Ämnen:
Historia
·
Årskurs:
7 - 9
Matteusskolan, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 10 augusti 2020
Demokrati är bra! Hur uppstod demokratin? Vi tar vårt avstamp från grekerna och följer utvecklingen till och med den industriella revolutionen.
Mål för arbetsområdet
Efter avslutat arbetsområde ska du:
Centrala begrepp
Folkförsamlingen, monarkier, aristokratier, tyrannier, demokratier, Herodotos, Hellas, Kreta, civilisation, järnåldern, stadsstater, filosofi, olympiska spelen, slavarbetskraft, Spartacus, kungadöme, republik, konsulerna, Julius Ceasar, diktator, Augustus, Tiberius, Kejsare, Nero, Caligula, Hadrianus, Trajanus, Bastiljen, stånd, tionde, adeln, privilegier, borgarna, bönder, dagsverken, Ludvig XVI, generalständerna, Code Napoléon, tegar, skifte, fårskötsel, träda, avel, ull, järnmalm, koks, stenkol, allmänningar, ångmaskinen, James Watts, lokomotivet, ångfartygen, smittkoppsvaccinet, urbanisering,
Tidsplan
Veckorna 34 - 43
Arbetssätt
Bedömning
Centralt innehåll (7)
Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.
Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.
Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.
Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.
Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.
Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.
Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.