Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Projektbeskrivning Kompisen Röda ht 2019, Falkenbergs förskolor 2019/2020, De Hundra språken - Hur upptäcker yngre barn sin kroppsmedvetenhet?

Skapad 2019-06-17 13:03 i Kompisens förskola Falkenberg
Uppdaterad mall för Projektbeskrivning för Falkenbergs förskolor juni 2019
Förskola
"Kroppslig medvetenhet" ” Det man lär sig med kroppen kommer man ihåg med knoppen”.

Innehåll

Uppstart projektplanering

Vilka pedagogiska och organisatoriska erfarenheter och lärdomar väljer vi att ta med oss från föregående utvärdering, våra identifierande utvecklingsområden/mål?

Vi kommer att arbeta utefter att studera barnets kroppsliga medvetenhet samt utmana de efter barnets egna förmåga. Våra barn är på många olika nivåer, några kan redan gå och springa medan andra barn kryper när de börjar här. Vi kommer att erbjuda olika verktyg för att utmana barnet på rätt sätt. Där kommer vi tillgodose att barnen får uttrycka sig med alla sina sinnen och möjligheter, tala, hoppa, springa, fantisera, måla, leka osv. Skynda långsamt. Skapa trygghet. Göra en trygg inskolning.

Vår tanke är att börja omgående med rutiner, samlingar och undervisning direkt vid höststarten. Vi har tydligt sett hos våra gamla barn hur fort de kom in i våra rutiner och genom tryggheten uppstod ett snabbare och nyfiket lärande.

Vi ser barnens utveckling i deras kroppsmedvetenhet genom att vi arbetar med "De hundra språken".

Formulering av syfte

Vad vill vi att barnen ska få för upplevelser och erfarenheter i projektet? Vad är det vi vill undersöka och varför?  Vilka förmågor vill vi ge barnen möjlighet att utveckla? 

Vårt största syfte är att inskolningen ska bli en bra upplevelse för både barn och föräldrar. Skapa trygghet och tillit. Vi observerar vad barnen kan när de kommer till oss och utmanar barnet på dess egna nivå. 

Vi vill stärka barnens medvetenhet om deras egna kropp och vad de klarar av och vad de behöver stöd och hjälp med. Tex påklädning eller i matsituationerna. Vi vill att barnets största förmåga ska bli: "Kan själv!". Både kroppsligt och verbalt.  

Vi vill att barnen ska få chans att använda sin fantasi och få en kroppskännedom, genom att klara av olika vardagliga situationer och delta i våra aktiviteter.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Hur kan vi inkludera vårdnadshavarna i projektet och dokumentationen? 

Genom föräldramöte, utvecklingssamtal, månadsblad, Unikum och de vardagliga mötena med föräldrar gör vi dom medvetna om vårt projekt.

Genom det dagliga samtalet vid hämtning och lämning, via unikum och genom att utnyttja hallen för dokumentation inkluderar vi föräldrarna. Vi planerar att ha ett föräldramöte under hösten och ev bjuda in personal från BVC.

Vår tanke är att få föräldrar att förstå vår verksamhet, att de ska känna tillit till oss pedagoger och vårt arbetssätt. Märker vi att ett återkopplingssamtal efter inskolningen behövs, planerar vi att bjuda in föräldrar till ett sådant. 

 

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte eller gemensam projektrubrik

Hur skapar vi förutsättningar så att alla barn inkluderas i vår lärmiljö? Hur tillvaratar vi barnens tankar och idéer i iordningställandet av lärmiljön?

Vilka möjligheter till kollaborativt lärande och formativ undervisning ger vår lärmiljö?

Vi vill att barnen ska känna sig trygga och att alla blir sedda utifrån deras egna förutsättningar. Bygga upp ett gott förtroende mellan föräldrar, barn och pedagoger. Känna glädje tillsammans med andra och tro på sin egen förmåga. Kreativa lärmiljöer inne/ute som är flexibla och utmanande. Vi lyssnar ständigt in vad barnen visar intresse för och jobbar utifrån detta. Material som inspirerar barnen.

