Geografi 7C - Agenda 2030 v39

”Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan bekämpa klimatförändringarna”
(Ban Ki-moon, FN:s generalsekreterare 2007-2016)
2019 var året då skolungdomar började masstrejka för klimatet över hela världen, ofta inspirerade av Greta Thunberg. Vi ska jobba med klimatet och klimatförändringarna. Först ska vi gå igenom grunderna när det gäller klimat och väder och sedan ska vi fokusera på klimatförändringarna. Agenda 2030, de globala målen, är de 17 mål världens länder kommit överens om i FN. I korthet handlar de om att till år 2030 avskaffa den extrema fattigdomen, minska ojämlikheterna, lösa klimatkrisen och att främja fred och rättvisa. Vi ska fokusera på mål 13.

Vi kommer ha diskussioner, genomgångar, eget arbete och se olika filmer. Arbetsområdet avslutas med ett prov på fredag. Information om provet nedan. Vi kommer börja dagarna med 

 

Litteratur:

SOL4000, ”Geografi 7” sid 14-25, 58-67, 86-91 (28 sidor)

 

Filmer, sli.se (medioteket):                

”17 De globala målen: 13 Bekämpa klimatförändringarna” 4 min

”Jorden en biografi - Luften och atmosfären” 28 av 50 mi

”Väder” 16 min

”Klimat och väder i Sverige” 16 min

”Fatta fakta: Vindars kraft” 5 min

”Fatta fakta: Vatten” 5 min

”Klimatresan: Kiribatis försvinnande örike” 17 min

 ”Klimatresan: Sverige koldioxidbantar” 36 min

 

Quizlet www.quizlet.com (Sök på classes, Ekens skola/Fredrik Palmgren och Agenda 2030 åk 7)                         

 

Provet:

Till provet ska du kunna förklara och använda begreppen (se sista sidan), minst hälften, helst alla. Förutom begreppen ska du även kunna besvara och resonera runt följande frågor:

1.     Vad är ett år? En månad?

2.     Varför vi har dag och natt?

3.     Varför dagarna är längre och varmare på sommaren än på vintern?

4.     Varför olika platser är olika varma?

5.     Hur uppstår vindar?

6.     Hur bildas regn?

7.     Vilket klimat har vi i Sverige? Vilka är orsakerna bakom? Hur påverkar klimatet våra levnadsvillkor i Sverige?

8.     Vad betyder de vanligaste symbolerna i en väderprognos? (H, L, kallfront, varmfront)

9.     Vilka blir konsekvenserna av klimatförändringarna?

10.  Vilka är orsakerna till klimatförändringarna?

11.  Vad kan politiker, företag och privatpersoner göra för att minska klimatpåverkan?

Tips: Läs texterna flera gånger, ta ett stycke/kapitel i taget. Stanna upp och reflektera över innehållet (Vad handlar det om? Vad är viktigast i texten? Slutsatser? Lärdomar?). Börja plugga tidigt, träna lite varje dag -repetera dagens arbete, plugga begrepp på quizlet. Gå igenom frågorna själv och tillsammans med andra.

 

Begrepp

Jordaxelns lutning

Ekvatorn

 Zenit

 Norra och södra vändkretsen

 Norra och södra polcirkeln

 Sommar- och vintersolstånd

 Höst- och vårdagjämning

 Midnattssol

 Väder

 Klimat

 Kust- och fastlandsklimat

 Golfströmmen

 Väderprognos

 Meteorolog

 Atmosfären

 Troposfären

 Vattnets kretslopp

 Avdunstning, vattenånga och kondensation

 Nederbörd: Sluttnings-, front- och sommar/åskregn

 Grundvatten

 Hög- och lågtryck (H, L)

 Monsun-, passad- och västvindar 

 Klimatdiagram 

Klimatzoner:

Tropiska zonen

Subtropiska zonen

Tempererade zonen

Polarzonen

Växtlighetszoner:

Regnskog

Savann

Stäpp

Öken

Blandskogar

Barrskogar

Tundra

Klimatförändringarna:

Växthuseffekten

Den förstärkta växthuseffekten

Växthusgaser (koldioxid, metan, vattenånga…)

Fossila bränslen

Förnybara energikällor

Cirkulär ekonomi

Ekologiskt fotavtryck

Parisavtalet 2015

Självförstärkande återkopplingar

IPCC

 

Vi kommer att jobba med följande delar ur det centrala innehållet för åk7-9: 

• Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.

• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna

kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur- och kulturlandskapet.

• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

• Förnybara energitillgångar, till exempel sol- och vindenergi och alternativa drivmedel.

• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.