Arbetsmaterial: läroboken ”Utkik”, sidorna 190-213 samt 283-288 (text, begrepp, övningar, instuderingsfrågor), föreläsningar med diskussion och era anteckningar från dessa. Till sist och framför allt: de övergripande frågorna. Det är från dessa som bedömningsuppgifter på arbetsområdet kommer utgå.
Arbetsområdets syfte och övergripande frågor, grundade i kunskapskravet för historia, Lgr11.
- Hur såg världen ut vid tiden för Första världskriget? Politisk indelning, mäktiga stater osv.
- Varför blev det ett första världskrig och vilka konsekvenser fick det på lång och kort sikt?
- Vilka var de större stater och allianser som stred mot varandra? Vilka var de viktigaste politiska och militära ledarna i dessa stater?
- Hur gick kriget till, dess gång? Hade det kunnat utvecklas på något annat vis? Hur då? När?
- Hade Första världskriget kunnat undvikas? Hur då? Varför inte?
- Hur slutade Första världskriget? Vilka kopplingar kan du se mellan Versaillesfreden och Andra världskrigets utbrott.
- Vad hände under Ryska revolutionen?
- Hur påverkade Ryska revolutionen Första världskriget (kort sikt) och maktbalansen i Europa/världen (lång sikt)
- Hur har det som hände under den här tiden påverkat oss idag? Påverkar det oss fortfarande? Hur då?
- Vilka lärdomar kan vi som lever nu dra av händelseutvecklingen under Världskrigens tid?
- För att ta till dig arbetsområdet på bästa sätt behöver du förstå begreppen i rutan "Viktiga ord", s. 213 i läroboken.
- Vilken var Sveriges roll under Första världskriget?
- Hur var det att leva i Sverige under Första världskriget?
- Vilka var de stora förändringarna i Sverige under det tidiga 1900-talet?
Bedömning och utvärdering:
Sker genom seminarieuppgifter, diskussion och skriftliga förhör, med utgångspunkt i de övergripande frågorna ovan.
Centralt innehåll från LGR 11 som behandlas under arbetsområdet Världskrigens tid
- Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism
- Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen
- De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkdrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.
- Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck […]
- Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
- Exempel på hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
- Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.
- Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.
- Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
- Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelse.
- Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
- Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.