Fysik: Mått och materia, åk 7, ht 19

Det har inte alltid varit så, att man haft olika bestämda enheter för olika storheter. Förr användes t ex längdenheter som tum, fot, aln och famn. Människor använde då sina egna kroppar för att mäta hur långa olika saker var, men det fungerade inte så bra då människor hade olika stora tummar och fötter. I slutet av 1700-talet infördes nya måttenheter som gällde för alla, längdenheten skulle inte styras av någon kroppsdel utan av jordklotet.

Till dig som elev:

Arbetsområdet

I detta arbetsområde ska vi prata om olika sätt på vilka man kan mäta och väga saker. Beroende på i vilken situation man befinner sig är det olika hur noggrant detta behöver ske. Ibland räcker det med att man enbart uppskattar t ex en lådas vikt, men ofta tar man till olika hjälpmedel för att få en mer exakt siffra på det man ska mäta eller väga. Exempel på olika storheter är; längd, area, volym, massa, tid och hastighet. För att ange de olika storheterna har man tagit fram enheter som människor använder. För de ovannämnda storheterna använder man enheten meter för längd, kvadratmeter för area, kubikmeter för volym, kilogram för massa, sekund för tid och meter per sekund för hastighet. Man har inte alltid haft bestämda enheter för olika storheter, förr användes t ex längdenheter som tum, fot, aln och famn. Människor använde då sina egna kroppar för att mäta hur långa olika saker var, men det fungerade inte så bra då människor hade olika stora tummar och fötter. I slutet av 1700-talet infördes nya måttenheter som gällde för alla, längdenheten skulle inte styras av någon kroppsdel utan av jordklotet. 

I detta arbetsområde ska vi även prata om materia och densitet. Alla ämnen är uppbyggda av oerhört små byggstenar som kallas atomer. Allt som är byggt av atomer har en massa och kallas av fysiker för materia. Det finns bara 92 olika sorters atomer i naturen, men ändå finns det tusentals olika ämnen och material. Det beror på att atomer oftast sitter ihop i större grupper som kallas molekyler. Om du frågar någon vad som väger mest, 1 kg järn eller 1 kg vatten, så svarar de kanske 1 kg järn. Men 1 kg väger ju alltid 1 kg, det har ingen betydelse av vilket material det består av. Men om man jämför lika stora volymer av järn och vatten så väger förstås järnet mer än vattnet. Järnatomerna är stora och tunga och ligger tätt intill varandra, vattenmolekylerna däremot är ganska små och lätta. De är inte heller lika tätt packade som molekylerna i järn. Man säger därför att järn har en högre densitet än vatten. Densitet mäts i kilogram per kubikdecimeter.  

Mål

När arbetsområdet är klart ska du kunna:

• Veta vad som menas med enhet 
• Känna till SI-systemet 
• Förstå vad som menas med volym och massa
• Förstå vad som menas med storhet 
• Känna till våra vanligaste enheter
• Känna till några vanliga prefix och vad det betyder 
• Känna till begreppet materia
• Veta att alla ämnen består av atomer 
• Veta att atomer kan bilda molekyler 
• Känna till begreppet densitet
• Kunna ge några exempel på material som flyter eller sjunker i vatten 

Arbetssätt

• muntliga genomgångar och diskussioner 
• enskilt och/eller gemensamt arbete med instuderingsfrågor 
• utförande samt utvärdering av laboration 

Redovisningsform

Du redovisar dina kunskaper genom:

• ditt resonemang vid diskussioner
• dina svar på provet
• din utvärdering av laboration

Bedömning

Jag bedömer dina förmågor vid varje lektionstillfälle. Det jag tittar på är:

• om du bidrar till att föra diskussionen framåt på lektioner genom frågor och resonemang 
• din förmåga att genomföra samt utvärdera laboration 
• huruvida och i vilken utsträckning du använder för arbetsområdet relevant begrepp i diskussioner, vid laboration samt i utvärdering av laboration och i det skriftliga provet 

Läroplanskopplingar

Syfte

• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.