Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Medeltiden 1350-1521

Skapad 2019-08-18 10:22 i Vollsjö skola Sjöbo
Grundskola F – 9
Sverige och Finland är nu ett stort rike med gemensamma lagar. Alla är kristna och kyrkan har en stark ställning i samhället. Då inträffar det mest obegripliga och oförutsedda. En svår sjukdom sprider sig snabbt över stora delar av världen. Många människor dör i pesten som kallas digerdöden. Dessutom kommer år av missväxt och kyligare väder. Digerdöd och svält- är det Guds straff mot människorna? Handeln över Östersjön är viktig , inte bara för Sverige. Tack vare tullar och skatter på handeln är det en viktigt inkomstkälla för kungarna. Ibland är det svårt för folk att veta vem som har makten i landet under medeltiden. Krig och uppror blir allt vanligare. Den danska drottningen Margareta enar de nordiska länderna i en union med en gemensam regent.

Innehåll

Konkretiserade mål/ mål för arbetet

Vad ska eleven kunna?

  • Varför började städer växa fram på medeltiden?
  • Hur fungerade den medeltida staden?
  • Vad spelade Hansan för roll för länderna krig Östersjön och deras utveckling?
  • Vad finns det för spår av medeltiden i dagens svenska språk?
  • Vad var digerdöden och hur påverkade den människors levnadsvillkor?
  • Varför var boktryckarkonsten en viktigt uppfinning?
  • Hur blev Margareta drottning över hela Norden?
  • Hur kunde bönderna skaffa sig inflytande under senmedeltiden?
  • Varför ville spanjorerna och portugiserna segla till Indien och Kina?

 

Undervisning - arbetssätt

 

Vilka centrala förmågor och begrepp ska vi träna?

  • Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem.
  • De nordiska staternas bildande.
  • Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser
  • Vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
  • Exempel på hur  medeltiden kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
  • Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
  • Tidsbegreppen medeltiden samt olika syn på deras betydelser

 

Ord och begrepp

  • arrende
  • skatt
  • borgare
  • skrå
  • lärling
  • gesäll
  • mäster
  • borgmästare
  • rådman
  • fogde
  • tull
  • domkyrka
  • Hansan
  • riksråd
  • union
  • uppror
  • riksmöte

 

 

Hur ska du  lära?

Under arbetets gång kommer du att arbeta med alla fyra förmågorna inom historieämnet. Vi kommer att träna på att sätta in händelser i ett sammanhang och förstå orsaker och konsekvenser om t ex När kungen och kyrkan började samarbete, vad fick det för konsekvenser för kyrkan och för kungen. Vi kommer också diskutera konsekvenser i flera led. 

Du kommer också att få lära dig att se samband mellan olika tidsepoker. Du ska få lära dig jämföra hur det var före vikingatiden och hur det blev efter. Du ska också få jämföra med hur det är idag. Vilka likheter och skillnader finns det? Genom diskussioner, samtal och genomgångar ska du få lära dig detta. 

Du kommer att behöva ställa frågan vad som är en historisk källa och vad som är en tolkning och för att lära dig detta kommer vi träna på att resonera fram och tillbaka genom att titta på exempel som du kan resonera kring. Du ska också samtidigt lära dig resonera kring historiska källors användbarhet.

I arbetets gång kommer vi också att fundera över medeltiden och hur den speglas i dagens populärkultur. Varför handlar många filmer och böcker om riddare men inte så mycket om bönderna som egentligen var den stora massan under medeltiden.

Du ska få chansen att repetera centrala begrepp som kursplanen tar upp för historieämnet: förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor, tolkning samt medeltiden. 

Genom genomgångar, läsa texter, diskutera, resonera kring exempel, titta på film, kommer du att lära dig allt detta. 

Elevinflytande: 

Du kommer att få möjlighet att se din utveckling genom en lärandematris. 

Bedömning

Vad ska bedömas?

Du kommer att bli bedömd i följande förmågor: 

  • Hur väl du kan resonera om orsaker till konsekvenser av digerdöden och hur väl du kan visa på någon konsekvenskedja.
  • Hur väl du kan resonera kring orsaker och konsekvenser av uppror, handel på Östersjön och upptäcktsresor.
  • Hur väl du kan berätta om städer och livet i dem och jämföra med andra tidsepoker.
  • Hur väl du kan dra paralleller mellan dagens städer och medeltidens och se likheter och skillnader mellan dem. Du kan förklara hur städer och dess inånare har förändrats över tid. 
  • Du kan visa på förekomsten av tyska låneord från medeltiden.
  • Hur väl du kan resonera om vad som är en historisk källa och vad som är en tolkning.
  • Hur väl du kan dra slutsatser om människors levnadsvillkor från olika historiska källor.
  • Hur väl du kan resonera kring varför vi har den bild vi har av Engelbrekt, trots att den kanske inte stämmer så bra med den historiske Engelbrekt.
  • Hur väl du kan använda begreppen likhet, skillnad, orsak, konsekvens, källa, tolkning och medeltiden.
  • Hur väl du är förtrogen med följande begrepp: 
  • arrende
  • skatt
  • borgare
  • skrå
  • lärling
  • gesäll
  • mäster
  • borgmästare
  • rådman
  • fogde
  • tull
  • domkyrka
  • Hansan
  • riksråd
  • union
  • uppror
  • riksmöte

 

Hur och när ska bedömningen gå till: 

 

Du kommer att få redovisa dina kunskaper genom grupparbeten, diskussioner, aktiviteter under lektionstid kopplade till arbetet samt en skriftlig eller muntlig bedömningsuppgift i slutet på arbetsområdet.

Matriser

Medeltiden 1350-1521

Medeltiden 1100-1350

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Nivå 4
Historia
Historisk referensram och kronlogisk överblick
Eleven kan med stöd av vuxen visa på grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
Historia
Historisk referensram och kronlogisk överblick
Eleven kan med stöd av vuxen undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Historia
Historisk referensram och kronlogisk överblick
Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna
Historia
Historisk referensram och kronlogisk överblick
Eleven kan med stöd av vuxen visa på hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna
Historia
Historiska källor
Eleven kan med stöd av vuxen använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade resonemang om källornas användbarhet.
Historia
Historiebruk
Eleven kan med stöd av vuxen tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra utvecklade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra välutvecklade och nyanserade resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
Historia
Historiska begrepp
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven med stöd av vuxen använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: