Prioriterade mål

 

Våra prioriterade mål under året har varit naturvetenskap, teknik samt pedagogisk dokumentation där vi menat att göra barnen mer delaktiga i dokumentationen av sitt lärande. 

 

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla, kemiska processer och enkla fysikaliska fenomen. 

 

       - utvecklar sin nyfikenhet samt sin förmåga att leka och lära

 

• förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och 

 

• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

 

• utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar

 

 

Beskriv bedömning av måluppfyllelse

 

Naturvetenskap, skapande och lek

 

Utifrån observationer av barnens intressen från tidigare projekt utvecklade vi i början av terminen ett rymdrum på avdelningen där leken med hjälp av fantasi, rekvisita och projiceringar tog med barnen på rymdäventyr. Barnen ringde till varandra ” från rymden” till ”jorden” och en kub byggdes om till ett rymdskepp. Barnen gjordes delaktiga i uppbyggnaden av rymdstationen genom att de själva fick skapa rymdmat med saltdeg utifrån filmer om rymdresor de sett tillsammans. Med tiden upplevde vi att rymdlekarna stannade av, mycket av pedagogernas fokus låg då på inskolningar av nya barn vilket resulterade i att rummet tappade sitt ursprungliga syfte. För att fortsatt utmana rolleken valde vi att lyssna på barnens önskemål om material och köpte in könsneutrala fantasidjur vilket gav ny energi till leken.

 

Under tidig vår återupptog vi naturpromenader från föregående år. Vi märkte då att barnen ville ta med mycket material och djur tillbaka till förskolan och samtal om naturen var återkommande i vardagen. Vi valde därför att följa barnens intresse för djur och natur. Barnen funderade mycket kring vilka djur som lever i Sverige, vi gjorde då en bildkarta där barnen fick para ihop svenska djur med vad de äter och i vilka miljöer de vistas i. Vi upplever nu att detta är något vi kunnat fördjupa oss i men valde i stunden att istället gå vidare med barnens intresse för frön och frukter som samlades på gården och i skogen. Vi började med att plocka in ekollon, lönnfrukter och kastanjer och under samling ställa hypotesfrågor kring vad barnen trodde skulle hända med frukterna om de fick ligga i vatten. Därefter har vi följt växtligheten från frukt till planta och barnen har med olika tekniker tex måla och arbeta med lera fått dokumentera processerna. Några barn upptäckte bilder på växthus och fick därefter konstruera egna efter ritningar vi letade upp på internet. 

 

För att avsluta projektet ska vi de närmsta dagarna ta med våra plantor till vår plats i skogen och ”ge tillbaka det vi lånat från naturen”. Genom att ta med oss plantorna till skogen tror vi att barnen får en större förståelse för processen från frö till träd då de placeras ut i sin naturliga miljö. Barnen har fått skriva skyltar som kommer att placeras vid plantorna, på så sätt hoppas vi kunna följa våra träd kommande läsår.  

 

Verksamheten och aktiviteter har tagit form efter barnens intressen och Ekorrens prioriterade mål. Vi anser att vi skapat förutsättning för barnen att lära om djur och natur genom varierade aktiviteter i olika sammanhang. Trots detta kan vi aldrig säkerställa att barnen gjort erfarenheter av det innehåll vi önskat förmedla men under en reflektionssamling fick barnen tillsammans med pedagog göra en tankekarta utifrån projektets dokumentationer och då sätta ord på vad de lärt sig om naturen och berättade att:

 

• Man kan plantera ekollon, kastanj och näsor så blir det träd
• Växter behöver jord, vatten och sol
• Gråsuggor och maskar kan man hitta i skogen under stenar
• Björnar äter nästan vad som helst, förutom folk
• Vi har lärt oss att inte tappa bort sig i skogen, då håller man i handen
• Vargar bor i Sverige och äter kött
• Vi har lärt oss vilken månad det är
• Ekollonets rötter är rosa
• Man kan hitta bokstäver och former i skogen
• Vi har plockat skräp som andra har kastat, skräp försvinner inte

 

Utifrån barnens berättande om sitt eget lärande kan vi anta att de vidgat sina kunskaper inom naturkunskap men också tillägnat sig erfarenheter av att vistas i naturen och förhålla sig till den på ett respektfullt och varsamt sätt. 

