Genetik- Hur kommer det sig att du är ganska lik dina föräldrar men inte helt och hållet?

Vi kommer att arbeta med tre olika nivåer när det gäller genetik: Makronivå. – Du vet något om hur barn blir till och att barnet är en produkt av både mamman och pappan. Cellnivå – Du känner i grova drag till de strukturer och processer i cellen som bidrar till ärftligheten (t.ex. kromosomer, gener, celldelning). Mikronivå – Du känner till detaljer i de strukturer och processer som bidrar till ärftligheten (t.ex. genetiska koden, proteinsyntes, enzymer). Den naturvetenskapliga förklaringen till flera av de fenomen och funktioner som man upplever och iakttar hos sig själv och i omvärlden står att finna i kunskapen om cellen. Denna kunskap, och speciellt kunskapen om cellernas inre processer, har öppnat nya möjligheter inom t.ex. gentekniken. Dessa möjligheter innebär en förändring av människans livsvillkor, vilket har viktiga etiska aspekter. Förståelsen av denna förändring kräver kunskap om bl.a. fotosyntes, förbränning och den genetiska koden.

Period

v.34-39

Arbetssätt

Teoretiska och praktiska moment.

Utvärderingsformer

Teoretiska prov. samtal, praktiska uppgifter, laborationer

Här följer en lista över baskunskaper som krävs för att förstå ärftlighet 

1. Alla levande organismer består av celler. 

2. Varje cell innehåller kromosomer. 

3. Gener är delar av kromosomerna och innehåller den genetiska informationen. 

4. Gener består av DNA. 

5. DNA kan kopiera sig själv. 

6. Gener kodar för protein. 

7. Gener kan sättas på och stängas av. 

8. Celler kan bli olika beroende på vilka gener som är aktiva. 

9. Kromosomer förekommer i par, en från varje förälder. Människan har 46 kromosomer i varje cell. 

10. Gener finns i olika varianter. 

11. Gener förekommer i par, men det kan vara olika varianter i paret. 

12. Vid vanlig celldelning (mitos) bildas celler med samma genetiska information som modercellen.  

13. Alla kroppsdelar i organismen innehåller samma genetiska information (alltså identiska kromosomer och gener) 

14. Könsceller bildas genom reduktionsdelning (meios) och får därmed hälften av modercellens kromosomer. 

15. Könsceller blir olika, eftersom de får ett urval av förälderns kromosomer. 

16. Vid befruktning sammansmälter två könsceller så att antalet kromosomer återställs. 

17. Avkommor ärver genetisk information från sina föräldrar, men blir olika beroende på könscellernas slumpmässiga olikheter. 

Läroplanskopplingar

Syfte

• kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller för att beskriva och förklara samband i naturen och människokroppen,
• förmåga att använda biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör miljö och hälsa, och
• förmåga att genomföra systematiska undersökningar i biologi.

Centralt innehåll

• Livets uppkomst, utveckling och mångfald samt evolutionens mekanismer. Arvsmassans egenskaper och förhållandet mellan arv och miljö.
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
• Kroppens celler samt några organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.
• Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De biologiska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
• Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.

Kriterier

• Eleven visar grundläggande kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller. Med viss användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven biologiska samband i naturen och människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med viss naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör biologi och använder då olika källor och för enkla resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra enkla resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar goda kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller. Med relativt god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven biologiska samband i naturen och människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med relativt god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör biologi och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra utvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.
• Eleven visar mycket goda kunskaper om biologins begrepp och förklaringsmodeller. Med god användning av begreppen och förklaringsmodellerna beskriver och förklarar eleven biologiska samband i naturen och människokroppen.
• I frågor som rör miljö och hälsa för eleven resonemang samt framför och bemöter argument med god naturvetenskaplig underbyggnad. Eleven söker information som rör biologi och använder då olika källor och för välutvecklade resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven söker svar på frågor genom att planera och utföra systematiska undersökningar på ett säkert och väl fungerande sätt. Eleven värderar undersökningarna genom att föra välutvecklade resonemang utifrån frågeställningarna.