WWI

PLANERING
ARBETSOMRÅDE: FÖRSTA VÄRLDSKRIGET OCH RYSKA REVOLUTIONEN.
ÄMNEN: Svenska, Svenska som andraspråk, Historia, Bild och Engelska.

VARFÖR SKA DU LÄRA DIG OM DETTA?

Vi läser om första världskriget för att det är en viktig brytpunkt. Innan kriget fanns det hopp om framtiden men det byttes ut till pessimism. En pessimism som skulle vara i ca 75 år. Ofta räknar man 1900-talets historia från första världskriget fram till Berlinmurens fall 1989. Alla stora, omvälvande händelser under 1900-talet har sin grund i första världskriget.

För att förstå varför första världskriget ens började måste man ha förståelse för hur Europa såg ut innan kriget. Därför är det viktigt att veta hur stormakternas kolonisation av fattiga länder lade grunden. Till detta kom att olika länder ingick olika avtal med varandra som riskerade att dra med länder i krig som egentligen inte hade något med konflikten att göra. Till detta kom också en snabb teknisk utveckling. Allt detta mynnade i skottet i Sarajevo. Ett politiskt mord som satte en snöboll i rullning som blev en lavin. Under en vecka gick vi från fred till krig. Ett krig som många trodde skulle gå snabbt och avslutas till jul blev en flera år lång mardröm.

 

DEADLINE: ____________

 

Det här häftet tillhör: ________________________

 

SV/SVA, CENTRALT INNEHÅLL

Läsa: Du ska kunna använda dig av lässtategier för att förstå, tolka och analysera texter. Vidare ska du kunna urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

Man ska enligt skolverket kunna läsa skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor runt om i världen. Du ska också kunna diskutera språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i böcker för ungdomar och vuxna. Vidare kan du urskilda parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt inre och yttre dialoger.

Skriva: Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar. Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling. Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken och ordklasser.

Tala: Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

 

HUR OCH PÅ VAD KOMMER BEDÖMNINGEN GRUNDAS?

o   Rollspel, Versaillesfreden, bedömning i svenska, svenska som andraspråk och historia.

o   Resonerande text, en händelse i mitt liv, bedömning i svenska, svenska som andraspråk och historia.

o   Läsförståelse, ”På västfronten intet nytt”, bedömning i svenska och svenska som andraspråk.

Till båda bedömningsuppgifterna finns kopplade bedömningsmatriser där det tydligt framgår vilka kunskapskrav som krävs för de olika nivåerna.

Utöver bedömningsuppgifterna bedöms givetvis också dina insatser på lektionerna. Kom ihåg att lektionerna är en scen där du kan visa dina förmågor.

VILKEN HJÄLP KOMMER DU ATT FÅ?

o   Min, din egen och klasskamraters respons på allt vi kommer arbeta med.

o   ”På västfronten intet nytt”, den skönlitterära boken vi ska läsa.

o   Det här planeringhäftet.

o   Mina genomgångar.

o   Alla dina text+tanke som du har gjort under läsningens gång.

o   Olika analysmodeller, bland annat EPA-metoden.

BEGREPP

Vi upprepar begrepp som är viktiga att kunna när man läser och analyserar en bok. Förklara i rutan bredvid ordet vad ordet betyder.

BUDSKAP
TEMA
MOTIV
SYFTE
AVSÄNDARE
SAMMANHANG
BERÄTTARPERSPEKTIV
PARALLLHANDLING
TILLBAKABLICK
MILJÖBESKRIVNING
PERSONBEBESKRVNING
INRE DIALOG
YTTRE DIALOG
MONOLOG
ROLL
HUVUDKARAKTÄR
BIKARAKTÄR

 

VI KOMMER ATT ARBETA PÅ FÖLJANDE SÄTT:

-        Presentation av arbetsområdet

-        Gå igenom bedömningsuppgifter och matriser

-        Gå igenom alla begrepp som ska du ska kunna inför läsningen

-        Övningsuppgift 1, titta på omslaget, läsa på baksidan – vad handlar boken om?

-        Läsa. Ibland läser vi högt, ibland på egen hand.

-        Övningsuppgift 2, text + tanke, genomgående i boken – enligt EPA – metoden.

-        Övningsuppgift 3, loggbok, genomgående i boken – enligt EPA – metoden.

-        Övningsuppgift 4, Källhänvisning, hur källhänvisar man på rätt sätt?

-        Övningsuppgift 5, övning inför rollspelet.

-        Förberedelse inför muntlig bedömningsuppgift, rollspel.

-        Bedömningsuppgift, skriftlig, resonerande text (Hi, Sv, SvA)

-        Kamratrespons, följ min mall, skriv ner, lämna till kamrat och till mig (jag delar in er i kamratpar)

 

ÖVNINGSUPPGIFT 1

”På västfronten intet nytt” av Erich Maria Remarque, en översättning.

a)    Titta på omslaget, läs rubriken och läs på baksidan av boken. Vad handlar den? Vad tror du?

b)    Vilka förväntningar har du på det här arbetsområdet?

c)     Vad är viktigt för dig när det gäller skönlitteratur?

 

ÖVNINGUPPGIFT 2

Text + Tanke.

