Vallmons projektbeskrivning Falkenbergs förskolor 2019/2020

Vi vill i vårt projekt skapa möjligheter för barnen att komma i relation med naturen och varandra och på så sätt arbeta med hållbar utveckling.

Uppstart projektplanering

Vilka pedagogiska och organisatoriska erfarenheter och lärdomar väljer vi att ta med oss från föregående utvärdering, våra identifierande utvecklingsområden/mål?

- Under föregående år upplevde vi flexibla smågrupper som en styrka och något som var välfungerande. Detta är något vi kommer fortsätta med. Vi upplever att det blir lugnare i barngruppen. Barnen får då större möjligheter att lyckas. Att arbeta med flexibla smågrupper har visat sig vara en styrka då det blir mindre uppbrott.

- Vi har även haft fokus på att uppmuntra barnen till att se varandra som en tillgång något som har speglat sig i barngruppen. Detta är något vi kommer fokusera på under kommande läsår. Vi inspireras av c 3 B 4 M E - en metod/verktyg där barnen frågar varandra om hjälp och ser varandra som en tillgång.

 

Våra utvecklingsområden:

Dokumentation

Ha en gemensam strategi för hur vi ska använda pedagogisk dokumentation. Vi vill förbättra vår strategi för hur vi använder vår pedagogiska dokumentation.
Dokumentationen ska ligga som grund för hur vi använder vår reflektionstid och hur vi planerar vår undervisning.

 

Hållbar utveckling:

Då vi inte ser ett så stort förändrat kunnande kring hållbar utveckling så är detta ett förbättringsområde på Vallmon. Vi vill öka barnens förståelse för hur naturen och människor påverkar varandra, och få barnen att reflektera kring detta. Vi vill även att detta innefattar en hållbar utveckling som avser oss själva - både vuxna och barn (att vi vill värna om våra egna resurser och välbefinnande).

Formulering av syfte

Vad vill vi att barnen ska få för upplevelser och erfarenheter i projektet? Vad är det vi vill undersöka och varför?  Vilka förmågor vill vi ge barnen möjlighet att utveckla? 

Syftet på Vallmon är att arbeta med hållbarhet.

Hållbarhet för oss är att:

• ge barnen möjligheter att komma i kontakt med naturen på olika sätt, vara rädd om naturen och allt levande.
• ta vara på naturens resurser.  
• låta barnen komma i relation med naturen.
• värna relationer mellan människor.
• medvetenhet kring förbrukning och återbruk.

Vi vill att vår verksamhet genomsyras av - empati, vänskap, fri lek, glädje, trygghet, god självkänsla.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Hur kan vi inkludera vårdnadshavarna i projektet och dokumentationen? 

Vi vill skapa en samverkan med vårdnadshavare i kommande projekt. Vi fortsätter att ha en figur som får följa med barnen hem då många av barnen har efterfrågat detta. Barnen får uppdrag kopplat till naturen och hållbarhet. Tillsammans med vårdnadshavare dokumenterar de med foto och en liten text om besöket. Barnet kan sen berätta för oss med stöd av dokumentationen, antingen själv eller med en hjälp av pedagog. Dokumentationen sätts upp på vår dokumentationsvägg vid våra samlingsplatser.

Vi arbetar vidare med dokumentation via Unikum.  

 

 

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte eller gemensam projektrubrik

Hur skapar vi förutsättningar så att alla barn inkluderas i vår lärmiljö? Hur tillvaratar vi barnens tankar och idéer i iordningställandet av lärmiljön?

Vilka möjligheter till kollaborativt lärande och formativ undervisning ger vår lärmiljö?

 

Vi vill att projektet blir en naturlig del av lärmiljön.

Att ingå i smågrupper ger förutsättningar att inkludera alla barn. Vi låter undersökningsperioden visa hur barnens tankar och idéer påverkar lärmiljön (det vet vi inte än).

Vi vistas i naturen regelbundet så den blir en del av vår lärmiljö. 

Vi arbetar med ett formativt lärande genom exempelvis vår dokumentationsvägg som visar vår process som ger upphov till diskussion och aktivitet. Att barnen hjälper/lär varandra är formativ undervisning. 

