Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Fripp Snäckans fritidshem

Skapad 2019-08-07 14:47 i Hjortsbergsskolan Falkenberg
Grundskola F
Planering och reflektion för Snäckans fritidshem.

Innehåll

 

 
Kopiera
 

 

 
Grundskola F – 6
 

Skapad 2018-02-27 av Mikaela Sönnerstedt Olsberg i BUF Fbg, Falkenberg | Baserad på "Förslag FRIPP-planeringsmall för Falkenbergs fritidshem" från Apelskolan, Falkenberg | Redigerad senast 2019-04-05 av Caroline Tannerfalk Wiberg

 

 

Innehåll

Gemensamt mål: utveckla tilltro till sin egen förmåga inför utmanande uppgifter. 

Ben: Nyfikenhet, motivation, självständighet, uthållighet. 

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas

  • Varför ska eleven lära sig detta?
    • Skapa demokratiska medborgare, inflytande, innovation... Förberedas för vuxenlivet och en föränderlig framtid. Hälsa, en hållbar inställning till livet... 
    • En positiv lärandeidentitet ligger till grund för en livslång lust till lärande. Arbetet med att utveckla en positiv lärandeidentitet är också en förutsättning för att fritidshemmet ska fungera som ett komplement till grundskolans undervisning.
  • Vad ska eleven förstå?
    • Lärresurser för varandra - att man kan lära sig av misstag, att  olika perspektiv är värda att ta in och lyssna på. KOLLABORATION
  • Vilka förmågor ska eleven utveckla?
    • Eleverna ska ...

Mål i styrdokumenten (koppla till läroplansmål del 1, 2 och/eller 4, Allmänna råd för fritidshem och/eller skolans kursplan):

  • I undervisningen ska eleverna uppmuntras och utmanas att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga. (LGR11 s. 22)
  • I utbildning Falkenberg ges fritidshemmet ett särskilt ansvar för att alla barn utvecklar en positiv lärandeidentitet (Utbildning Falkenberg s. 13)

Elevers intressen, intiativ och behov: 

Följande av elevernas intressen, initiativ och behov kan integreras: Mindmap för eleverna: ”Vi är nyfikna på vad ni är intresserade av för att få ett bra fritidshem. När ni känner att ni kommer på något som är spännande så kan vi skriva upp det på mindmappen som är tillgänglig för alla på avdelningen”. Genom detta får eleverna påverka verksamheten och skapa verksamheten tillsammans med personalen. Mindmappen kommer vara tillgänglig för alla eleverna i verksamheten. Dela upp gruppen i mindre grupper. För personalen kommer vi hålla koll på vilka elever som har kommit med förslag. Vårdnadshavare får även en inblick i hur vi vill arbeta med eleverna och bygga en verksamhet tillsammans efter deras intressen och behov. En fundering är att låta eleverna fotografera det de är intresserade av för att få in digitala läromedel samt låta eleverna på uttrycka sig på olika sätt. Detta då vissa kanske är bekväma genom tal medan andra kan tycka att det är lättare och bekvämare att utrycka sig på andra sätt. Vi tror att vi kommer att behöva ha en undersökningsperiod i 2-3 veckor. 

Vi kommer använda oss av observationer, anteckna genom papper och penna eller med digitala medel beroende på vad som är smidigast i stunden. 

* Genom att observera elevernas lek på verksamheten kan vi se var eleverna väljer att vara i verksamhetens lokaler samt vad de väljer att göra med de resurser som finns. Detta för att ta reda på elevernas intressen och det som skulle kunna utvecklas för att gynna deras lärande och utveckling. 

 * Genom intervjuer/spontana samtal med eleverna vid lägliga tidpunkter i verksamheten kan vi ta reda på vilka intressen eleverna har. 

Utfrån vår undersökningsperiod kan vi se störst intresse för rolllekar, fantasi och djur. Utifrån detta intresse, förslog vi för barnen att skulle får börja tillverka egna fantasidjur. Vi märkte att det behövdes ett fantasidjur för att få igång barnens fantasi och lust att börja göra djur. 

