Periodiska systemet och elektrokemi

Periodiska systemet och Elektrokemi.
Du får lära dig om hur periodiska systemet är uppbyggt och lite om metaller, elektrokemi och om batterier.

Vad ska vi arbeta med?

Periodiska systemets uppbyggnad och hur grundämnena är ordnade och varför. Olika typer av kemiska föreningar. Metaller och batterier.

Hur ska vi arbeta?

Sidor i boken:

Kap 13

Periodiska systemet: 340-363

Häfte elektrokemi sid 294-300 + sammanfattning sid 310

Prel planering

Veckor Datum	Tisdag	Onsdag	Fredag	Läxor till fredagar (se till att läsa sidorna i god tid, gör även Testa dig själv uppgifterna)
42 14/10-18/10	Film om mikroplast	Utprövning NP Biologi	Repetition Kemi
43 21/10-25/10	Atomens delar och elektronskal. Arbetsblad1.Atomens byggnad	Periodiska systemet Grupper och perioder Arbetsblad 2. Elektronskal	Matematikprov
45 4/11-8/11	Övningsuppgifter och film	Molekylbindning Rita molekyler Arbetsblad 3. Molekylbindning	Joner Arbetsblad 4. Joner	Läxa: sid 342-349
46 11/11-15/11	NP Ma/En	Jonbindning och metallbindning Arbetsblad 5. Jonbindning	7. Att skilja på jon- och molekylföreningar	Läxa: sid 350-355
47 18/11-22/11	Neutroner och isotoper Arbetsblad 14. Masstal och isotoper	Oädla och ädla metaller Spänningsserien	Laboration: Spänningsserien	Läxa: sid 356-357
48 25/11-29/11	Batterier och galvaniska element	Repetition inför prov	Prov Kemi Kapitel 13 samt sid 294-300, 310 i häftet
49 2/12-6/12	Elektrolys	Laboration Elektrolys	Laboration
50 9/12-13/12	Massor med kul kemi	Massor med kul kemi	Lucia
51 16/12-20/12	Massor med kul kemi	Massor med kul kemi	Jullov

Länkar till filmer:

Det periodiska systemet

https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%201663

Atomernas uppbyggnad

https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=DVD%201298

Snabbkoll!: Atomer

https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=UR213581

Snabbkoll!: Jonbindningar

https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=UR213561

Snabbkoll!: Metallbindningar

https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=UR213576

Snabbkoll!: Joner

https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=UR213565

Snabbkoll!: Baser

https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=UR213564

Snabbkoll!: Syror

https://www.sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=4&article=UR213562

 

 

Bra länkar

Ugglans NO Kemi

 Oxidation och reduktion Ugglans NO

Vad ska du lära dig?

i ord och bild formulera atommodellen med elektroner och kärnpartiklar för att förklara materiens uppbyggnad
fundera över varför en del atomslag bildar jonföreningar och andra bildar molekylföreningar
argumentera för resurshushållning och återvinning av metaller
beskriva olika faktorer som gör att metaller korroderar och hur det kan förhindras

Varför ämnen leder ström, vad menas med elektrokemi, elektrolys och hur fungerar ett batteri egentligen.

Begreppslista:

atom

elektron

proton

neutron

jon

valenselektron

molekylbindning

jonbindning

metallbindning

strömkälla

pluspol (anod)

minuspol (katod)

oxidation

reduktion

kemisk reaktion

ädla metaller

oädla metaller

spänningsserien

galvaniskt element

batteri (brunsten, alkaliskt, bilbatteri m.fl.)

ackumulator

bränslecell

korrosion

elektrolys

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
• Människans användning av energi- och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.
• Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.
• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.
• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

Kriterier

• Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
• Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då välutvecklade slutsatser med god koppling till kemiska modeller och teorier.
• Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
• Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven har mycket goda kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
• Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då komplexa samband och förklarar och generaliserar kring energiomvandlingar och materiens kretslopp.

Uppgifter

En uppgift kopplad till arbetsområdet

Du kan koppla uppgifter till arbetsområdet genom att klicka på Lägg till Uppgift. Här ryms en kort beskrivning av uppgiften och du kan bifoga referensmaterial. Eleverna lämnar sedan in sitt arbete kopplat till uppgiften. Om du vill att eleverna ska arbeta i ett specifikt dokument, där du kan följa arbetet i realtid, så har Teams ett uppgiftsverktyg som låter dig välja vilket dokument eleverna ska utföra uppgiften i. Därifrån kan du också ge eleverna i uppgift att arbeta på en särskild sida i teamets klassanteckningsbok. Du kan länka material till uppgiften, bifoga det från din dator eller hämta det från resurser som Onedrive (inklusive Teams lagringsytor om du valt att följa dem), Dropbox eller Google/Youtube. Materialet som är bifogat här är Skolverkets Allmänna råd för Planering och genomförande av undervisningen.