Tillsammans på Stora -Förskola och hem.-Barnens eget ansvar 3-5år.

Vi pedagoger vill se att alla familjer känner sig välkomna och bra bemötta i hallen på morgonen. Detta är ett mål som vi startar upp redan i augusti och som sedan kommer att fortsätta genom kommande terminer är det tänkt.
Vi vill se att barnen tränar upp sin egen förmåga att ta mer ansvar för tex avdukningen av lunchtallriken och besticken.
Vidare kommer vi att påminna barnen att plocka undan efter sig, innan nästa aktivitet tar vid. Detta är en väldigt viktig lärdom för livet i framtiden också ser vi.

 

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

Generativ fråga: Vad vill vi se vid lämningsrutinerna?

Syfte: Vi vill att alla barn och VH får känna sig trygga när barnen lämnas på förskolan.

Mål ur Lpfö 18: Ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet.  

Barnens intressen, initiativ och behov: Barnen vet att deras VH ska gå och de kan tycka att det är mycket svårt att skiljas från sin föräldrar då. 

Förståelse: Barnen kan förstå att VH måste gå till jobbet och att de kommer igen på em.

Förmågor: Får barnen stöd från förskolans pedagoger och barn i olika samtal så brukar förmågan öka väldigt snabbt. Barnet kan då skiljas lättare från sin förälder.

Begrepp: Att förstå att någon försvinner och faktiskt kommer tillbaka, får vi samtala tydligt med barnet om. Att ta hänsyn till barnets känslighet och få hen att förstå att det är helt tillåtet att känna ledsenhet och sorg för separationen en stund men att vi avleder med lek och samtal.

Arbetslagets förhållningssätt: Att vara tydlig och lugn inför det otröstliga barnet som inte vill skiljas från VH. Att förklara och berätta hur vi andra har det och ta med alla barn i samtalet om hur vi blir hämtade på em tex. Det kan trösta och upplysa barnet tydligt och bra anser vi.

Vetenskaplig grund: Av erfarenhet vet vi att barnet släpper sin otrygga känsla efter en tids hjälp och stöttning.

Läs om lågaffektivt bemötande i Bo Hejlskov Elven och  David Edfelt bok Beteendeproblem i förskolan.

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Är redan väldigt bra på att bemöta barn i dessa situationer tack vare erfarenhet och utbildning.

Generativ fråga: Hur kan barnen ta ett större ansvar för sitt agerande i olika förskolerutiner och situationer?

Syfte: Att lära sig att ta ansvar för att duka av själva, ta hand om vårt material på ett varsamt och bra sätt.

Mål ur Lpfö 18: Normer och värden öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande.

Hem och förskola vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och VH möjligheter till inflytande.

Barnens intressen, initiativ och behov: Behovet är att kunna få klara av att duka av själv inför skolstarten men också för det kommande livet i framtiden.

Förståelse: Barnen har en förförståelse att duka av själva och de kan klara det själva också . Hur gör barnen hemma? Kan alla i familjen duka av? Kan alla vi på förskolan duka av? Ställ nyfikna undersökande frågor som leder till resultat.

Förmågor: Vi vet att ALLA barnen kommer att klara av att mer självständigt hantera avdukningen när vi har instruerat dem med positiva hjälpande uppmaningar om HUR de ska göra vid diskmaskinen. 

 Begrepp: Att förstå att när jag är klar med min lunch  och ska gå till sagovilan, så ska jag först duka av, lugnt och stilla. Alla pedagoger hjälps åt att ta ansvar för att hjälpa barnen till eget ansvarskännande och den bör ha en positiv och glad känsla i fokus.

Arbetslagets förhållningssätt: Pedagogerna ger instruktioner till barnen redan vid lunchbordet att få gå en och en, så lugn uppstår. En pedagog står redo för att vägleda vid diskmaskinen. inte HJÄLPA  för mycket handfast utan med ord och språk beskriva HUR barnet ska göra med lugn röst. Vi skrapar av maten åt barnen i början.

Vetenskaplig grund: VAD SKA VI SKRIVA HÄR?? Alltid bra att barnet får en god självkänsla och kan klara sig själv anser vi.

 Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Vi kan alla duka av bord och ta ansvar. Detta får vi nu överföra på barnen. 

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

Kriterier: (ev hänvisning till matris)

Utvärderingssätt:

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

Aktiviteter: Personalen engagemang är viktigast i detta läge, samspel och gott positivt bemötande med ett glatt leende behövs i alla lägen. Bra info till föräldrarna behövs också så vi är tydliga med HUR vi vill ha det.

Formativ uppföljning: vi kommer att göra en halvtidsutvärdering vecka 34. 

Lärmiljö: vi tar emot barnen både vid grinden ute och i våra hallar inne. Ibland möter föräldern upp oss där vi är tex i sandlådan, men viktigast är att vi möter upp snabbt och tillmötesgående så fort barnen kommer till förskolan.

Vi försöker få ett så kort och positivt lämnande så barnen kommer in till gruppen innan de ändrar sin tanke och att det blir svårt att lämna föräldern.

Aktiviteter: Alla barn får ta sin egen mattallrik till diskmaskinen och ställa in den efter varje lunchmåltid.

Formativ uppföljning: Vi ska följa upp barnens övande och inlärning efter två veckor men fortsätter givetvis att duka av själva framgent.

Lärmiljö: Barnen har ett rum på ovanvåningen som är både lunchrum och atelje.