Rymden

Hur förklarar man vad en dag är? En natt? Månader, år och årstider? Varför finns det liv på jorden? Vad behövs för att det ska finnas liv? Vad skulle hända om vår planet låg närmare solen? Längre ut? Varför blir det mörkt på natten? Var är solen när det är natt? Hur bildades universum?

Introduktion:

Ett år består egentligen av 365,2422 dagar. Så lång tid tar det för jorden att ta ett varv runt solen. Det här med att det tar lite mer än 365 dagar gör att vi får rätta till det med jämna mellanrum. Vi länger till en dag vart fjärde år. Om vi inte gjorde denna lilla justering skulle det bara ta 500 år innan det enligt almanackan var julafton den dag då det är midsommarafton.

Måne vänder alltid samma sida mot jorden. Ordet LUNA betyder måne. Luna finns i det engelska ordet lunatic som betyder galning. I folktro menade man att månen påverkade folk så att de blev galna. Vid fullmåne menar man att vissa människor förvandlas till valulvar.

Jorden snurrar ett varv runt solen= ett år. Ett varv runt sin egen axel=ett dygn. Ett dygn=en dag och en natt. 

Varför trillar vi inte av jorden? Jorden dragningskraft drar alla föremål mot jordens mitt. Även de andra och solen har dragningskraft. Solens dragningskraft gör så att planeterna håller sig kvar i sina banor. Månen har också dragningskraft. Den håller sig kvar i sin bana runt jorden som har större kraft än månen. På jorden märker vi av månens och jordens dragningskrafter på varandra. T ex ebb och flod.

För att kunna fara ut i rymden måste vi "slita" oss loss från jordens enorma dragningskraft. Det krävs kraftfulla raketer för det.

Två föremål - även olika stora - faller lika fort mot jorden. Men luften bromsar på vägen ner. Luftmotståndet påverkar föremålen. Båda föremålen dras med samma hastighet mot jorden men luftmotståndet påverkar hastigheten och nedslaget.

Vår tids forskare menas att universum bildades för 14 miljarder år sedan. Forskningen fortgår. 

Vad betyder solen för oss egentligen? Den kärnreaktion som pågår i solen kallas FUSION. Med det menas att två atomkärnor krockar och då frigörs det energi. Den energi känner vi som värme här på jorden och ser som ljus. Ordet stjärna förekommer i många olika sammanhang (rockstjärna osv) men allt vi ser på himlen är inte stjärnor. Förr i tiden visste man inte att stjärnorna befann sig olika långt bort från jorden. Man trodde att de satt fast på en kupol som var som ett tak över oss. På 1500-talet började man använda teleskop och då upptäcktes djupet i rymden. 

När du är klar med området bör du kunna något:

- om vårt solsystem

- hur man kan förklara dag, natt, månader, år och årstider

- hur man kan mäta tid

- människan i rymden och rymdfärder

Ur centralt innehåll Lgr11: (sidhänvisningarna gäller Boken om kemi och fysik)

 - Solsystemets himlakroppar och deras rörelser i förhållande till varandra. Hur dag, natt, månader, år och årstider kan förklaras. (s. 152-155, 162-163)

- Människan i rymden och användningen av satelliter (s. 152-153,156-157, 162-163)

- Tidmätning på olika sätt, från solur till atomur (s. 154-155)

- Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas (s. 156-157)

- Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen (s. 158-159,162-165)

- Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad (s. 158-159)

- Energins oförstörbarhet och flöde, olika typer av energikällor och deras påverkan på miljön samt energianvändningen i samhället (s. 160-161)

- Fotosyntes, förbränning och några andra grundläggande kemiska reaktioner (s. 160-161)

- Fossila och förnybara bränslen. Deras betydelse för energianvändning och påverkan på klimatet. (s. 160-161)

- Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturens i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap (s. 164-165)

Begrepp: (de hittar du i Boken om kemi och fysik)

astronomi, universum, planet, stjärna, klot, galax, Tellus, axel, jordsnurr, månvarv, krater, halvmåne, fullmåne, nymåne, månförmörkelse, solförmörkelse, gravitation, ljusår, tyngdlöshet, ebb, flod, Big Bang, stjärnstoft, strålning, galax, gasplanet, solsystem, energi, astrologi, astronomi, Polstjärnan, Karlavagnen, komet, asteroid, atmosfär, meteor, stjärnfall,

