Åk 5 - Svenska - Skriva

Vi ska lära oss om olika texttyper och skriver argumenterande, berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och återberättande texter.

LGR 11, del 1 

Skolans värdegrund och uppdrag 

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. 

 

LGR 11, del 2 

Övergripande mål och riktlinjer 

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt 

 

LGR 11, del 3 

Kursplanens syfte 

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att 

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift

 • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

 • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer 

 

Kursplanens centrala innehåll I årskurs 4–6 

Läsa och skriva 

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. 

• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt ord böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord. Berättande texter och sakprosatexter 

• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag. 

 

Språkbruk 

• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. 

• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte.

 

Konkretisering av målen

Under arbetsområdet ska du: 

• förstå vad syftet med olika texttyper är – instruerande, förklarande, återberättande, beskrivande, argumenterande och berättande texter. 

• lära dig hur olika texter är uppbyggda, vilka delar de består av och i vilken ordning delarna kommer

• lära dig vilka språkliga drag som är typiska för de olika texttyperna och träna på att använda dem

• skriva gemensamma texter med hjälp av andra elever och din lärare

• på egen hand kunna planera och skriva en text av varje texttyp

 

Hur undervisningen kommer att gå till 

• Vi arbetar med en texttyp i taget. 

• Du ges möjlighet att se och läsa många exempel på den aktuella texttypen för att utveckla din kunskap om texttypen. 

• Steg 1: Klassen arbetar gemensamt med modelltexter och vi lär oss känna igen texttypens innehåll, syfte och struktur. 

• Steg 2: Du får arbeta med de språkliga drag som är typiska för den aktuella texttypen (grammatik, sambandsord, ord, språkliga knep osv.). 

• Steg 3: Klassen skriver tillsammans med läraren en gemensam text och vi övar då på det vi lärt oss på Steg 1 och Steg 2. 

• Steg 4: Du planerar och skriver på egen hand en text och bedömer den därefter tillsammans med din lärare.  

 

Dessa förmågor kommer din lärare att bedöma:

Förmågan att … 

• förstå syftet med den aktuella texttypen 

• kunna skriva en text med ett tydligt innehåll, anpassat till syftet 

• kunna använda strukturen för den aktuella texttypen 

• kunna använda de språkliga drag som är typiska för texttypen 

 

Hur du skall få visa sina förmågor 

Du deltar aktivt i undervisningen

Du visar dina förmågor i en individuellt skriven text, som du tillsammans med din lärare sedan bedömer med hjälp av en checklista. 

Din lärare noterar din skrivutveckling i bedömningsmatriser för de olika texttyperna.

Uppgifter

Den magiska dörren - kapitel 4

Kapitel 4 – En annan värld

I det här kapitlet övar vi på att beskriva en miljö.

• Läs först igenom din text.
• I det här kapitlet kommer du in i den magiska världen bakom dörren. Börja t.ex. så här: ”På andra sidan dörren öppnade sig en värld jag aldrig hade kunnat föreställa mig. Allt var så annorlunda…”
• Du ska gå ensam in genom dörren. Om du haft en kompis med dig fram till dörren så måste den stanna kvar. Varför? Blev kompisen rädd eller stängdes dörren plötsligt?
• Berätta hur du går runt i den nya världen och beskriv allt du ser. Det kan vara inomhus eller utomhus, i en skola eller bland höga berg. Men tänk på att det måste passa med brevet du fick.
• Försök att använda alla sinnen när du beskriver: hur något luktar, hur något ser ut, vad som hörs, hur något känns och hur något smakar.
• Du ska inte möta några andra i det här kapitlet men du kan se eller höra varelser på avstånd.

Den magiska dörren - kapitel 3

Kapitel 3 – Nycklarna

I det här kapitlet övar vi på att höja stämningen genom att beskriva känslor.

• Läs först igenom dina tidigare kapitel och kolla att allt ser bra ut.
• I det här kapitlet måste du få tag i nycklarna till den mystiska dörren. Börja t.ex. så här: ”Nu var jag tvungen att få tag i nycklarna till dörren. Någon där inne behövde min hjälp…”
• Det är bara den vuxna personen som du är rädd för som har nycklarna till dörren.
• Beskriv hur du får reda på det.
• Varför har den personen nycklarna?
• Hur får du tag i nycklarna? Det ska vara lite svårt.
• Beskriv någon gång i kapitlet hur du känner, t.ex. ”Jag blev så glad! Det kändes som om solen sken ända in i magen” eller ”Jag frös till av skräck när jag såg henne”.
• Sluta kapitlet med att du står vid dörren och sakta vrider upp låset.

