Ugglan HT-19

Teamplanen skrivs i augusti/september, följs upp i januari, utvärderas i maj/juni. Ska vara närvarande under hela året. Teamplanen publiceras på Unikum (se s. 9 i SKA-häftet) vilket betyder att det är en offentlig handling. Texten i teamplanen ska utryckas med ett professionellt innehåll och språk.

Alla barn i våra förskolor har rätt att få använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar deras utveckling och lärande

VAR ÄR VI?

Det har nu under hösten börjat många nya barn i blandade åldrar. Vi lägger mycket av vårat fokus på att få barnen trygga och trivas i gruppen.

Vi har sett och hört att barnen först och främst använder  ipad till att titta på You-tube och att spela med.

Vi har sett att intresset för de lättare programmerings apparna är ganska lågt i den nya barngruppen

VART SKA VI?

Vårt mål är  att:

 Vi vill att barnen skall få en bredare förståelse för hur man mer kan använda datorer/ipads

Att barnen skall få en förståelse för att allt inte är sant det dom ser på ipaden "början till att bli källkritiska tänkande"

HUR GÖR VI?

-Använder oss av skolverkets material "Nosa på nätet"

 -Tittar på manipulerade bilder - är det vi ser sant det vi ser eller försöker dom bara luras. Gör egna manipulerade bilder.

-Söker kunskap tillsammans ex. olika djur eller företeelser. använder oss av QR-koder

-Spelar in en liten film ex. Bockarna bruse. visar upp filmen för de andra barnen

- Arbeta med enklare programmering på ipads och i "vekligheten"

HUR BLEV DET?

Vi har fått arbeta mycket med hur vi använder Ipaden, att man kan vara två om en Ipad och hur länge, att kompisar kanske väntar. Barnen tycker det är roligt att leta och titta på något dom vill veta mer om eller vill rita av. Vi har även följt med en lokförare och flygkapten, något som var mycket uppskattat och ger inspiration till mer lek och byggande hos barnen.  De yngre barnen tyckte om att ta kort och sedan se på bilderna på TV, något som vi skall göra mer av. Vi har även bekantat oss med Bee-booten, Det var inte så enkelt att få dem att gå dit man ville eller bygga banor till dom, vi får tillsammans med barnen fundera på hur vi skall göra. De äldre barn har efterfrågat att få göra en film.

Vi kommer att fortsätta med teamplanen då vi tycker att det finns mycket mer att fördjupa sig i. 

Våren -20

vi har upplevt stora problem mad att ipaden alltid är utladdade och att det tar lång tid att ladda. Tyvärr har Ipaden inte blivit något naturligt inslag i vår lärmiljön. ligger den framme blir det lätt bråk om vem som skall ha den trots att vi arbetat med "hur vi ska dela med oss" Vi känner också, får en eller två ha ipaden stannar veksamheten av då många barn skall titta på var de andra gör och ser på.

Det som har fungerat är att vi söker kunskap tillsammans, eller är  det någon som vill rita en spindel tillsammans  letar vi upp en, tittar hur den ser ut och ritar av den. Det nya ägget och Bee-booten är mycket spännande. Vi läser från Ipaden (Pollyglytt) Barnen väljer bok, lyssnar på andra språk, ett barns hemspråk eller bara lyssna hur det kan låta. När vi vill lyssna på musik eller dansa använder vi oss av you Tube vilket är mycket uppskattat.

Nästa termin kommer kommer vi arbeta mycket för att Ipaden ska finnas som ett naturligt inslag i vår miljö.

Alla barn i våra förskolor har rätt att möta personal som arbetar för att motverka könsmönster som begränsar deras utveckling, val och lärande

VAR ÄR VI?

Vi tror att alla är medvetna om att vi skall behandla barnen lika oavsett kön, men att vi omedvetet gör och säger fel. Bara genom att sitta ner och reflektera över ämnet märker vi hur stort det är och  hur mycket det berör vårt arbete.

Vi har märkt att vissa barn reagerar negativt om någon går utanför mallen, ex. kille provar klänning

VART SKA VI?

Vi vill att barnen ska våga testa och prova på det som tilltalar dem utan att någon av kompisarna tycker det är konstigt.

Vi vill att våran miljö skall uppmuntra barnen till att leka tillsammans.

HUR GÖR VI?

