Uppstart projektplanering

Vi vill att barnen ska få möjlighet att utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

Vi behöver skapa fler mötesplatser för barnen i vår lärmiljö där barnens nyfikenhet på varandra och viljan att kommunicera väcks.

Dessa båda utvecklingsområde är tagna från utvärderingen av föregående projekt 2018/19. Vi ser också att dessa båda utvecklings område ligger i linje med årets projekt, barnen i dialog med omvärlden, och hur kan vi jobba med projektet med hållbarhet i fokus då vi i samhället behöver förstå vilken påverkan vi människor har på vår omvärld.

Formulering av syfte

Ge barnen möjlighet att skapa hållbara och varaktiga relationer. 

Genom goda relationer lägger vi grunden för att utveckla våra resurser

Genom att använda oss av begreppen, dela med sig, upptagen, låna, tillsammans och turas om skapar vi en grund för olika strategier hur man skapar demokrati. 

Vi vill att barnen ska erfara känslan av att bli lyssnad på och uttrycka förståelse för och förmåga att använda begreppen i relevanta sammanhang inte bara verbalt utan genom de hundra språken.

Att få barnen att lyfta blicken och se sina kompisar som tillgångar.

Genom mötet med, och utforskandet av lådor, hoppas vi att barnen ges möjlighet till att lyfta blicken från sitt eget perspektiv och se sina kompisar som tillgångar.

Vi vill undersöka och utforska lådor på olika sätt, vilket utmanar tanken och vidgar vår förståelse för vad en låda är, kan vara och bli. Vad har barnen för kunskaper om vad en låda är, vad den kan vara och vad den kan bli? Vi vill ge barnen möjlighet att se saker ur fler perspektiv så att lådan får barnen att utveckla sina kunskaper över vad en låda är, kan vara och kan bli. 

Vårdnadshavarnas delaktighet

Vi kan göra barnens familjer mer delaktiga genom att,

• låta barnen ta med sig en låda hemifrån, som vi kan återbruka på förskolan. 
• skicka hem en låda, med ett uppdrag till barnet och familjen.
• låta barnen ta en bild på en låda, och låta dem berätta om lådans syfte.
• berätta om projektet och verksamheten i våra lärloggar på Unikum

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte eller gemensam projektrubrik

Genom att skapa magiska mötesplatser och spännande aktiviteter både ute och inne ger vi barnen möjlighet att skapa varaktiga relationer och se varandras kompetenser. Pedagogerna uppdaterar och iordningställer kontinuerligt nya miljöer för att väcka barnens nyfikenhet samtidigt som de ska ge barnen bra utmaningar. Rummen är i ständig förändring, beroende på hur barnen möter miljöer, material och varandra så utvecklar vi dem hela tiden.

Genom att dela in barnen i mindre grupper får de större möjlighet att göra sin röst hörd och känna sig lyssnad till. I den lilla gruppen blir barnen trygga med varandra och med sina pedagoger. I den lilla gruppen är det lättare att hamna i samspel och kollaborativt lärande samtidigt som det också är lättare att reflektera över sitt eget lärande. 

Arbetssätt, organisation och struktur

Vi ser Regndroppen och Solstrålen som en enhet som vi kallar Regnbågen. På regnbågen går det för närvarande 23 barn och det jobbar 7 pedagoger. De 23 barnen är indelade i tre olika arbetsgrupper, blå, gul och grön. Barnen vistas stora delar av dagen tillsammans med barn och pedagoger i sin lilla grupp. 

När vi äter våra måltider tillsammans, med de barn och vuxna som vi upplevt saker med under dagen, kan vi planera och reflektera över projektet tillsammans.För att ge barnen möjlighet till att även reflektera över verksamheten utifrån bilder har vi skapat flera dokumentationsväggar samt att vi även låter de få tillgång till flyttbara bilder på olika sätt.

I Unikum har vi skapat lärloggar, där vi har beskrivit nuläget för att framåt kunna se progressionen hos gruppen men även hos det enskilda barnet.

Alla barn har sitt namn och bild på varsin kloss. Klossen kan barnen ta med sig i olika sammanhang, det skapar trygghet för det enskilda barnet och samtalsbas mellan kompisarna.

Kompetensutveckling

På Solstrålen och på Regndroppen ser vi att olikheter berikar. Att vi pedagoger är bra på och känner oss trygga i olika sammanhang skapar förutsättning till en mängd olika lärsituationer för barnen. Att pedagoger går och har gått läslyftet har påverkat tankarna kring läsning, miljöer och rutiner kring läsning. I arbetslaget finns det t.ex specialkompetens i Naturvetenskap, detta tar vi vara på genom att skapa tid och förutsättning för experimenterande och olika undersökande. Några pedagoger har intresse och kunskap av att iordningställa miljöer, vilket vi tar tillvara på när det behövs. Då skapar vi tid så att man kan ändra miljöerna. Genom att vi arbetar tätt tillsammans i arbetslaget så får vi också ta del och lära oss av varandras olikheter.

För att skapa en större förståelse för hur man kan arbeta projekterande med de yngsta barnen kan vi läsa och och tillsammans reflektera över det som står i den nya delen av lyssnandets pedagogik, ”Projekterande arbetssätt med de yngsta barnen. 

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod

Vad visar barnen intresse för utifrån det material och de aktiviteter vi erbjudit? Ge exempel på hur vi ser att barnen visar intresse? Vad ser vi att barnen är nyfikna på som vi kan utveckla och fördjupa?

Under undersökningsperioden märkte vi att barnen var mycket intresserade olika fordon som körde förbi våra fönster. Det var lastbilar, sopbilar, cyklar och moppar. För att komma vidare med barnens intresse av fordon, framförallt bilar, tänkte pedagogerna att man kunde jobba med att skapa bilar på olika sätt t.ex av lådor. När pedagogerna presenterade lådan för barnen var den inte och blev inte en bil, den blev föremål för undersökande och lek på flera andra sätt. Detta väckte nyfikenhet hos pedagogerna hur de kunde gå vidare med projektet. 

För att få tillgång till olika lådor gick den Gröna gruppen till COOP för att fråga efter fler lådor. På vägen dit upptäckte barnen att det låg skräp i naturen det skulle inte ligga där, det skulle vi plocka upp och kasta i soptunnan. Utifrån denna promenad arbetar därför den Gröna gruppen också aktivt med sopsortering och återvinning.

Formulera mål

• Mål från Lpfö 18

  • Förskollärare ska ansvara för att varje barn får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen

  • Arbetslaget ska uppmärksamma barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggande värdena,

  • Förskollärare ska ansvara för att tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar,

  Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande   

  En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig. Lpfö 18