Om du vill, rita en passande bild, t.ex. när du får tag i nyckeln.

Den magiska dörren - Kapitel 2

Kapitel 2 - Brevet
I det här kapitlet övar vi på att skriva brev.


★ Berätta att du en dag såg ett brev sticka fram under den mystiska dörren.

★ Skriv brevet. Tänk på hur ett brev brukar vara upplagt, med Hej i början och hälsningar i slutet t.ex.

★ Brevet ska var ett rop på hjälp.

★ Från vem är brevet? Det får inte vara från någon som du beskrivit i första kapitlet. Det ska vara från någon i den mystiska/magiska världen bakom dörren.

★ Vad behöver personen hjälp med?

★ Tänk på att brevet kommer från en mystisk/magisk plats. Det kanske påverkar hur det är skrivet.

Om du vill, rita en passande bild, t.ex. när du läser brevet.

Den magiska dörren - Kapitel 1

Kapitel 1 - Hej
I det här kapitlet övar vi på att beskriva en person.


★ Skriv i jag-form. Börja t.ex. med: Hej! Jag heter…
★ Hitta på ett namn på personen som berättar.
★ Hitta på ett namn på skolan.
★ Personen ska vara mellan 8 och 12 år.
★ Berätta om någon som personen tycker mycket om, en klasskompis, lärare, släkting eller någon annan.
★ Berätta om någon vuxen som personen är rädd för i skolan.
★ Berätta att personen undrar över den konstiga dörren som finns i skolan.
★ Beskriv personen ytterligare, vad den gillar att göra, hur den ser ut, hur skolan ser ut m.m.
★ Tänk i det här kapitlet på att allt ska vara ”som vanligt”. Inga spöken, trollstavar eller alltför konstiga namn.


Om du vill, rita en bild till kapitlet, t.ex. av personen det handlar om.


Lycka till!

Återgivande text - Medeltiden

Återgivande text - dagbokstext (1).pdf

Faktatext: Rubriksättning

Läs igenom faktatexten om Marocko. Skriv en huvudrubrik högst upp och hitta därefter på underrubriker som du tycker passar med stycket under. När du är nöjd klickar du på lämna in.

__________

Marocko ligger i Afrikas nordvästra hörn, med en lång kust mot Atlanten och en kortare kust mot Medelhavet. Till ytan är landet ungefär lika stort som Sverige. Marockos huvudstad heter Rabat.

__________

Landet består till stor del av berg. I området längs Atlanten finns bördiga slätter. Kustslätten är till största delen odlad mark. I det inre av Marocko sträcker sig Atlasbergen som består av tre olika bergskedjor. Den högsta toppen, Jebel Toubkal, når över 4 000 meter. Mellan bergskedjorna ligger bördiga dalgångar. Längst i söder och i öster består landet av ökenområden.

__________

Det är varmt och torrt i Marocko, men klimatet skiftar i det bergiga landet. Här finns både snötäckta bergstoppar och stekande ökenhetta. Längs kusterna är klimatet tempererat med torra somrar och milda vintrar. I bergsområdena råder inlandsklimat med heta somrar och kalla vintrar. När ökenvinden blåser över bergen kan det bli upp till 40 grader varmt, medan temperaturen på vintern kan sjunka till 20 minusgrader. Nederbörden är rikligast från november till mars. Torra år, när det regnar mindre än normalt drabbas Marockos jordbruk och landets ekonomi får stora problem.

__________

Marockos främsta naturtillgångar är mineraler. Landet kontrollerar över hälften av världens fosfatreserver. Fosfat används till exempel i jordbruks- och livsmedelsindustri. Flera andra mineraler finns också rikligt i Marocko, som järnmalm, silver, bly och koppar.

__________

Turismen är viktig för Marockos ekonomi och ger många arbetstillfällen. Politiska oroligheter och terrordåd, i både Marocko och i regionen i övrigt, har då och då drabbat turistnäringen.

Faktatext - älg

Du ska skriva en faktatext om älgen. Du får hjälp med information från tankekartan. Du väljer själv i vilken ordning du ska använda informationen. Tänk på att använda underrubriker. Lycka till!