Barns möte med språk och kommunikation.

Genom språk och kommunikation vill vi väcka barnens intresse och nyfikenhet inför andra människor.

Uppstart projektplanering

Vilka pedagogiska och organisatoriska erfarenheter och lärdomar väljer vi att ta med oss från föregående utvärdering, våra identifierande utvecklingsområden/mål?

När vi ser tillbaka på vår utvärdering från tidigare projektplaneringen kan vi se att det fortfarande finns ett behov av att arbeta kring relationer, samt den vardagliga kommunikationen barnen emellan. Vi vill att barnen utvecklar ett fungerande samspel med varandra där barnen pratar med varandra på ett respektfullt och trevligt sätt. Efter att ha observerat barngruppen i cirka en månad kan vi se att behovet av en stärkt gruppkänsla och arbetet med respekt gentemot andra människor finns. .

Med den tidigare utvärderingen och nulägesobservationer som grund valde vi då att ha barns möte med språk och kommunikation som projektarbete. Vi anser att det valda projektet kan ge barnen verktyg i hanteringen av olika situationer som uppstår i samspelet med varandra för att främja ett gott samspel i barngruppen.

Formulering av syfte

Vad vill vi att barnen ska få för upplevelser och erfarenheter i projektet? Vad är det vi vill undersöka och varför?  Vilka förmågor vill vi ge barnen möjlighet att utveckla? 

Syftet är att vi genom språk och kommunikation vill väcka barnen intresse och nyfikenhet inför andra människor. Vi vill att barnen känner glädje av att vara tillsammans både i det dagliga samspelet och i den dagliga kommunikationen. För att barnen ska kunna uppleva och utveckla detta anser vi att vi behöver arbeta med att få en god gruppkänsla där barnen visar respekt för varandra och där barnen lyssnar på varandra.

Vårdnadshavarnas delaktighet

Hur kan vi inkludera vårdnadshavarna i projektet och dokumentationen? 

Vi vill ha ett levande Unikum där vi delger föräldrarna vad som händer i projektet. Vi kommer uppmuntra föräldrarna att komma in på avdelningen och där kunna ta del av projektet som vi kommer att dokumentera på olika sätt, så som med bilder och barnens alster. 

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte eller gemensam projektrubrik

Hur skapar vi förutsättningar så att alla barn inkluderas i vår lärmiljö? Hur tillvaratar vi barnens tankar och idéer i iordningställandet av lärmiljön?

Vi har att frigjort ytterligare ett rum som ska vara till för att kunna dela in den stora barngruppen i mindre grupper för att barnen ska få samspela i ett lugnare sammanhang.  Vidare inkluderar vi barnen genom att göra dom delaktiga i utformningen av lärmiljöerna inne på avdelningen, där dom får fundera på vad rummet eller lärmiljön ska innehålla för material och vad den ska ha för syfte. 

Vilka möjligheter till kollaborativt lärande och formativ undervisning ger vår lärmiljö?

Eftersom vi nu har ytterligare har ett rum för att kunna dela in barngruppen i mindre grupper så finns det en större möjlighet till ett kollaborativ och formativ lärande där barnen kan hjälper och stödja varandra i en lugnare miljö. I en lugnare miljö finns det även mer utrymme för diskussioner och samtal barnen emellan. VI har valt att ha föränderliga grupper i vårt projektarbete detta året. Det vi kan ser är att detta kan gynna det kollaborativa lärandet genom att barnen får möta olika gruppkonstellationer vilket gynnar diskussioner och lärande. 

Arbetssätt, organisation och struktur

Vilka metoder ska vi använda för att ge barnen möjlighet att vara i relation till det vi projekterar om under hela dagen?

Vi eftersträvar att ha en levande dokumentationsvägg där vi gör barnen delaktiga i att skapa dokumentationen av sitt projekt tillsammans. VI vill arbeta för att barnen ska vara delaktiga i projektet så vi samtalade med barnen vad de skulle vilja göra på våra träffar. Det som bland annat kom upp var att de vill visa var de bor, detta var något vi fångade upp och det resulterade i att barnen har fått måla sina hus och sedan ska vi cykla runt och titta på barnens hus. Då vi vill stärka gruppkänslan har vi låtit barnen skriva brev eller måla teckningar som de ska skicka till varandras adresser. 

Hur använder vi pedagogisk dokumentation för att synliggöra processen och lärandet? (tex unikum och processväggar)

 

Vi vill sträva efter att ha en pedagogisk dokumentationsvägg som vi vill ska vara tillgänglig för barnen i deras vardag. Vi vill även sträva efter att barnen ska få bli delaktiga i processen genom att de bland annat får presentera materialet som vi arbetat med. 

 

Hur tar vi vara på allas olika kompetenser? 

Vilken kompetensutveckling behöver vi i arbetslaget?

Vi har en kollega som går tecken som stöd och detta anser vi kan bidra i vårt projekt. 

En kollega ska åka till Trollet-dagarna och på så vis ta del av hur de arbetar på ett projektinriktad arbetssätt där.

Sammanfattning av barnens undersökningsperiod

Vad visar barnen intresse för utifrån det material och de aktiviteter vi erbjudit? Ge exempel på hur vi ser att barnen visar intresse? Vad ser vi att barnen är nyfikna på som vi kan utveckla och fördjupa?

Det vi kan se är att barnen har. visat intresse för bokstäver och skrift när vi har erbjudit dessa aktivitets. Som vi tidigare nämnt hade barnen som förslag att de vill visa var de bodde. Detta är något som väckt intresse hos många av barnen då vi bland annat kunnat se att de i leken har åkt hem till varandra för att visa sina hus.  

Formulera mål

Vilka läroplans mål är relevanta utifrån barnens intresse och nyfikenhet från undersökningsperioden? Konkretisera läroplansmålen. Tänk på att ni ska kunna synliggöra ett förändrat kunnande och lärande i dokumentationen.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:

* Intresse för skriftspråk, samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap.

För oss betyder detta att vi vill väcka barnens intresse och nyfikenhet inför skriftspråket, symboler och bokstäver. Vi vill att vår miljö ska inbjuda till att använda skriftspråket på så sätt av vi exempelvis har en skrivhörna.

Förskolan ska ge vare barn förutsättningar för att utveckla:

- Förmåga att lyssna på och reflektera över andra uppfattningar samt att reflektera och ge utryck för sin egen uppfattning. 

För oss betyder detta att vi som pedagoger ska ge barnen förutsättningar att kunna få berätta om sina egna upplevelser och även lyssna på när andra människor ha något att berätta. Detta kan exempelvis ske genom digitala verktyg så som projektering. 

Uppföljning/reflektionsvecka (hösten)

 Gör detta inlägg i personalbloggen.

Uppföljning av projekt. Se reflektionsfrågor i respektive område.

Ev förändring/utveckling av inriktning

Vilka utmaningar behöver barn och pedagoger? Hur arbetar vi vidare? Behöver vi formulera nya mål? 

Uppföljning/reflektionsvecka (våren)

Gör detta inlägg i personalbloggen. 

Uppföljning av projekt. Se reflektionsfrågor i respektive område

Avslutning av projekt

Hur avslutar vi projektet tillsammans med barnen? Hur kan barnen förmedla sina erfarenheter och upplevelser?

Utvärdering

Se utvärderingssfrågor i respektive område.