Vi utgår från naturen som nyfikenhetsfråga, och utifrån barnens frågor och intresse tar vi in naturmaterial för att utforska vidare i leken. Tillsammans har vi börjat skapa en naturhörna på Vallmon för att låta naturen bli en del av hela vår verksamhet. Denna miljön växer fram och utvecklas utifrån de vägar vårt projekt tar. Även den digitala tekniken blir en del av vår lärmiljö då vi vill använda projektor eller tv för att återuppleva barnens möten med naturen, titta på dokumentation eller projicera natur inne på förskolan.

Vi vill ha delar i lärmiljön som kan erbjuda en lugnare atmosfär. Det kan till exempel vara att man kan välja att vara ifred, t.ex genom att bygga lego i röda rummet eller leka bara två barn i det gula rummet med kökslek. Vi strävar efter att skapa en plats där man får återhämtning genom sensorisk stimulans (ex hörlurar med lässaga).

 

 

Arbetssätt, organisation och struktur

Vilka metoder ska vi använda för att ge barnen möjlighet att vara i relation till det vi projekterar om under hela dagen?

 Vi kommer fortsätta arbeta i mindre grupper under stora delar av dagen. Försöka se var det är möjligt att ”minska avbrotten” så barnen känner att de får möjlighet att avsluta det de håller på med.
Att vi pedagoger är medvetna om vårt förhållningssätt i hur vi agerar och förhåller oss till att arbeta på ett hållbart sätt genom att vara bra förebilder som förmedlar lugn och vikten av att må väl. 
- Vi vill satsa på att erbjuda plats/tid/möjlighet för återhämtning. (Inte bara som planerad aktivitet)

Vi erbjuder utflykter i smågrupper där vi har fokus på en aktivitet kring projektet, t.ex att plocka skräp och lära oss mer om hållbarhet. När vi är i smågrupper, blir det tydligare att höra barnens frågor och idéer så att vi tillsammans kan vidareutveckla nya aktiviteter utifrån deras tankar i projektet. Barnens intresse styr innehållet.

Hur använder vi pedagogisk dokumentation för att synliggöra processen och lärandet? (tex unikum och processväggar)

- Vi ska prioritera dokumentationen under vår reflektionstid. Vi väljer ut vad vi ska dokumentera och reflekterar kring dokumentationen tillsammans. 

- Barnen behöver bli mer delaktiga i sin egen dokumentation - ”de äger den själva”.

 

Kompetensutveckling

Vilken kompetensutveckling behöver vi i arbetslaget?

Vi behöver tillägna oss mer kunskap kring hur vi kan arbeta med hållbarhetsfrågor tillsammans med barnen. 

 

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod

Vad visar barnen intresse för utifrån det material och de aktiviteter vi erbjudit? Ge exempel på hur vi ser att barnen visar intresse? Vad ser vi att barnen är nyfikna på som vi kan utveckla och fördjupa?

Barnen visar intresse för hållbarhetsfrågor och hur det påverkar djurliv, hav, oss själva och natur i vårt område. Deras engagemang är stort och det smittar av sig i barngruppen. Under våra utflykter pratar de mycket om olika material (plast, aluminium mm) och hur dessa påverkar djurliv och miljö. Deras materialkunskap skapar diskussioner om vad som är rätt och fel, och det finns ett begynnande intresse i vetskapen om hur man kan påverka att andra inte ska slänga skräp i naturen (genom att skriva brev till skolbarnen eller en insändare i lokaltidningen).

Formulera mål

Vilka läroplans mål är relevanta utifrån barnens intresse och nyfikenhet från undersökningsperioden? Konkretisera läroplansmålen. Tänk på att ni ska kunna synliggöra ett förändrat kunnande och lärande i dokumentationen.

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

Detta betyder för oss att vi:

• är varsamma och rädda om våra saker.
• är rädda om naturen.
• sopsorterar tillsammans på förskolan och ser möjligheter för återbruk.
• känner att det vi gör har en betydelse och  att vi kan ha påverkan i samhället. 

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Detta betyder för oss att vi:

• vill skapa en medvetenhet kring förbrukning och återbruk.
• går på djupet och skapar en förståelse för varför vi arbetar med hållbarhet.