Verksamhetsrapporten beskriver förskolans måluppfyllelse/resultat utifrån prioriterade utvecklingsområden. Resultatet tas fram utifrån vårdnadshavarenkäten, BRUK-självskattningen och annan dokumentation som gjorts på förskolan. Verksamhetsrapporten innehåller även en analys av resultatet utifrån de prioriterade förbättringsområdena. Verksamhetsrapporten tas fram i juni.

Förbättringsplanen bygger på resultatet och analysen i verksamhetsrapporten och andra uppföljningar och utvärderingar som förskolan tagit fram och analyserat. Förbättringsplanen är ett levande dokument som stödjer förskolans arbete med planering, uppföljning, utvärdering, och bedömning av måluppfyllelse. Förbättringsplanen säkerställer också att utvecklingsarbetet är förankrat hos all personal. Förskolans läroplan är utgångspunkten för all verksamhet och allt utvecklingsarbete. Förbättringsområdena fastställs i september och planen revideras kontinuerligt.

Prioriterade förbättringsområden – VAD SKA GÖRAS? VART SKA VI?

För att verksamheten ska utvecklas är det nödvändigt att förskolans resultat omsätts i åtgärder och nya förbättringsområden/mål. De prioriterade förbättringsområdena/målen identifieras delvis i verksamhetsrapporten utifrån förskolans resultat och analys av resultatet och delvis utifrån en kartläggning av verksamheten som görs i början av terminen. Tydliga mål som är kända för alla är en förutsättning för verksamhetens utveckling. Förbättringsområdena ska leda arbetet framåt och vara realistiska, tydligt formulerade och utvärderingsbara. De ska beskriva vilken effekt utvecklingsinsatsen förväntas ha på verksamheten eller barns utveckling och lärande.

Stödfrågor:

Vad ska utvecklas utifrån förskolans uppdrag? Vad är den förväntade effekten av arbetet inom förbättringsområdet?

Förskolans förbättringsområden:

Natur och miljö

Därför har dessa områden valts:

Blåbäret:
Vi ser att många barn har tappat den naturliga kontakten med naturen och sin närmiljö. Vi önskar ge barnen förståelse samt en varsamhet och omtanke om vår natur.

Lingonet:
Våra barn har en grundförståelse för natur och miljö, vi vill fördjupa oss i processerna om naturen.

Se mål från läroplanen.

Nuläge – VAR ÄR VI?

För att det ska vara möjligt att se effekterna av arbetet över tid är det nödvändigt att arbetet tar sin utgångspunkt i en beskrivning av ett nuläge. Nuläget tas fram genom en kartläggning av barngruppen och verksamheten inom de prioriterade förbättringsområdena. Nulägesbilden görs också genom en BRUK-självskattning, beskrivning av verksamhetens förutsättningar och innehåll.

 Blåbäret:
Vi ser att många barn har tappat den naturliga kontakten med naturen och sin närmiljö. Vi önskar ge barnen förståelse samt en varsamhet och omtanke om vår natur.
Vi får sju nya barn till gruppen, vilken kommer enbart bestå av 1-2 åringar.
Vi önskar väcka nyfikenheten för vår närmiljö.

Lingonet:
Det tillkommer nya barn till gruppen och vi vill förmedla den grundläggande förståelsen för natur och miljö till de nya. Vi vill också bygga vidare och fördjupa oss på den nuvarande förståelsen. Eftersom vi har en väl utvecklad utomhuspedagogik och ser att barnen behöver utveckla sin språkmedvetenhet; munmotorik, uttal, kommunikation och tänker oss arbeta med detta såväl inom- som utomhus.

Stödfrågor:

Hur ser förskolans verksamhet ut utifrån de prioriterade förbättringsområdena? Vad tycker barnen är roligt och intressant? Vad inom förbättringsområdet vill de lära sig mer om? Vilka aktiviteter visar de intresse för? Hur ser förskolans organisation och förutsättningar ut?

Metod/arbetssätt – HUR GÖR VI?

För att säkerställa att arbetet går framåt behöver en planering göras. Det handlar också om att identifiera vilka förutsättningar som krävs för att kunna genomföra utvecklingsinsatserna.

