Materia och densitet åk 7_2019/2020

Materia och densitet. Väga och mäta.

Fakta att kunna: 

• Kan förklara vad materia är. 
• Kan förklara vad densitet är. 
• Kan förklara vad massa och volym är. 
• Kan förklara vad tre aggregationstillstånd är. 
• Arkimedes princip:
  Lyftkraften på ett föremål är lika stor som tyngden av vätskan eller gasen som trängs undan av föremålet.
• Ett föremål sjunker om det har större täthet (densitet) än vätskan eller gasen som det är i.
• Trycket av 10 m högt vatten är lika stort som lufttrycket vid havsytan.
  
• Vätskor och gaser har en lyftkraft.

Färdigheter att kunna:

• Kan väga
• Kan mäta
• Utveckla förmågan att resonera från enkel till fördjupad nivå, ur flera perspektiv och i flera led.
• Kunna förklara och resonera kring påståendet att "ingenting försvinner". 

Begreppslista: 

materia = atomer och molekyler kallas också för materia. Materia är allt som du kan väga eller ta på.
grundämne = består av en sorts atomer
atom = betyder "odelbar", är den minsta enheten av ett grundämne 
molekyl = en grupp av två eller fler atomer
kemisk förening = ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen
volym = är mätetalet för mängden tredimensionell rymd som omges av slutna gränser,
densitet = täthet
vikt = massa, är inte samma som tyngd!

 "Gamla begrepp som du skulle ha kunnat sedan tidigare". 

• atom = betyder odelbar på grekiska, nästan de minsta delarna i en molekyl
• molekyl = flera atomer
• kretslopp = ingenting försvinner men det kan ändras och bilda nya ämnen.
• grundämne = en sorts atomer
• modell = modeller som hjälper oss att tänka och förklara
• fast form = material som man kan ta på
• flytande form = rinnande materia
• gasform = svävande materia
• fasövergång = när ett ämne går från en form till en annan
• stelning = när ett ämne går från flytande form till fast form
• smältning = när ett ämne går från fast form till flytande form
• avdunstning = när ett ämne går från flytande form till gasform
• kondensering = när ett ämne går från gasform till flytande form

Veckoplanering:  Hur länge ska vi hålla på? Korta eller långa avstämningar/prov? 

v. 35-38

Vi gör ett enklare prov när vi är klara med temat.

UTVÄRDERING AV TEMAT:

1) Var det lätt/svårt att arbeta med tema "Materia"?

2) Vad var viktigast för dig att lära sig temat - genomgångar, laborationer, arbetet med studieuppgifterna, kahoot, eget arbete?

3) Vilket sätt var lättast för dig att lära dig Materia? - genomgångar, laborationer, arbetet med studieuppgifterna, kahoot, eget arbete?

4) Vad kan du göra för att förbättra ditt arbete med nästa tema - "Elektricitet"? Det är viktigt att du vet vad det är som gör lättare för dig att lära dig olika tema i fysik.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.
• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.
• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Elektriska sensorer för mätning och registrering av egenskaper hos omgivningen.

Kriterier

• Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med välutvecklade motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
• I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som för diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
• Eleven kan använda informationen på ett väl fungerande sätt i diskussioner och för att skapa välutvecklade texter och andra framställningar med god anpassning till syfte och målgrupp.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert, ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Eleven för välutvecklade resonemang kring resultatens rimlighet i relation till möjliga felkällor och ger förslag på hur undersökningarna kan förbättras och visar på nya tänkbara frågeställningar att undersöka.
• Dessutom gör eleven välutvecklade dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven har mycket goda kunskaper om energi, materia, universums uppbyggnad och utveckling och andra fysikaliska sammanhang och visar det genom att förklara och visa på samband inom dessa och något generellt drag med god användning av fysikens begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang där företeelser i vardagslivet och samhället kopplas ihop med krafter, rörelser, hävarmar, ljus, ljud och elektricitet och visar då på komplexa fysikaliska samband.