Under läsningens gång kommer vi arbeta mycket ed text tanke. Använd er av den information ni får från Åsa på SO:n, vad kan ni koppla till boken vi läser? Vilka citat kan ni plocka ut och reflektera kring om ni utgår ifrån vad Åsa säger om första världskriget?

För att påminna er om hur Text+Tanke fungerar så kommer här en instruktion:

Citat 1: OBS, Glöm inte skriva vilken sida du hittat ditt citat.	Beskriv sammanhanget, vad är det som händer i boken där du hittade ditt citat?	Koppla citatet till dig själv. Vad tycker du? Vad tänker du?	Koppla citatet till omvärlden. Vad säger samhället om det? Vad säger man i olika delar av världen? Osv…
Citat 2:

 

 

BEDÖMNINGSUPPGIFT 1, RESONERANDE TEXT

I en resonerande text:

·        - beskriver du hur något är.

·        - resonerar (diskuterar) du med dig själv.

·        - jämför du olika saker med varandra och tar upp för- och nackdelar.

·        - har du med egna åsikter, tankar, värderingar och erfarenheter.

·       - styrker (bevisar) du att det du säger är rätt med exempel.

Inledning
I inledningen ska du alltid presentera det ämne eller de frågor som du ska diskutera i den kommande texten. Du kan börja din text på olika sätt. Du kan t ex:

·        börja med en kort bakgrund – historik.

·        ge exempel som visar det som uppsatsen ska handla om

·        ställa en fråga till läsaren.

·        göra en kort sammanfattning av innehållet i texten.

·        börja med ett citat.

Huvuddelen
I mittdelen ska du fördjupa ämnet/frågorna som du tog upp i inledningen. Det kan du göra genom att:

·        Fråga och svar - Resonera med dig själv, ställ frågor som du sedan besvarar, väg argument mot varandra och gör dem tydliga med hjälp av exempel. Skriv ner det du har upplevt och hur du har reagerat på det

·        För och nackdelar - Jämför olika saker med varandra och ta upp vilka för och nackdelar som finns

·        Orsak och verkan – Beskriv vad någon/du gör och vad som blir resultatet av detta

Avslutning
Du kan avsluta din text på olika sätt. Du kan t ex:

·        knyta samman texten genom att upprepa det viktigaste

·        upprepa din huvudtanke och tala om vad du har kommit fram till i ditt resonemang

·        lämna över till läsaren, vanligtvis med hjälp av en fråga eller uppmaning, så han eller hon själv kan bilda sig en egen uppfattning                                           

·        återknyta eventuellt till inledningen

HUR KÄLLHÄNVISAR MAN?

Hur refererar man till en bok i den löpande texten?

o   Strindberg (2007) menar att…

o   Alla barn är lika bra (Strindberg, 2007)…

Hur refererar man till en bok i källförteckningen?

o   Strindberg August (2007), ”Nura är bäst”, Förlag: Österförlaget.

Om det är två författare då, i texten?

o   Strindberg & Andersson, (2007), menar att…

o   Alla barn är fina (Strindberg och Andersson, 2007).

Om det är två författare då, i källförteckningen?

o   Strindberg August & Andersson Anna (2007), ”Nura är bäst”, Förlag: Österförlaget…

Hur källhänvisar man vid citat?

o   (Strindberg, 2007, 51-62).

Hur refererar man till en hemsida i den löpande texten?

o   Alla elever gör sitt bästa (Skolverket, 2019).

o   Skolverket menar att alla gör sitt bästa (Skolverket, 2019)

Hur refererar man till en hemsida i källförteckningen?

o   Skolverket. 2019. Bedömning. Tillgänglig: www.nura.se. (2019-08-14).

 

 

BEDÖMNINGSUPPGIFT 2, ROLLSPEL, VERSAILLEFREDEN

 

ROLLSPEL I GRUPP – VERSAILLEFREDEN

 

Den 11/11 1918 blåstes ”eld upphör” och första världskriget var slut! Men, vad händer när ett krig tar slut? Hur ska framtiden bli för länderna och befolkningen? Vem/vilka ska bestämma fredens villkor? Er uppgift är följande: A. Diskutera och besvara frågorna nedan. Tips: Använd historisk atlas för att kolla gränserna. B. Utse två ledare i er grupp som ska föra landets talan. C. Förbered er noga för fredskonferensen i Versailles. Tänk på att det är viktigt att ALLA i gruppen är förberedda eftersom det är er uppgift att hjälpa era gruppledare genom att skicka lappar med argument under förhandlingarna.

 

Vi representerar landet_________________________________

 

Till ledare har vi utsett_________________________________

 

Till reserver har vi utsett________________________________

 

 

 

1. Vem bär skulden till kriget?

 

2. Vem ska betala vad kriget kostat?

 

3. Vad ska ni göra med Tysklands kolonier?

 

4. Vad ska ni göra med de områden Tyskland erövrat från Ryssland?

 

5. Hur ska gränsen mellan Frankrike och Tyskland dras?

 

6. Hur ska gränsen på Balkan dras?

 

7. Hur ska krig i framtiden undvikas?

 

 

 

Redovisning sker _____________________________________________