Vi pedagoger tänker på att påminna varandra i hur vi bemöter barnen utifrån målet.

Vi uppmuntrar barnen att testa det som går utanför deras mall.

Vi tänker extra på och reflekterar över vilka lekar, sånger vi gör ( är bonden alltid en kille, kan prinsessan vara en kille osv).och vilka böcker vi läser utifrån målet.

Våran miljö, vad kallar vi våra rum, undersöka hur miljön tilltalar barnen, leker dom pojkar-pojkar, flickor-flickor eller vilka rum leker dom tillsammans.

Utmana barnen i rolltänkande.

Reflekterar över inköp av leksaker.

 HUR BLEV DET?

Vi är bra på att påminna och diskutera med varandra inför planering eller något dyker upp.  Vi har blivit bättre på att utmana barnen i rolltänkande när vi läser böcker,tittar på TV eller i spontana samtal. Vi har tittat lite på hur barnen leker men känner att vi behöver fler observationer för att kunna se några tydliga mönster.

Våren -20

Det har blivit många och bra diskussioner mellan oss pedagoger, skiljer vi på flickor, pojkar och i så fall hur.  Vi har också blivit mer medvetna om våra inarbetade könsmönster, "Ta med byxorna hem så får mamma tvätta" något som är lätt att säja fast vi inte riktigt menar det. Eller vem ringer vi först om barnet blir sjukt. Diskussionerna har också lätt oss till att bli mer medveten om kulturella skillnader i barngruppen ex könsmönster i familjen, maten, där det är extra viktigt att vi tänker till så det inte leder till en kränkning

Vi alla känner att diskussionerna har varit bra och håller ämnet mer levande.

Vi har inte sett någon större skillnad på var pojkarna och flickorna var de leker i miljön, möjligtvis att pojkarna är något mer i dinosauriehörnan. Vi har inte heller sätt att pojkarna eller flickorna inte vill leka med varandra. Ibland har diskussioner uppstått bland barnen att det där kan inte flickor/pojkar göra vilket vi då tagit tag i stunden.

Det vi känner är att vi måste hitta mer saker som utmanar barnens tänkande  kring könsmönster om vi skall komma längre ex. böcker, rollspel mm.

 

Stödfrågor:

VAR ÄR VI?

• Samlad beskrivning utifrån kartläggning och analys av nuläge.
• Vilka situationer/aktiviteter fångar barnens intresse och motivation just nu?
• Vad behöver vi utveckla?

VART SKA VI?

• Vilka av läroplanens mål ska vi fokusera på?
• Vad vill vi att barnen ska upptäcka?
• Vad vill vi att barnen ska uppleva?
• Vad händer i verksamheten när vi arbetar mot ovan uppsatta mål?
• Vilken roll ska miljön ha?
• På vilket sätt blir barnen delaktiga?
• På vilket sätt får barnen inflytande?
• Hur arbetar vi med vår Likabehandling?

HUR GÖR VI?

• Hur fortsätter vi utmana barnen i det som tycker är mest intressant?
• Med vilka frågor, vilket material, vilka "uppgifter"?
• Arbetssätt och metoder?
• Hur utformar vi miljön?
• Min roll som pedagog?
• Hur utmanar vi barnens kunnande?
• Metoder för dokumentation?
• Vilka situationer ska dokumenteras?

HUR BLEV DET? Analys, denna ligger till grund för vidare/ny planering av verksamheten.

Skillnad mellan utvärdering och analys av genomförd undervisning:

Utvärdering - VAD HAR HÄNT? Analys - HUR & VARFÖR hände det?

Vilka effekter har vårt nya agerande haft på våra barns kunskaper och förmågor.

 

 

• Vad har vi dokumenterat? Hur har barnens lärande blivit synligt?
• Vilket resultat ser vi i förhållande till de mål vi har satt upp? (Vart ska vi?)
• Vad intresserade barnen? Vad och hur gjorde barnen? Hur vet ni det? Hur påverkade miljön? Vad sa barnen?
• Vad har barnen lärt sig? Hur vet vi det? Hur ser vi det?
• Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts?
• Vilka strategier och metoder har varit framgångsrika/mindre framgångsrika? Vad av detta kan vi ta med oss in i kommande projekt-/arbetsområde?
• Varför blev det som det blev? Kan vi göra något annat till nästa gång?