Utvärderingen 

Fritidshemmets bedömningsuppdrag är att svara på frågan om man lyckas med att bidra till elevernas lärande. Det innebär främst en granskning av fritidshemmets verksamhet och hur den lyckas med uppdraget, inte en bedömning av enskilda elevers resultat (Fritidshemmets mål och resultat, s. 54-55, Pihlgren 2017)

  • Vad ska utvärderas? Vilka bedömningskriterier (Fritidshemmets mål och resultat, s. 86-87, Pihlgren 2017) ska användas?

Utvärderingen genomförs så här:

Hur gör vi för att få fram mätbar progression? 

Vi kommer att göra en nulägesanalys utifrån matrisen (kopplats till positiv lärandeidentitet )och planera vår undervisning kring de behov vi ser i elevgruppen. 

Vi kommer att använda oss av vår matris kring positiv lärandeidentitet för att se eventuella framsteg inom elevgruppen samt hur vi ska gå tillväga efter detta. Matrisen kommer vara en del av vårt tillvägagångssätt under våra planeringar men även ha månads-avstämningar för att utvärdera om vår undervisning ger resultat. 

Vi väljer att slumpvis välja ett antal elever i elevgruppen för att kartlägga elevernas behov i relation till positiv lärande identitet för att få syn på vad som skulle behöva arbetas med för att stärka dem. Detta kommer att påbörjas vecka 37. 

Undervisning, arbetsformer, aktiviteter och lärmiljö:

  • Hur arbetar vi formativt, kollaborativt, inkluderande för att utveckla elevernas positiva lärandeidentitet (Utbildning Falkenberg)?
  • Hur undervisar vi för att eleverna ska nå det har vi planerat för?
  • Vilken roll tar pedagogen/pedagogerna? Kollaborativa arbetssätt - hur-frågorna, öppna frågor, lyft olika perspektiv, tydliggör perspektivens värde, demokratiska processer.... (klassisk didaktisk position, processorienterad position, mognadsposition eller kaotisk/kreativ position, Fritidshemmets mål och resultat, s. 40-42, Pihlgren 2017)

 

Vi planerar för att använda barnen som resurser för varndra. De elever som fått börja med en aktivitet, får sedan visa sina kamrater. Detta för att både stärka de elever som redan kan, men även för att öppna upp banens sätt att se andra elever som någon man kan lära sig något av. Att man kan ta nytta av varndra och att vi har olika styrkor. Att alla har något att bidra med. Vi kommer att dokumentera vilka barn som fått visa, genom att fotografera och skriva upp vilka som fått att visa sina kamrater. 

Vi skapar tillfällen då elverna får presentera det som det skapat ( t ex vad har mitt fantasidjur för karaktär, presentera böcker som som de skapat osv) för varandra. Vid dessa tillfällen uppmuntrar vi barnen att ställa frågor till varndra. 

Föra resonemang i små grupper, där olika dilemma ställs utifrån olika bilder (kopplat till fantasifigurer då det blir vårt tema). Här ställer vi pedagoger öppna och utmanande frågor. 

Ask 3! Vi uppmuntrar barnen att testa att prova 3 olika vänner om hjälp innan de ber om hjälp av oss (kan de inte så hjälper vi barnen och stöttar banen när de frågar sina kamrater) 

 

 Följande aktiviteter genomförs:

Efter att ha definierat syfte, mål och utvärdering är det dags för att planera aktiviteterna som ska leda fram till önskat resultat.  Hur ska området genomföras för att bidra till det lärande som mål och utvärdering preciserat? (Fritidshemmets mål och resultat, s. 39, 103-121, Pihlgren 2017)

 

Lärmiljön används på följande sätt:

Miljöns utformning har en stor inverkan på aktiviteternas kvalitet. Det är viktigt att miljön är socialt trygg men kognitivt utmanande om lärande ska ske. Vilken är den optimala miljön för det lärande som avses? Hur kan miljön bli autentisk, verklighetsnära? (Fritidshemmets mål och resultat, s. 110-112 Pihlgren 2017).