 

Teknik

 

Genom att skapa ett teknikrum har digitala verktyg fått en naturlig plats i verksamheten. Där har barnen getts möjlighet att både på egen hand och tillsammans med pedagoger utforska lärplatta, programmeringsrobot samt projektor. Vi upplever att barnen utvecklat ett mer självständigt användande och med hjälp av projektorn har den digitala leken utvecklats från individuell till gemensam. Pedagogerna på avdelningen har även fortbildats inom programmering vilket gett ny inspiration till utvecklingen av teknikstationen på avdelningen.

 

För att de allra yngsta barnen skall utveckla kunskaper i programmering har vi använt lekmaterial så som sorteringsnallar och programmeringsdans för att på ett lustfyllt sätt lära analog programmering. De äldre barnen visade sig ha erfarenhet av analog programmering och därför gick vi vidare genom arbete med programmeringsrobot på en karta som vi designade med djur utifrån vårt naturvetenskapliga tema. I övrigt har barnen utifrån IKT fått testa göra egna filmer och spelat in ljud till, skapat stop-motion film med lera och leksaksdjur samt skannat QR-koder tillsammans i samlingssituationer. 

 

 

På vilket sätt har barnens förutsättning för lärande förändrats i relation till era prioriterade mål?

 

Vi anser att formen för vårt innehåll har bidragit till att barnen getts tillfälle att lära tillsammans i grupp. Barnen har varit aktiva och delaktiga i aktiviteter och fått använda sina kunskaper men också haft möjlighet att föra kunskap vidare till sina kamrater. Att vi skapat mindre, fasta, grupper med ca 7 barn i varje har bidragit till att fler barn kommer till tals än i större grupper och att de i högre grad getts förutsättning för inflytande i aktiviteter. Vi märker också att det gett en grupptillhörighet som bidragit till att barnen visar mer respekt för varandra. Att ”ha grupp” har visat sig vara något som barnen med tiden upplevt är att det ska hända något speciellt och spännande, vi ser det som ett sätt att uttrycka att de upplever stunderna med gruppen som meningsfulla.

 

Ju längre tiden har gått har vi märkt att kunskapen barnen tillägnat sig om djur och natur medverkat till ett mer självständigt utforskande och att barnen vågar ha teorier utifrån vad de redan lärt sig. De visar med andra ord större tillit till sin egen förmåga än innan men är inte heller rädda för att säga/göra ”fel” då vi gemensamt diskuterat eller sökt upp svar på dilemman vi stött på längs vägen utan att se frågor eller problem som misslyckanden utan snarare som anledning att forska vidare i ämnet. 

 

Vårt lärande

 

Vi har behövt söka upp kunskap på egen hand men framförallt tillsammans med barnen. Vi upplevde att vi behövde ha en grund att stå på för att introducera ämnen utifrån målen men därefter har vi mestadels tillsammans med barnen tagit reda på faktakunskap och tillvägagångssätt då vi fastnat i olika frågor. På så sätt har barnen fått erfarenheter av att söka upp information, både digitalt och i böcker. Då vi pedagoger läst på under tiden projektet har fortlöpt har vi kunnat utgå ifrån barnens faktiska frågor och inte endast läsa ämneskunskap om det vi i förväg tror att barnen vill och behöver tillägna sig kunskap om. På så sätt anser vi att vi kommit närmare ett medforskande förhållningssätt än tidigare. Det kommer vi ta med oss till kommande terminer och då lyssna in barnen ännu mer för att kunna anpassa verksamheten göra den så meningsfull, lärorik och lustfylld som möjligt. 

 

 

Dokumentationen har av olika anledningar satts åt sidan i fråga om att dela den digitalt till vårdnadshavare och göra barnen delaktiga i skapandet av den. Vi pedagoger har dokumenterat och reflekterat kring lärandet utifrån de valda målen men har sett det som en utmaning att göra barnen delaktiga i sin individuella dokumentation utan att göra det allt för tidskrävande. Under hösten tänker vi därför lägga kraft på att hitta en form för dokumentation och reflektion som är genomförbar i den lilla gruppen och som senare kan delas vidare till vårdnadshavare.