Ekonomiska teorier

En viktig del i kursen är att förstå olika ekonomiska teorier och hur de har påverkat världen (politisk/ekonomi). Detta område kommer ge er förkunskaper inför en senare uppgift i kursen där ni ska analysera krisen 2008 utifrån en ekonomisk teori.

Pedagogisk planering för arbetsområde: 

Vad?

Ekonomiska teorier. Merkantilism, monetarism, keynesianismen, marxismen, ekonomisk liberalism. Förstå dessa teorier och kunna se skillnader och likheter. Kunna argumenterar för fördelar och nackdelar med de olika teorierna.  

Varför?

Examensmål: Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i samhällsekonomi, företagsekonomi, entreprenörskap och juridik. Samhällsekonomi handlar om hur samhällets resurser används på bästa sätt för att tillgodose människors behov. Vid studier i ekonomi är historisk kunskap central. Därför ska utbildningen utveckla elevernas historiska kunskaper så att de förstår nutiden och kan resonera kring orsakssamband och följder av olika beslut.

Hur?

Genomgångar, lektionsuppgifter, skriftligt prov. 

Bedömning?

Centralt innehåll: Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism.

Kunskapskrav: Eleven kan översiktligt redogöra för några centrala teorier och översiktligt diskutera deras styrkor och svagheter. 

Skillnaden i betyg på provet kommer handla om hur väl du kan redogöra för teorierna samt dra slutsatser om hur teorierna skulle kunna lösa ekonomiska problem.  

Planering ekonomiska teorier

Lektion 1: Merkantilismen. Genomgång 18/8
Lektion 2: Ekonomisk liberalism. Genomgång + Ayn Rand 19/8
Lektion 3: Marxismen. Genomgång + läsa sidor inför seminariet 24/8
Lektion 4: Seminarier om marxismen (391-395 i boken) (grupp 1 och 3) 25/8
Lektion 5: Seminarier om marxismen (grupp 2 och 4) 31/8
Lektion 6: inför första provet 1/9

Lektion 6: Prov på de tre första teorierna (merkantilismen, ekonomisk liberalism, marxism). 7 september


Lektion 6: Keynesianismen (genomgång) + artikel 8 september
Lektion 7: Monetarism (Friedman). Genomgång 14/9
Lektion 9: Repetition 15/9

Lektion 10: Skriftligt prov. (Keynes, monetarismen). 21 september

Vad man ska kunna
E - Kunna förklara teorierna kortfattat och översiktligt

C - Samma som i E men också kunna se vilka konsekvenser teorierna kan få på samhället.

A - Samma som i C men här är man mer utförlig och kan tydligt se konsekvenser som teorierna kan ha. Man har också en förståelse om vilket typ av samhälle som teorin medvetet/omedvetet försöker skapa.


Seminariegrupper
1. Tilde, Gustav, Leah, David, Malte, Alva N
2. Ellen, Jihan, Ida, Iza, Oskar, Agnes N
3. Phat, Mohyaldeen, Melissa, Florenca, Noel, Teodor
4. Rebecca, Alva W, Felicia, Herman, Agnes B

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism , keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, digitalisering, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna.

Kriterier

• Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några centrala teorier och utförligt och nyanserat diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.
• Eleven kan utförligt redogöra för några centrala teorier och utförligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven utförligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.
• Eleven kan översiktligt redogöra för några centrala teorier och översiktligt diskutera deras styrkor och svagheter. Dessutom kan eleven översiktligt redogöra för hur teorierna påverkar nutidens ekonomiska, politiska och sociala förhållanden samt hur dessa förhållanden kan förstås utifrån teorierna.