Vad är en kompis?

"Hugo är ingen vanlig krokodil. Han har ett förflutet som cirkusartist och bor i en skog långt upp i Norden. Allt han önskar sig är att han kunde skaffa en kompis." (Mia Nilsson)
Tillsammans med Hugo funderar vi över vad en kompis är och hur man gör när man vill skaffa en kompis.

1. MÅLOMRÅDE

Vad ska barngruppen lära sig, förmå och förstå? Varför är kunskapen/färdigheten viktig för människan i världen?

Vad är en kompis? 

Syfte: Syftet är att utveckla det sociala samspelet mellan barnen i gruppen och stärka varje individs självkänsla. Vi vill ge barnen möjligheter och redskap för att bli en del i gruppen, känna samhörighet, stärka tron på sig själv och sin förmåga. Vi vill också att de ska få förståelse för vilka rättigheter och skyldigheter som kan finnas i gruppen. De ska också få uppleva det positiva med att samarbeta, inkluderas, hjälpas åt och glädjen med att vara i ett sammanhang.

Mål ur Lpfö 18: 

• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter

Barnens intressen, initiativ och behov:

Vi pedagoger ser att flera av barnen visar vilja att hjälpa varandra genom att de uttrycka det muntligt men även genom handling. Vi ser att det finns en vilja i att tillhöra ett sammanhang, en grupp av kompisar. I leken har barnen börjat inta olika roller och kan till viss del dela på materialet. Lekar och sagor som innehåller spänningsmoment är det som lockar barnen mest. Nu i augusti börjar det flera nya barn i gruppen.

Specifika mål

Förståelse:

Förstå vad det betyder när någon säger nej/stopp.

Förmågor:

Förmågan att på något sätt berätta när jag inte vill/att säga nej eller stopp.

Förmågan att bjuda in andra barn till lek.

  

Arbetslagets förhållningssätt:

Pedagogerna ska aktivt arbeta för att vara förebilder i det sociala samspelet och ge lagom med stöttning för att barnen ska uppleva att de kan. Det handlar t ex om att ta emot på morgonen så att barnen känner sig välkomna till förskolan, att delta i barnens lekar och stötta de barn som behöver det, ge barnen redskap för att kunna bjuda in andra barn i aktiviteter samt att alltid lyssna på barnen och göra vårt yttersta för att förstå. I arbetet med barnen kommer vi att använda oss av öppna frågor som fokuserar på barnens tankar och inte på vad som är rätt eller fel.

För att organisera dagarna på ett för barnen tydligt sätt, kommer pedagogerna att använda sig av bildstöd och bildscheman. Pedagogerna kommer också att använda sig av något objekt som tydliggör vem som pratar vid olika former av barnmöten. Detta för att säkerställa att alla barn ges möjlighet att komma till tals.

För att ge barnen begrepp i ämnet kommer pedagogerna att aktivt använda ord som tillsammans, samarbete, hjälpa, kompis, vän, känslor mm. Vi kommer också att arbeta aktivt för att alla ska kunna varandras namn.

Vetenskaplig grund:

Vi har valt att inta ett sociokulturellt perspektiv där vi utgår från att lärande sker i sociala sammanhang och i ett interagerande med omvärlden. (Vygotskij)

Vi kommer också att arbeta med lågaffektivt bemötande som metod. Det utgår från ett synsätt att känslor smittar av sig. Ett barn som är i affekt och möts av ilska blir mer arg. Om det istället möts av ett lugnt beteende kan även lugnet smitta av sig. (Hejlskov)

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet:

Vi behöver ta reda på några etiska dilemman angående kompisrelationer som vi kan använda oss av i dramatiseringar.

2. UTVÄRDERING

Hur vet vi att vi nått våra mål när temat är avslutat?

Kriterier: Se ”Matris för uppföljning av måluppfyllelse” nedan

Utvärderingssätt: Barnens samspel i fri lek, i arrangerade aktiviteter och i övergångar mellan aktiviteterna kommer att observeras vid flera tillfällen utifrån kriterierna i ”Matris för uppföljning av måluppfyllelse”. Vi avslutar projektet och gör en sista utvärdering i slutet av september.

3. AKTIVITETSPLAN

Hur ska vi börja? ...och hur skulle vi kunna fortsätta? Hur skapar vi ett meningsfullt sammanhang?

Startaktivitet:

Som stöd till vårt projekt kommer vi att använda boken ”Hugo - elak, blodtörstig och jättefarlig?” av Mia Nilsson. Boken handlar om krokodilen Hugo som har ramlat ur en cirkusvagn och bosatt sig i skogen. Alla andra djur är rädda för honom och tror att han är farlig. Hugo känner sig ensam och försöker på olika sätt få en kompis. Som uppstart kommer vi att sätta upp en bild på Hugo som sitter ensam utanför sitt hus i skogen. Vem är denne person? Hur känner hen sig? Vad kan ha hänt före? Vi kommer också att ta fram en bild på alla rädda djuren i skogen. Vad är det djuren är rädda för? Varför är de rädd? Barnens tankar runt bilderna blir vårt underlag för fortsatt arbete. Vi pedagoger inleder med att dramatisera utifrån sagan om Hugo för att väcka intresse och samtal. Vi läser sedan sagan tillsammans, reflekterar och diskuterar.

Vi kommer även att leka gruppstärkande lekar, namnlekar och göra samarbetsövningar. I olika skapande aktiviteter kommer vi att lägga fokus på att skapa tillsammans. 

Formativ uppföljning:

De aktiviteter som sker dokumenteras antingen med kamera eller genom anteckningar. Vid pedagogernas veckoreflektion används reflektionsfrågorna nedan för att synliggöra barnens tankar och vilket lärande som sker samt tillsammans planera hur vi går vidare.

Lärmiljö:

Plats för rollek förbereds på torget. Tillsammans med barnen funderar vi över vilket material som ska finnas där.

I gruppens samlingsrum förbereder vi för bildscheman samt en dokumentationsvägg där arbetet synliggörs för barnen. Vi förbereder också namnkort till alla barnen, så att alla ges möjlighet att känna tillhörighet i gruppen.

Bilder på Hugo sätts upp på förskolans väggar.

Utklädningskläder till pedagoger förbereds.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,