Korsstygnsbroderi - qr-kod

Du kommer att få lära dig att brodera korsstygn som är ett bundet broderi. Motivet kommer att vara en qr-kod. Vad kommer att dölja sig bakom din qr-kod? Jo, ett svenskt ordspråk. Detta kommer att var ett samarbete mellan slöjd och svenska.

Vad skall vi då konkret arbeta med?

Jo, följande ska du göra;

• att välja ett ordspråk
• skriva ut ditt broderimönster
• hur man räknar ut storleken på väven
• välja grovlek på aidaväven
• sick-sacka aidaväven
• tråckla mitten både lodrät och vågrät på aidaväven
• välja broderigarn utifrån grovleken på aidaväven
• välja grovlek på broderinålen utifrån aidaväven
• räkna ut var du ska börja brodera
• lära dig hur man fäster tråden i början och i slutet/ slalom
• att brodera korsstygn
• pressa/stryka ditt färdiga arbete
• montera ditt arbete
• göra en tvinnad snodd som kantavslutning
• muntlig redovisning i svenskan
• skriftlig redovisning på begrepp i slöjden

Du ska göra en muntlig redovisning i svenskan på cirka 3-5 minuter, där du ska svara på följande;

Förklara ordspråkets härkomst och vad det betyder.

Visa att din qr-kod fungerar.

Berätta hur ditt arbete/process har gått.

Skulle du gjort något annorlunda? Vad?

Följande begrepp ska du förklara i en presentation i Classroom.

aidaväv

tråckla/sytråd/synål

broderinål

pärlgarn/märkgarn/moulinegarn

fästa

korsstygn

pressa/ stryka

pressduk

tvinnad snodd

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

Slöjdens arbetsprocesser

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

Slöjden i samhället

Undervisning – Genomförande och tidsplan

Allt eftersom arbetet fortskrider kommer vi att ha praktiska och teoretiska genomgångar som visar hur du skall göra.

Avslutningsvis ska du göra en muntlig redovisning i svenskan.

I slöjden ska du göra en presentation i Classroom där du förklarar begreppen ovan.

Bedömning

Vi kommer att bedöma;

• hur du designar och framställer ditt föremål
• hur du använder de redskap vi behöver
• hur du utvecklar din idé 
• hur du driver arbetsprocessen framåt
• hur du kan använda specifika slöjdord när du redovisar ditt omdöme om din arbetsinsats
• hur du tolkar och för resonemang om ditt arbete och dess utseende

Läroplanskopplingar

Syfte

• formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker,
• välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter,
• analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, och
• tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck.

Centralt innehåll

• Metall, textil och trä, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material. Hur material kan kombineras med digital teknik.
• Handverktyg, redskap och maskiner hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.
• Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarvning. Begrepp som används i samband med dessa.
• Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar, såväl med som utan digitala verktyg. Hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.
• Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar.
• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
• Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.
• Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet, såväl med som utan digitala verktyg.
• Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer.
• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.
• Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen.
• Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.
• Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet.
• Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.