 * Genom att ta reda på elevernas intressen kan vi forma miljöerna efter elevernas behov.  Hur skapar vi möten mellan eleverna i miljöerna? Vi vill kunna skapa aktiviteter där många elever kan mötas samtidigt där de även blir trygga på verksamheten samt med oss och varandra. Vi vill ha en tillgänglig läromiljö för eleverna. 

* Nytt material introduceras för eleverna för att det ska kännas tillgängligt att använda och samt för att inkludera eleverna i verksamheten. För att inkludera eleverna sätter vi även regler kring material på  fritidshemmet tillsammans. Detta för att eleverna ska vara delaktiga men även följa reglerna då de är passerade på elevernas egna värderingar. 

* Våra inköp kommer även att ha ett bestämt syfte kopplat till elevernas lärande. 

* hu vi utformar miljön ska vara kopplat till positiv lärandeidentitet och hur vi kan främja detta. 

 

 Undervisning, arbetsformer, aktiviteter och lärmiljö

  • Hur arbetar vi formativt, kollaborativt, inkluderande för att utveckla elevernas positiva lärandeidentitet (Utbildning Falkenberg)?
  • Hur undervisar vi för att eleverna ska nå det har vi planerat för?
  • Vilken roll tar pedagogen/pedagogerna? (klassisk didaktisk position, processorienterad position, mognadsposition eller kaotisk/kreativ position, Fritidshemmets mål och resultat, s. 40-42, Pihlgren 2017)

 

 - För att undervisningen skall bli formativ undersöker vi barnens behov och intresse och planerar undervisningen utifrån det. Vi observerar och dokumenterar. Vår dokumentation fungerar underlag för hur vi planerar vår undervisning. 

Vi arbetar kolloborativt genom att reflektera tillsammans med barnen (ska börja nu när vi är en till), kring dokumentation. Barnens reflektioner tar vi med oss för att driva vår undervisning framåt. 

  

Följande aktiviteter genomförs:

Efter att ha definierat syfte, mål och utvärdering är det dags för att planera aktiviteterna som ska leda fram till önskat resultat.  Hur ska området genomföras för att bidra till det lärande som mål och utvärdering preciserat? (Fritidshemmets mål och resultat, s. 39, 103-121, Pihlgren 2017).

 

- Skapa fantasidjur

- Måndagslekar där vi tar fasta på positiv lärande indenititet (där vi lagt stort fokus på vårt förhållningssätt och vilka frågor vi ställer till barnen) Formativ undervisning. 

- Gympalektioner där eleverna lyfts fram och får vara med och leda. 

- Sammansatta grupper utifrån våra matriser, där vi styrt aktiviteter utifrån vilka utmaningar gruppen behöver. 

 

- Skapa en restaurang tillsammans. Detta har varit en process som varat under en längre tid på Snäckan. 

 

 

 

 

Samarbetsövningar på måndagar:

 

Gemensamt mål: utveckla tilltro till sin egen förmåga inför utmanande uppgifter. 

Ben: Nyfikenhet, motivation, självständighet, uthållighet. 

 

Syfte - förmågor och kunskaper som ska utvecklas:

 

- Syftet är att skapa demokratiska medborgare som lyssnar och respekterar varandra. Vågar framföra egna tankar och idéer men även ta del av andras. 

    • En positiv lärandeidentitet ligger till grund för en livslång lust till lärande. Arbetet med att utveckla en positiv lärandeidentitet är också en förutsättning för att fritidshemmet ska fungera som ett komplement till grundskolans undervisning.
    • Målet är att eleverna ska se sig som lärresurser för varandra - att man kan lära sig av misstag, att olika perspektiv är värda att ta in och lyssna på. KOLLABORATION.
    • Eleverna ska ges förutsättningarna att utveckla sina förmågor kring att samtala med varandra, föra tankar och  idéer samt inspireras och se varandra som lärresurser

 

Mål i styrdokumenten (koppla till läroplansmål del 1, 2 och/eller 4, Allmänna råd för fritidshem och/eller skolans kursplan):

- I undervisningen ska eleverna uppmuntras och utmanas att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga. (LGR11 s. 22)

- I utbildning Falkenberg ges fritidshemmet ett särskilt ansvar för att alla barn utvecklar en positiv lärandeidentitet (Utbildning Falkenberg s. 13).