Genom att inte vara för många barn inne samtidigt under inskolningsperioden skapar vi ett lugn för de nya barnen, som kan undersöka lärmiljön på sitt egna sätt. Tillåta att ett barn tyr sig till en vuxen i början för att sedan vidga sina vyer. Skapa en trygghet genom att visa våra rutiner tydligt för de nya barnen. 

Vår lärmiljö ändrar vi kontinuerligt efter barnens behov och intressen för något. Vi lägger till och tar bort saker efter behov. Tex har vi utklädningshattar som även vi pedagoger tar på oss och barnen gärna med. Vi skapar "rum i rummen". Vi visar lyhördhet gentemot barnens önskemål om förändring i miljön. 

Vi försöker ändra vår lärmiljö kontinuerligt på de små resurser vi har, ekonomiskt. Vi har en önskan om att kunna skapa en mer magisk och undersökande miljö än vad vi har tillgång till, men vi kommer att göra vårt bästa för att skapa det ändå. 

Vi erbjuder ett kollaborativt lärande när vi gör saker gemensamt allihopa, tex på våra samlingar, danser, rytmik stunder. Då kan barnen observera sin kompis och delta när barnet känner sig tryggt.

Vi kommer att fortsätta att arbeta med drama, dans, bilder, ramsor. Vi har sett en positiv utveckling hos våra yngre barn när vi använder oss utav musik, skapande och en struktur och rutin i våra samlingar och vår vardag.

Vi arbetar formativt genom att vi ser vad barnen kan när de börjar hos oss och sedan utmanar barnen på dess egna nivå. Stärker de genom att vara en härvarande / medupptäckande pedagog.

 

 

Arbetssätt, organisation och struktur

Vilka metoder ska vi använda för att ge barnen möjlighet att vara i relation till det vi projekterar om under hela dagen?

Hur använder vi pedagogisk dokumentation för att synliggöra processen och lärandet? (tex unikum och processväggar)
 
Vi pedagoger ansvarar för olika aktiviteter som vi har under veckan. Ibland är vi hela gruppen och alla pedagoger tillsammans och ibland delar vi upp oss i mindre grupper. Helst då med två pedagoger per grupp. Då är det då lättare att kunna se alla barn och detta ger då ett större lugn i gruppen. Fasta rutiner så att barnen känner trygghet. 
 
Vi kommer att filma och ta kort på barnen nu i början av höstterminen för att sedan se progressionen hos barnen och deras kroppsliga medvetenhet. Tex att klara av att gå upp och ner i trätrappan utomhus eller att klättra uppför stegen till skötbordet. Ta på sig sina kläder och skor själv eller att äta sin mat själv med bestick. Våga delta och ge sig hän i dansen och måleri.
 

Genom våra dagliga rutiner och struktur i vardagen skapar vi en trygghet hos barnen. Samlingar efter frukosten och innan lunchen, utgång varje förmiddag. Vi strävar alltid efter att få lugna och pedagogiska måltider genom att inte sitta för många vid varje bord. När vi upprepar olika moment / ögonblick ser vi en trygghet och glädje hos barnen. 

Vi vill undersöka vilken form av estetik som utvecklar det enskilda barnets kroppsliga kännedom. Se hur barnet regerar i början för att sedan följa progressionen hos barnet. Vi kommer att erbjuda olika former, som dans, måla, sjunga, ramsor.

Vi vuxna strävar efter att vara medupptäckare / tillåtande med barnen genom att vi skapar, upptäcker och lär tillsammans. När barnen är trygga vågar de delta mer och självkänslan och självförtroendet hos barnet växer.

 

Kompetensutveckling

Hur tar vi vara på allas olika kompetenser?

Vilken kompetensutveckling behöver vi i arbetslaget?

All personal ska få ta del av den utbildning som erbjuds i organisationen.

 

Vi tillåter varandra att arbeta med det som respektive pedagog är bra på och brinner för.

Vi skulle vilja gå på mer workshops/ utbildningar som har med teater, rytmik med yngre barn. 

 

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod

Vad visar barnen intresse för utifrån det material och de aktiviteter vi erbjudit? Ge exempel på hur vi ser att barnen visar intresse? Vad ser vi att barnen är nyfikna på som vi kan utveckla och fördjupa?