Läs- och "titt"läxa: 

- Koll på NO 6 s. 6-29 Universum

- Läs valfria texter universum i NE.se

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/universum

använd denna mall om hur man läser faktatexter när du läser läxan

 - Se valfria filmer nedan eller filmer du själv hittar om rymden

Arbetsuppgifter:

- Svara på frågorna på s. 29 i Koll på NO 6, lämna in

- Gör ett trio-memory av tidmätarna på s.28 i Koll på NO 6 ( ett kort med namnet, ett med förklaringen och ett med bilden) i grupp,

spela tills ni kan alla ord

- Läs Boken om kemi och fysik s. 152- 165

- Gör arbetsuppgifterna i arbetsboken s. 68-70

- Bygg en stjärnkikaren och räkna stjärnor

- Rymdens ABC, se filmen med Hans Persson https://www.youtube.com/watch?time_continue=57&v=u3hfAzVxpeI

- Pröva att släppa en liten och en stor kula mot marken, filma och se. Hur blir det? Pröva också en sten och en pappersbit. Vad händer? Lägg pappersbiten under stenen och släpp, vad händer?

- Vad behövs för att konstruera en "rymdbostad" på en annan planet? Sök fakta i olika källor. Diskutera i grupp. Vad måste vi ha med oss? Vad är det mer än mat, luft, vatten vi behöver? Skriv en material-lista och instruerande text för byggandet. 

- Mingla med "Kul att veta om rymden", välj att hitta något eget eller läs in dig på någon av texterna i Boken om kemi och fysik s. 162-163, förbered som hemuppgift

- Läs Jules Vernes bok Från Jorden till månen, Boken är skriven 1865. Jämför med vad man trodde då och vet nu.

Se filmer:

Elevers bildspel

https://www.youtube.com/watch?time_continue=25&v=TG0ObieSXHY

Stephan Hawkings svarar på frågor:

https://www.ted.com/talks/stephen_hawking_asks_big_questions_about_the_universe/transcript?language=sv

Om tyngdkraft och rymden

https://www.ne.se/play/ur/program/164458

om friktion

https://www.ne.se/play/ur/program/164301

om människan i rymden

https://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix22

destination rymden

https://www.ne.se/play/kunskapoupplevelse/program/ku050014

Resa i rymden, Dr No

https://www.ne.se/play/ur/program/162276

Kan man bo på en annan planet?

https://www.ne.se/play/ur/program/174314

dag, natt och årstider

https://www.youtube.com/watch?v=pitWGwEqvls

En resa genom miljarder år där vi får bevittna hur solsystemets ursprung återskapas. Vi får delta i ett historiskt och geologiskt äventyr som visar hur jordgloben formats under lång tid. Filmen berättar historien om jordens och livets tillkomst.

https://www.ne.se/play/kunskapoupplevelse/program/ku023001

 https://www.youtube.com/watch?v=tEH9jpWzElE

 Om Ki, Pi och Ti och planeterna

https://www.ne.se/play/ur/serie/193717

Om att vara astronaut

https://www.youtube.com/watch?v=j8KoFipe6G4

https://www.youtube.com/watch?v=UtnF0TdqxcE

https://www.youtube.com/results?search_query=christer+fuglesang+

Utvärdering:

Löpande arbetets gång med uppgifterna samt uppgifterna

Läroplanskopplingar

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av fysikens begrepp.
• Dessutom beskriver eleven och ger exempel på himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för enkla resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.
• Eleven kan också berätta om några naturvetenskapliga upptäckter och deras betydelse för människors levnadsvillkor.
• Eleven har goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa med relativt god användning av fysikens begrepp.
• Dessutom förklarar eleven och visar på samband kring himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för utvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.
• Eleven har mycket goda kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att förklara och visa på enkla samband inom dessa och något gemensamt drag med god användning av fysikens begrepp.
• Dessutom förklarar eleven och visar på mönster i himlakroppars rörelse i förhållande till varandra och för välutvecklade resonemang om hur dag och natt, månader och årstider uppkommer.