<h1>V&aring;ra arbetsomr&aring;den:&nbsp;</h1>
<ul>
<li>DE FYRA R&Auml;KNES&Auml;TTEN - skriftliga r&auml;knemetoder</li>
<li>TIOBASSYSTEMET</li>
<li>NATURLIGA TAL - samt br&aring;kform, decimaltal och negativa tal</li>
<li>STATISTIK</li>
<li>MATEMATISKA STORHETER - volym, massa, tid, l&auml;ngd</li>
<li>SANNOLIKHET</li>
<li>OMKRETS OCH AREA</li>
<li>SKALA</li>
<li>EKVATIONER - LIKHETSTECKNET</li>
<li>PROBLEML&Ouml;SNING</li>
<li>GEOMETRISKA FORMER - tredimensionella</li>
<li>ENKLA BR&Aring;K</li>
<li>KLOCKAN - analogt och digitalt</li>
<li>PROGRAMMERING</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<p>Volym, massa, geometriska former och enkla br&aring;k &auml;r repetitionsomr&aring;den.</p>
<h2>S&aring; h&auml;r kommer vi att jobba, b&aring;de enskilt och i grupp:</h2>
<ul>
<li>F&auml;rdighetstr&auml;ning</li>
<li>Laboration</li>
<li>Probleml&ouml;sning</li>
<li>Spel</li>
<li>Appar/film</li>
<li>L&auml;xor</li>
<li>Bed&ouml;mning</li>
</ul>
<h3>Vi kommer att bed&ouml;ma din f&ouml;rm&aring;ga att:</h3>
<ul>
<li>v&auml;lja metod</li>
<li>resonera</li>
<li>kommunicera</li>
<li>anv&auml;nda matematiska begrepp</li>
<li>formulera och l&ouml;sa problem&nbsp;</li>
</ul>
<p>&nbsp;</p>
<p>Se bed&ouml;mningen i matematikmatrisen under fliken Planering/Bed&ouml;mning.</p>
<p>&nbsp;</p>
<h3>&nbsp;</h3>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<table style="height: 5px;" width="12">
<tbody>
<tr>
<td>
<p><strong>&nbsp;</strong></p>
</td>
</tr>
<tr>
<td>&nbsp;</td>
<td>&nbsp;</td>
</tr>
</tbody>
</table>
<p>&nbsp;</p>

Matematik

Planeringen täcker de arbetsområden i det centrala innehållet som vi har kvar att arbeta med i årskurs 3. 

Del av heltal och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal.

Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.

De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer.

 Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.

Rimlighetsbedömning i vardagliga situationer

Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

 Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas

 Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. 

 Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. 

 Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras. 

 Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. 

 Slumpmässiga händelser i experiment och spel. 

Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg.

 Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. 

 Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer. 

 Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. 

 Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. 

 Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk. 

 Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredställande resultat. 

 Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. 

 Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. 

 Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. 

 Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet. 

Matematik åk 3 2019/2020

Matriser i planeringen

Uppgifter