Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Kristendom, Judendom och Islam

Skapad 2019-08-15 13:49 i Södertälje Friskola AB Grundskolor
Grundskola 5 Religionskunskap
Syftet med arbetsområdet De abrahamitiska religionerna är att eleverna ska få lära sig likheter och skillnader mellan judendom, kristendom och islam.

Innehåll

Syfte och upplägg

Eleverna får här öva på att analysera tre religioner. De får öva på att använda svåra begrepp som exempelvis stamfader, övergångsritual, helig skrift och byggnad. Genom att jämföra judendom, kristendom och islam får eleverna också förståelse för att religionerna har många skillnader men framförallt många likheter.

 

Du kommer att bedömas utifrån delaktighet i samtal och diskussioner, skrivuppgifter, skriftligt/muntligt prov.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
    Re
  • analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,
    Re
  • söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.
    Re
  • Centralt innehåll
  • Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.
    Re  4-6
  • Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.
    Re  4-6
  • Begreppen religion och livsåskådning.
    Re  4-6
  • Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.
    Re  4-6
  • Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.
    Re  4-6
  • Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.
    Re  4-6

Matriser

Re
Religion år 4-6

Kunskapskrav för betyg i slutet av årskurs 6

F
Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6
Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 6
Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Världsreligionerna
Eleven har **grundläggande** kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra **enkla** resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har **goda** kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra **utvecklade** resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Eleven har **mycket goda** kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra **välutvecklade** resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner.
Samband mellan uttryck & tankegångar
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.
Fornskandinavisk & samisk religion
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Eleven kan beskriva några grundläggande drag i fornskandinavisk och samisk religion och ger även exempel på hur fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.
Kristendom och dess betydelse
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra **enkla** jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra **utvecklade** jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.
Eleven kan redogöra för några kristna högtider och traditioner och göra **välutvecklade och nyanserade** jämförelser mellan kristendomens betydelse för svenskt kultur- och samhällsliv förr och nu.
Skildring av livsfrågor, livsåskådningars betydelse
Eleven kan också föra **enkla** resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som **till viss del för resonemanget framåt**.
Eleven kan också föra **utvecklade** resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som **för resonemanget framåt**.
Eleven kan också föra **välutvecklade och nyanserade** resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för olika människor på ett sätt som **för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det**.
Moraliska frågor
Eleven kan föra **enkla** resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
Eleven kan föra **utvecklade** resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
Eleven kan föra **välutvecklade** resonemang om vardagliga moraliska frågor och vad det kan innebära att göra gott.
Etiska begrepp
Eleven gör då reflektioner som **i huvudsak** hör till ämnet och använder några etiska begrepp på ett **i huvudsak** fungerande sätt.
Eleven gör då reflektioner som **för resonemanget framåt** och använder några etiska begrepp på ett **relativt väl** fungerande sätt.
Eleven gör då reflektioner som **för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det** och använder några etiska begrepp på ett **väl fungerande sätt**.
Information & källor
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett **i huvudsak** fungerande sätt samt för **enkla** resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett **relativt väl** fungerande sätt samt för **utvecklade** resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett **väl** fungerande sätt samt för **välutvecklade** resonemang om informationens och källornas användbarhet.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: