välutvecklat omdöme kan t.ex. vara ”Arbetet gick bra för att vi planerade vilket moment som tog längst tid och började med det, vi utförde metoderna utifrån de instruktioner som vi lärt oss och resultatet blev som vi hade tänkt oss, men om vi hade gjort såhär istället.. så hade det blivit… vi kanske skulle tänkt på mer krydda etc.”
Eleven kan föra resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. [4]
Eleven har en enklare/grundläggande förståelse för kroppens behov av de olika näringsämnena samt hur måltider kan kombineras utifrån olika behov (allergi, idrottande personer, vegetarisk kost, stillasittande livsstil etc). Eleven kan därmed föra enkla resonemang kring individuella behov av energi och näring samt har en grundläggande kunskap kring vilka verktyg (t.ex. tallriksmodellen) som kan användas vid måltidsplanering.
Eleven har en utvecklad förståelse för kroppens behov av de olika näringsämnena samt hur måltider kan kombineras utifrån olika behov (allergi, idrottande personer, vegetarisk kost, stillasittande livsstil etc). Eleven kan därmed föra utvecklade resonemang kring individuella behov av energi och näring samt har goda kunskaper kring vilka verktyg (t.ex. tallriksmodellen) som kan användas vid måltidsplanering.
Eleven har en välutvecklad förståelse för kroppens behov av de olika näringsämnena samt hur måltider kan kombineras utifrån olika behov (allergi, idrottande personer, vegetarisk kost, stillasittande livsstil etc). Eleven kan därmed föra välutvecklade resonemang kring individuella behov av energi och näring samt har mycket goda kunskaper kring vilka verktyg (t.ex. tallriksmodellen) som kan användas vid måltidsplanering.
Eleven kan föra resonemang om relationen mellan konsumtion och privatekonomi samt om några vanligt förekommande varor och jämför då varorna utifrån deras pris och påverkan på miljö och hälsa. [5]
5.1 Ungas privatekonomi
Eleven har grundläggande kunskaper i ungas privatekonomi t.ex. hur man får sina fickpengar att räcka till, vad inkomst/utgift betyder, vad det som står på ett kvitto betyder etc.
Eleven har goda kunskaper i ungas privatekonomi t.ex. hur man får sina fickpengar att räcka till, vad inkomst/utgift betyder, vad det som står på ett kvitto betyder etc.
Eleven har mycket goda kunskaper i ungas privatekonomi t.ex. hur man får sina fickpengar att räcka till, vad inkomst/utgift betyder, vad det som står på ett kvitto betyder etc.
5.2 jämförelser av produkter
Eleven kan på ett enkelt sätt jämföra varor och produkter t.ex. genom jämförpris, kilopris, utseende, smak etc.
Eleven kan på ett utvecklat sätt jämföra varor och produkter t.ex. genom jämförpris, kilopris, utseende, smak etc.Utseende?
Eleven kan på ett välutvecklat sätt jämföra varor och produkter t.ex. genom jämförpris, kilopris, utseende, smak etc.Smak? Pris? Utseende?
5.3 Val och användning av olika varor och tjänster samt deras påverkan på miljö och hälsa
Eleven kan ge enkla resonemang kring hur valet av en vara eller tjänst kan påverka miljön och hälsan.
Eleven kan ge utvecklade resonemang kring hur valet av en vara eller tjänst kan påverka miljön och hälsan.
Eleven kan ge välutvecklade resonemang kring hur valet av en vara eller tjänst kan påverka miljön och hälsan.
5.4 Olika miljömärkningar och deras betydelse
Eleven har enkla kunskaper i olika miljömärkningar, kan vad enstaka symboler betyder.
Eleven har goda kunskaper i olika miljömärkningar, kan förklara flera olika symbolers betydelse.
Eleven har mycket goda kunskaper i olika miljömärkningar och kan förklara alla symbolers betydelse.
5.5 Återvinning i hemmet och i närområdet
Eleven har en enkel förståelse för hur återvinning fungerar.
Eleven har en utvecklad förståelse för hur återvinning fungerar och kan beskriva vissa delar i återvinningsprocessen.
Eleven har en välutvecklad förståelse för hur återvinning fungerar och kan beskriva hela återvinningsprocessen.
Eleven för resonemang om skillnader mellan reklam och konsumtionsinformation [6]
Eleven har enklare förståelse för skillnaden mellan reklam och konsumentinformation, men blandar lätt ihop dem.
Eleven har en utvecklad förståelse för skillnaden mellan reklam och konsumentinformation, och kan ge enstaka exempel inom de olika budskapen.
Eleven har en välutvecklad förståelse för skillnaden mellan reklam och konsumentinformation, och kan ge flertalet exempel inom de olika budskapen.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här:

Om Unikum

Sveriges största webbtjänst för samarbete kring mål, planer och kvalitet i förskola och skola.

Nyheter från Unikum

Här hittar du nyheter och bloggar från Unikum. Håll dig uppdaterad genom att prenumerera via rss.

Unikums Hjälpsidor

På Unikums hjälpsidor hittar alla som använder Unikum svar på vanliga frågor och dokumentation om Unikum.

Unikums Forum

I vårt forum kan du få hjälp med Unikum, lämna förslag och diskutera med andra som använder Unikum.