Frihetstiden, upplysningen och gustavianska tiden

Nu är det slut på kungarnas makt i Sverige. Det är nu fred och frihet och vi skall arbeta med den tiden som heter Frihetstiden. Under den tiden är det tre kungar/drottningar i Sverige som inte bestämmer någonting. Till slut tröttnar kungen på att inte få bestämma och då bestämmer sig Gustav III för att göra en förändring och då kommer tiden vi kallar för den Gustavianska tiden.

Syfte - Varför?

Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar såväl kunskaper om historiska sammanhang, som sin historiska bildning och sitt historiska medvetande. Detta innebär en insikt om att det förflutna präglar vår syn på nutiden och därmed uppfattningen av framtiden. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska förhållanden, historiska begrepp samt bidra till att eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar.   

Centralt innehåll - Vad?

Du kommer att få lära dig mer om vad som hände under 1700- och 1800-talen, hur människorna hade det, samhällsstruktuen, vem som hade makten i samhället och få kunskap om "kända" personer från den här tiden. I det här arbetet kommer du att möta många ord och begrepp som hör till ämnet. Du kommer att få möjlighet att lära dig vad de här orden betyder så att du kan använda dig av dem när du själv ska berätta om denna tidsepok.

Vi kommer arbeta utifrån följande "stora frågor"

• Varför heter det frihetstiden?
• Hur förändrades samhället efter frihetstiden?
• Hur förändrades samhället under 1800-talet?
• Hur har allt det här påverkat den värld vi idag lever i?

 Arbetssätt - Hur?

• Lyssnar på genomgångar
• läser faktatexter gemensamt samt besvarar frågor kopplade till texten
• ser film
• diskussioner i helklass och i grupp
• jobbar med tidslinjer
• paruppgifter
• enskild uppgifter

Bedömning - Vad ska jag kunna?

Jag bedömer din förmåga att:

 - visa dina kunskaper om förhållanden, händelser och personer under tidsperioderna och din förmåga att använda dig av historiska begrepp

- hur väl utvecklade och väl underbyggda svar du ger runt samhällsförändringar och förändringar i människors levnadsvillkor och hur det har påverkat vår tid.

- ditt sätt att använda källor för att komma fram till dina svar och hur du funderar kring deras trovärdighet.

Det här visar du i:

- diskussioner kring filmer, texter och lektionsinnehåll.

- de olika skriftliga övningar

- din arbetsinsats i paruppgiften

- dina enskilda uppgifter

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,
• reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, och
• använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

Centralt innehåll

• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Sveriges och Nordens ekonomiska och kulturella globala utbyte, till exempel i form av järnexport och genom resor till Asien.
• Jordbrukets omvandling och dess konsekvenser för människor.
• Den stora folkökningen samt dess orsaker och konsekvenser för olika människor och grupper.
• Framväxten av parlamentarism, partiväsen och nya lagar i Sverige.
• Vad historiska källor, till exempel dagböcker och arkivmaterial, kan berätta om Sveriges historia och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.