Blåbäret:  Vi delar in oss i mindre grupper både utomhus och inomhus för att anpassa verksamheten till de olika utvecklingsnivåerna hos barnen. Vi i personalgruppen behöver införskaffa material som vi kan nyttja i olika aktiviteter. Vi använder oss av årstidsväxlingarna för att ge barnen en förståelse för vår natur och sin egen del i det naturliga kretsloppet. Genom naturupplevelser, samtal, bilder, böcker, skapande, sång och sopsortering önskar vi ge barnen emotionell förståelse för vår miljö. Vi använder trädet på vår gård som utgångspunkt och studerar småkryp i vår närmiljö. 

Lingonet:
Vi observerar och kartlägger gruppen, samt att vi planerar hur vi använder och fortsätter utveckla skogsmiljön för att bygga vidare på barnens förståelse för natur och miljö. Vi tar med oss frågor: hur ser språket och kommunikationen ut i utomhusmiljö jämfört med inomhus? Ser vi skillnader och vad beror det i så fall på?
Vi tar hjälp av elevhälsan, Åsa U, tydliggörande pedagogik.
Vi delar in oss i mindre grupper både på förskolan och i skogen.

Stödfrågor:

Vad behöver göras för att nå målet och vilka arbetssätt är relevanta utifrån nuläget? Vilket förhållningssätt behövs? Hur ska verksamheten organiseras och genomföras så att utveckling säkerställs? Vem gör vad? När? Hur?

Dokumentation – HUR, NÄR och AV VEM

Blåbäret: Personalen har sina ansvarsbarn och samtidigt är vi delaktiga i alla barns utveckling och tar ansvar för hela gruppen.

Dokumentatio på Unicum, med bilder och samtal samt i barnens pärmar.

Planering varje vecka med reflektioner över föregående veckas aktiviteter.  Större utvärdering i januari och efter hela verksamhetsåret i maj-juni 2020.

Lingonet:

Dokumentation på Unikum och i barnens pärmar.
Fasta grupper med ansvarig personal.
Planering varje vecka på Unikum, med reflektion över föregående vecka. Delårsutvärdering och stor utvärdering i juni 2020.
Hur ska det dokumenteras? På vilket sätt? Vem har ansvar? Hur följer vi upp de barn som är i behov av extra språkstöd? Hur reflekterar och följer vi upp vårt arbete? Hur ser språket och kommunikationen ut i skogen

Dokumentation behövs för att det ska vara möjligt att följa utvecklingen över tid och för att det ska vara möjligt att se effekterna av arbetet (få fram ett resultat).

Stödfrågor:

Hur ska utvecklingen dokumenteras? Vad behöver dokumenteras för att det ska vara möjligt att se om vi nått målet? Hur kan vi se att/om barns kunnande förändrats? Hur går vi vidare? Vem ansvarar för dokumentationen? På vilket sätt ska vi tillvarata barns intressen och frågor?

 .

Uppföljning – HUR BLEV DET?

Uppföljningen syftar till att stämma av om de genomförda utvecklingsinsatserna leder till förväntat resultat och om det finns underlag som visar hur förutsättningarna för och genomförandet av utbildningen har påverkat måluppfyllelsen. Uppföljning ska ske kontinuerligt och förskolan behöver skapa rutiner och en tidplan för uppföljningen. Ytterst handlar det om att identifiera hur barns inlärning och utveckling sker och hur förskolans bidrar till det.

Stödfrågor:

På vilket sätt har arbetssättet/metoderna/verksamhetens innehåll påverkat barns lärande, trivsel och utveckling? Vad har vi sett/hört/gjort? Tar vi tillvara barns frågor, reflektioner och nyfikenhet? Har barns kunnande förändrats i förhållande till förskolans innehåll och aktiviteter? Är vi på rätt väg? Behöver vi förändra något för att nå målet? Har vi rätt och ändamålsenliga metoder för dokumentation? Har vi tillräckligt med underlag?

UNIKUM

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

  Lpfö98 Rev. 2016
• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

  Lpfö98 Rev. 2016
• utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,

  Lpfö98 Rev. 2016