Eftersom vi med ro väntar in barnens intresse så får vi se hur det utvecklar sig under läsåret. Våra små undersöker och känner på allting, vänder och vrider, smakar och luktar. De undersöker och studerar även varandra, tar saker från varandra för att se om kompisen säger/regerar på något vis. De lär sig att få vänta på sin tur även om alla vill ha samma sak eller göra något först. Vi repeterar mycket med sånger, ramsor och våra rutiner, för att skapa en trygghet hos barnen. Då lär de sig vad som ska ske härnäst.

Vi strävar hela tiden efter att vara medupptäckande och deltagande pedagoger, bekräfta med ord vad barnen ser och gör och även säjer till oss, eller kanske bara pekar på något. Även vid våra måltider låter vi barnen äta själva i första hand, dela sin mat och låta de bre sina smörgåsar själva. Våra måltider tar lite längre tid men vi anser att det är viktigt att låta barnen äta i lugn och ro. Även viktigt att vi vuxna pratar om maten, att den är god och vad allting heter. Vad maten betyder för våra kroppar, även om barnen tycks vara små är det av stor betydelse att prata med riktiga och de rätta orden, aldrig barnspråk.

Vi kan se att barnen visar intresse för olika aktiviteter eller material som vi använder oss utav genom att de frågar efter det igen. Pekar på det eller säjer något ord så vi pedagoger förstår vad barnen menar. Upprepar ett ord högt och vi lyssnar och förstår. De äldre barnen kan komma ihåg något som vi tidigare gjort och har en förförståelse för materialet eller aktiviteten. När yngre barn deltar igen i en aktivitet kan de genom ljud visa vad de önskar ha för material som vi använde vid senaste tillfälle. Barnet refererar till tidigare erfarenheter.

 

Formulera mål

Vilka läroplans mål är relevanta utifrån barnens intresse och nyfikenhet från undersökningsperioden? Konkretisera läroplansmålen. Tänk på att ni ska kunna synliggöra ett förändrat kunnande och lärande i dokumentationen. 

BUNS:s mål:

1.Inflytande, delaktighet och ansvar

2.Samverkan

3.Lärmiljö

4.Resultat och resurser

5.Lärande organisation

6. Hållbarhet

 

Läroplan Lpfö 18

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

– sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin

kroppsliga och personliga integritet,

 

motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för

hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande

 

-självständighet och tillit till sin egen förmåga

 

Konkretisera läroplansmål:

 

Genom att vi arbetar med repetition och en strukturerad vardag, se till vad barnen visar sig intresserade utav, skapar vi en trygghet hos barnen. Genom att barnen blir trygga med oss pedagoger samt varandra vågar de delta i våra olika aktiviteter och lusten att lära stärks.

Vi skapar vår lärmiljö på det viset så det blir en motorisk rörelse för våra yngsta, både inomhus och utomhus. Bygger banor tex för att barnen ska kunna öva på motoriken. Genom att barnen är lyhörda mot musiken och känner olika nyanser i musikens skiftningar ser vi ett igenkännande och en nyfikenhet och glädje hos barnen i det vi erbjuder.

Vi övar barnen på att vara medvetna och visa respekt gentemot deras egna kläder, skor samt förskolans material och deras kamrater. Visa och vägleda barnen i vardagen hur man bemöter medmänniskor och vårt lärmaterial samt deras egna kläder. 

Uppföljning/reflektionsvecka (hösten)

 Gör detta inlägg i personalbloggen.

Uppföljning av projekt. Se reflektionsfrågor i respektive område.

Ev förändring/utveckling av inriktning

Vilka utmaningar behöver barn och pedagoger? Hur arbetar vi vidare? Behöver vi formulera nya mål? 

Uppföljning/reflektionsvecka (våren)

Gör detta inlägg i personalbloggen. 

Uppföljning av projekt. Se reflektionsfrågor i respektive område

Avslutning av projekt

Hur avslutar vi projektet tillsammans med barnen? Hur kan barnen förmedla sina erfarenheter och upplevelser?

Utvärdering

Se utvärderingssfrågor i respektive område.

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: