Vi lär oss om Sverige!

Hur många landskap har vi i Sverige? Hur använder man en karta? Vi undersöker Sverige och lär oss allt om landskap, naturresurser och orsaker till fördelning av befolkningen. Vi använder oss av centrala begrepp inom geografin för att diskutera, samtala och skriva faktatexter som vi sedan bearbetar.

Vad ska vi lära oss?

• Sveriges namngeografi 
• Att använda oss av geografins ord och begrepp i vårt arbete.
• Ta reda på vilka naturresurser som finns i Sverige och hur dessa används.
• Skriva faktatexter om olika landskap och sedan bearbeta och ge varandra omdömen kring texterna.
• Träna på att arbeta källkritiskt och sortera insamlad fakta.
• Göra en digital redovisning om ett tilldelat landskap utifrån fakta.

Hur ska vi lära oss?

• Genom att använda oss av kartböcker, datorer och övrigt arbetsmaterial.
• Visuellt - serien Geografens testamente samt landskapsfilmer
• Arbetsblad (enskilt och tillsammans i grupp).
• Diskussioner
• Använda digitala verktyg som ex, Google presentationer.
• Skriva faktatexter utifrån egna tankekartor.
• Söka och granska fakta.
• Arbeta med expertord i helklass.
• Genom att genomföra fälstudier i närområdet.

Vad kommer att bedömas?

Bedömningen sker formativt genom delaktighet under lektionerna, samt en summativ bedömning av lektionsarbetet.

Läroplanskopplingar

Syfte

• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll

• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.
• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.
• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.
• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
• Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.
• Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.
• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på internet.
• Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.