 

Elevers intressen, intiativ och behov: 

Fritidshemmets bedömningsuppdrag är att svara på frågan om man lyckas med att bidra till elevernas lärande. Det innebär främst en granskning av fritidshemmets verksamhet och hur den lyckas med uppdraget, inte en bedömning av enskilda elevers resultat (Fritidshemmets mål och resultat, s. 54-55, Pihlgren 2017).

 

  • Vad ska utvärderas? Vilka bedömningskriterier (Fritidshemmets mål och resultat, s. 86-87, Pihlgren 2017) ska användas?

 

Utvärderingen genomförs så här:

 

    • Genom att samtala med eleverna under processens gång och även ha en reflektion med eleverna efter. 
    • Testa aktiviteterna flera gånger för att upptäcka nya saker. 
    • Genom att samtala med varandra och utvärdera aktiviteten under tiden och efter. Frågor vi ställer oss är vad vi observerat, blev det som vi tänkte, synliggjordes något specifikt, hur tar vi detta vidare. Detta skrivs sedan ner i våra reflektioner över veckan men även i viss mån i veckobrevet till vårdnadshavare. 
    • Vid vissa fall kanske vi kommer dokumentera på olika sätt för att med eleverna synliggöra och visa kontraster. 

 

Undervisning, arbetsformer, aktiviteter och lärmiljö:

  • Vi för diskussioner med eleverna och ställer genomtänkta och reflekterande frågor under processen men även efteråt. Vi gör även val att utföra aktiviteterna flera gånger för att kunna handleda, stötta och ge eleverna en positiv känsla där de själva kan se utveckling och känna en positiv läridentitet.

 

  • Vi har en genomtänkt och planerad grund där vi ger eleverna bästa möjliga chans att lyckas. Vi har en reflekterande ställning där vi utmanar eleverna att problematisera, reflektera och samtala/lyssna på varandra. 

 

Vi utgår från en processorienterad position där vi gör aktiviteter flera gånger, ställer frågor, utvärderar ihop i arbetslaget men även med eleverna och ser det som ett utvecklande arbete.  

 

Följande aktiviteter genomförs:

Vi har varje måndag en lek/utmaning för eleverna med ett specifikt syfte för att utveckla deras kunskaper kring att framföra tankar och idéer samt ta in andras. Vi lägger mycket vikt på diskussionerna där vi ställer frågor som stöttar eleverna och för diskussionerna vidare. Vi lyfter de som behöver stärkas och ser till så att alla får sin röst hörd. Genom de olika övningarna/lekarna sätter vi eleverna i centrum och utmanar dem på olika sett genom olika aktiviteter och gruppkonstelationer. 

 

Exempel på aktivitet: Eleverna är uppdelade i väl valda grupper för att gynna dem på olika sätt. De ska sedan i samarbete med varandra stå på en matta och försöka vända den utan att kliva av. Under övningen hjälper vi eleverna att samtala och hjälpa varandra. Vi ser till så elevernas röster blir hörda ställer frågor och stöttar i processen. Efter aktiviteten ställer vi följdfrågor gällande hur det gick m.m. 

 

 

Lärmiljön används på följande sätt:

 

Vi utför våra aktiviteter på olika platser som vi anser är lämpliga. Vi ser till att ha de resurser som behövs för att ge förutsättningar för att lyckas. 

 

 Undervisning, arbetsformer, aktiviteter och lärmiljö:

 

Vi utgår från elevernas behov och intressen, samtalar med eleverna och inkluderar dem så de känner sig som medaktörer i verksamheten. 

 

Vi baserar lärandet på samtal och diskussioner mellan eleverna sinsemellan och med oss pedagoger. Vi utvärderar med eleverna och i arbetslaget. 

