Historia åk 9 planering v 45-03 Sofia Skola

Under detta arbetsområde ska du läsa om 2:a Världskriget, efterkrigstiden fram till idag samt förintelsen.

Vad ska vi arbeta med?

Arbetsområdets syfte och koppling till ämnet: 

•  använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
•  kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
•  reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
•  använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

 

Vad ska du lära dig?

Imperialism och världskrig, cirka 1800-1950

•  Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
•  Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.
•  De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
•  Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

•  De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
•  Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
•  Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.
•  Framväxten av det svenska välfärdssamhället.
•  Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.
•  Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya makt förhållanden i världen.
•  FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).
•  Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.
•  Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historia används och historiska begrepp

•  Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
•  Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.
•  Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
•  Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
•  Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
•  Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Hur ska vi arbeta?

Vi ska använda genomgångar, filmer, böcker, arbetsblad och anteckningar, grupparbete samt källor på nätet.

Hur det ska bedömas?

Detta görs via inlämningsuppgift skriftlig och muntlig redovisning, prov, engagemang under lektioner. 

Vad är det som bedöms?

De kunskaper som visas med en inlämningsuppgift, den muntliga och skriftliga redovisningen samt en Powerpoint, proven och aktiviteter på lektionerna mot kunskapskraven.