 

Vi intar en processorigenteras position då vi ser det som en process för att utveckla positiv läridentitet. Det är något som kräver kontinuitet och trygghet.  

 

 

 

Fripp restaurangen: 

 Syfte - Förmågor  och kunskaper som skall utvecklas:


  • Att tillsammans skapa något som alla är delaktiga i. Att tillsammans fatta demokratiska beslut om hur restaurangen skall utvecklas. Kunskap om demokratiska processer och på så sätt skapa demokratiska medborgare. 

  • Att våga eleverna vågar uttrycka sin ideer och tankar.

  • Att inspireras av andra elevers ideer och våga vidareutveckla sina egna med inspiration från andras. 

  • Att samtala med varandra och tillsammans hitta lösningar.


Mål utifrån styrdokument:


I undervisningen ska eleverna uppmuntras och utmanas att pröva egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kreativitet, nyfikenhet och tilltro till sin egen förmåga. (LGR11 s. 22)

I utbildning Falkenberg ges fritidshemmet ett särskilt ansvar för att alla barn utvecklar en positiv lärandeidentitet (Utbildning Falkenberg s. 13)



Elevernas intresse, initiativ och behov: 


Vi har utifrån observationer sett att barnen gärna leker i vårt kök. Det finns ett behov att utveckla den lekmiljön, så fler kan delta samtidigt. Det vi kan se att eleverna ibland har svårt att hitta roller och ett sammanhang då miljön är tillräckligt tydlig. Då vi sett att barnen har ett intresse att leka i köket har vi frågat om de vill starta en restaurang,  och vi kunde då konstatera att barnen verkade väldigt positiva till det. 

Leken i köket tenderar att bli en lek där det ingår moment där köket alltid rånas. Det gör att vissa barn undviker att leka där. 



Utvärdering:


  • Genom formativa frågor (se bilaga)

  • Genom observation hur leken förändras. Vi vet ett nuläge och kommer utvärdera hur det förändras. 



Undervisning, arbetsformer, aktiviter och lärmiljö. 


  • Inledningsvis på så har vi fört diskussioner tillsammans med barnen vad de tror behövs i en restaurang och vad som skulle behövas göras. 

  • Tillsammans tillverka material till restaurangen steg för steg. 

  • Demokratiska omröstningar. 

  • Avstämningar tillsammans med barnen i processen. 

  • Lyfta fram det som gjorts och låta de barn som deltagit berätta och på så vis även låta de andra barnen ställa frågor. 



Lärmiljön används på följande sätt:


  • En del av lärmiljön (köket) kommer att användas och vidareutvecklas för att nå fler barn och för att skapa tydligare roller. 

  • Mycket av vårt arbete kommer att ske i ateljen då vi kommer att tillverka saker tillsammans med barnen. 

  • Då ”Köket” även används under skoltid, så kommer vårt material finnas i lådor som plockas fram när barnen leker där. Då det är många som vistas på Snäckan (öppning och stäng) kommer vi plocka fram materialet när våra barn är där och leker. Vi kommer även tillsammans med barnen komma fram till ”förhållningssätt” kring leker i Restaurangen. 

 

 

 

Utifrån våra frippar som gjorts under terminen och när vi ser tillbaka på vår undervisning som skett, så ser vi en viss svårighet att utvärderar. Vad beror detta på?

- Vi skulle på något sätt pratat med barnen mer tydligt vad vårt mål var. Att vi ska ska öva på att utrycka sig, sina ideer och prova nya utmaningar. Även att vårt mål är att lära av varndra.

Vi kommer försöka göra en summering tillsammans barnen i mindre grupper under vecka 50.

 

- Vad har du lärt dig på fritids under terminen?

- Finns det något du skulle vilja lära dina vänner nästa termin?

- Har du lärt dig något av dina vänner under den här terminen?

 

 

Framtidsstaden:

- Hållbar utveckling. 

- Skapa en stad tillsammans, där det finns miljövänliga lösningar. 

- Prsentera lösningar för varndra. 

- Staden kommer möta olika problem, som barnen får vara med att lösa. Genom tillverka. 

 

 

 

Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: