Samhällskunskap år 7 - höstterminen 2022

Vad är egentligen en lag? Hur fungerar en domstol? Vad är ett media? Vad är Public Service? Fungerar reklam? Dessa är några frågor som vi tillsammans ska försöka hitta svaren på under höstterminens kurs i Samhällskunskap.

Jag kommer att bygga undervisningen på Nationalencyklopedins läromedel, ne.se. Materialet finns på internet och eleverna kommer att tilldelas en kurs i samhällskunskap där materialet finns samlat.

Preliminär planering v.33 - 42

v.33 till 37 - Sverige och världen samt demokrati

Under de första veckorna kommer vi att jobba med ett kapitel som heter Sverige och du. Det tar upp varför vi läser samhällskunskap, hur Sverige ser ut idag och identitet och relationer med andra.

Följande kapitel kommer vi att läsa:

1.1 Sverige och omvärlden

1.2 Dagens Sverige

1.4 Skilda förutsättningar

2.1 Demokratins historia

2.2 Vad är politik?

2.3 Olika styrelseskick

Under denna delen av kursen är kunskapskravet för betyget E att:

Eleven visar grundläggande kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter.

Eleven för enkla resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar.

Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven för enkla resonemang om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven för enkla resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med enkla källkritiska argument.

prov vecka 37 som bygger på frågorna i uppgifterna samt texterna ni jobbat med samt bygger på ovan kunskapskrav. 

v.38 till 41 - Mänskliga rättigheter samt  Lag och rätt

Under följande veckor kommer undervisningen att handla om den rättsliga  samhällsstrukturen, dvs hur fungerar lagarna i vårat land och vad händer om en människa bryter mot dessa. Men vi kommer att inleda med ett område som är mycket viktigt, Mänskliga rättigheter. Har vi människor rättigheter, vilka då? Är det så att alla människor får leva efter de mänskliga rättigheterna eller kränks dessa i delar av världen?

Följande kapitel kommer vi att läsa:

5.1 Mänskliga rättigheter

5.2 Mänskliga rättigheter i Sverige

5.3 Mänskliga rättigheter i dag

5.5 Lagar för barn och ungdomar

5.6 Lagar, regler och normer

5.7 Brottslighet

5.8 Brott och straff

Prov vecka 39 baserat på frågorna och texterna om mänskliga rättigheter (5.1 - 5.3).

Prov vecka 41 baserat på frågorna och texterna om lagar och brott/brottslighet (5.5 - 5.8)

Under denna delen av kursen är kunskapskravet för betyget E att:

Eleven visar grundläggande kunskaper om mänskliga rättigheter.

Eleven för enkla resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar.

Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven beskriver enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer.

Eleven för enkla resonemang om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven för enkla resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med enkla källkritiska argument.

v. 42  Massmedier

Under dessa veckor kommer vi att jobba med kapitlet Massmedier, dvs TV, radio, tidningar, internet mm. Vi kommer att läsa om filterbubblor och om vi verkligen kan tro på allt som vi läser i tidningarna eller på sociala medier på internet.

Följande kapitel kommer vi att läsa:

Massmediernas roll

De viktigaste massmedierna 

Under denna delen av kursen 

Eleven visar grundläggande kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser.

Eleven för enkla resonemang om olika frågor med koppling till demokratins möjligheter och utmaningar.

Eleven visar grundläggande kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven för enkla resonemang om hur individer och grupper kan påverka och påverkas av förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven för enkla resonemang om samhällsfrågor utifrån kunskaper om förhållanden och strukturer i samhället.

Eleven granskar information och åsikter som rör samhällsfrågor i olika källor med enkla källkritiska argument.

Läroplansmål

Syfte

• kunskaper om demokratiska värden och beslutsprocesser samt om mänskliga rättigheter,
• kunskaper om sociala, ekonomiska, politiska, rättsliga och mediala förhållanden och strukturer i samhället, och
• förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor.

Centralt innehåll

• Migration till, samt integration och segregation i Sverige i dag.
• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Möjliga orsaker till och konsekvenser av olika typer av kriminalitet, till exempel korruption, våldsbrott, sexualbrott och hedersrelaterat våld och förtryck. Kriminalvårdens uppgifter.
• Hur media produceras, distribueras och konsumeras samt vilka möjligheter och svårigheter det kan innebära för mediernas roll i ett demokratiskt samhälle.
• Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
• Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Uppgifter

uppgift v 40 - lagar för barn och ungdomar

1. Ge exempel på vad som står i skollagen.

2. 1979 stiftades en lag i Sverige som fick internationell uppmärksamhet, vilken då?

3. Vad menas med straffmyndig (straffbar)?

4. Vilka rättigheter/skyldigheter har man vid:

12 års ålder

15 års ålder

16 års ålder

18 års ålder

20 års ålder

5. Vad menas med att man blir myndig, och när blir man det?

v. 41 - Frågor till texten Brott och straff

Frågor till texten ”brott och straff”

1 Vad ingår i det svenska rättsväsendet?

2 Vad är det för skillnad på ”skäligen misstänkt” och på ”sannolika skäl misstänkt”

3 Vad kommer först av att gripa, anhålla eller häkta?

4 Vem är det som fattar beslut om att anhålla och att häkta?

5 Vad är det för skillnad mellan de ”allmänna domstolarna” och ”förvaltningsdomstolarna”?

6 Man kan överklaga från tingsrätt eller förvaltningsrätt. Vad heter nästa nivåer i domstolarna?

7 Vad är det för skillnad mellan ”Böter” och ”Dagsböter”

8 Vad är ”Villkorlig dom”?

9 Vilken är den högsta tiden som en person kan få samhällstjänst?

10 Vilket är det högsta fängelsestraffet som en person kan få tilldelat.

11 Hur länge kan livstids fängelse vara?

12 Vad menas med ”Kriminalvård” hur såg man på fängelsestraff innan kriminalvården?

13 Vad är fängelserabatt? Vad innebär det?

14 Varför tror du att svenska domstolar är öppna för allmänheten? Dvs att vem som helst får besöka en domstolförhandling?

15 Vad tycker du om straffen i Sverige? Tror du att de är för stränga eller behöver de bli strängare?

Varför/ varför inte?

v. 41 - uppgifter till texten "Från brott till straff"

Läs extramaterialet Från brott till straff.

Redogör för händelsekedjan från brott till dom.

Vilka olika personer eller ”roller” ingår i en svensk rättegång?

Vad är en målsägare?

Vem är den tilltalade?

Vad är en sakframställning?

Vad är en slutplädering?

Vad innebär det att ett vittne till ett brott avlägger ed?

Vad är en nämndeman?

Vad heter nivåerna i domstolssystemen?

Vad är ett prejudikat?

Vad betyder att en dom vinner laga kraft?

Vilka påföljder kan man dömas till i rättssystemet?

Uppgifter till texterna om mänskliga rättigheter - ska vara färdigt under lektionen tisdag 27/9

Frågor till mänskliga rättigheter

1. Varför har vi mänskliga rättigheter?

2. Hur många artiklar är det i de mänskliga rättigheterna?

3. När skapades FN?

4. När bestämdes de mänskliga rättigheterna?

5. Vems är ansvaret att de mänskliga rättigheterna efterlevs?

6. Vad är barnkonventionen?

7. När skrevs barnkonventionen?

8. När började man tänka på mänskliga rättigheter egentligen, vilket århundrade?

9. Hur hänger Demokrati och Mänskliga rättigheter ihop?

10. Läs igenom några av de artiklar som är mänskliga rättigheterna, välj ut tre som du tycker är de viktigaste.

Frågor till Mänskliga rättigheter i Sverige

1. Ge exempel på vilka rättigheter vi har i Sverige?

2. Vad menas med Diskriminering?

3. Vilka är de sju diskrimineringsgrunderna som tas upp i texten?

4. Vad gör DO?

5. Förekommer diskriminering i Sverige idag? Ge exempel.

6. Vad är ett ”Hatbrott”?

Frågor till Mänskliga rättigheter idag

1. Vad menas med ”Politiskt förtryck”?

2. Ge exempel på hur flickor/kvinnor förtrycks.

3. Hur påverkar krig runt om i världen hur de mänskliga rättigheterna efterlevs?

4. Vad är Genévekonventionerna?

5. Nämn några organisationer som jobbar för de mänskliga rättigheterna.

6. Vad är ”Demokratiindex”?

7. Skriv fyra länder med högt demokratiindex och fyra med lågt demokratiindex.

8. Använd dig av länken nedan till Amnesty, Skriv ett kort referat där du tar upp:

- Exempel på människor som drabbats av krig, förföljelser och andra kränkningar under det senaste året.

- Särskilt utsatta områden i världen.

- Läget för mänskliga rättigheter i Sverige.

- Diskutera tillsammans: när man tar del av uppgifterna från Amnesty kan läget nästan kännas hopplöst. Går det att stoppa brotten mot människors rättigheter? På vilket sätt kan vi själva bidra?

https://www.amnesty.se/om-amnesty/vad-ar-amnesty/manskliga-rattigheter-i-varlden-laget-2018/

uppgifter till mänskliga rättigheter - ska vara klart på onsdag v39.

Frågor till mänskliga rättigheter

1. Varför har vi mänskliga rättigheter?

2. Hur många artiklar är det i de mänskliga rättigheterna?

3. När skapades FN?

4. När bestämdes de mänskliga rättigheterna?

5. Vems är ansvaret att de mänskliga rättigheterna efterlevs?

6. Vad är barnkonventionen?

7. När skrevs barnkonventionen?

8. När började man tänka på mänskliga rättigheter egentligen, vilket århundrade?

9. Hur hänger Demokrati och Mänskliga rättigheter ihop?

10. Läs igenom några av de artiklar som är mänskliga rättigheterna, välj ut tre som du tycker är de viktigaste.

Frågor till Mänskliga rättigheter i Sverige

1. Ge exempel på vilka rättigheter vi har i Sverige?

2. Vad menas med Diskriminering?

3. Vilka är de åtta diskrimineringsgrunderna som tas upp i texten?

4. Vad gör DO?

5. Förekommer diskriminering i Sverige idag? Ge exempel.

6. Vad är ett ”Hatbrott”?

Frågor till Mänskliga rättigheter idag

1. Vad menas med ”Politiskt förtryck”?

2. Ge exempel på hur flickor/kvinnor förtrycks.

3. Hur påverkar krig runt om i världen hur de mänskliga rättigheterna efterlevs?

4. Vad är Genévekonventionerna?

5. Nämn några organisationer som jobbar för de mänskliga rättigheterna.

6. Vad är ”Demokratiindex”?

7. Skriv fyra länder med högt demokratiindex och fyra med lågt demokratiindex.

8. Använd dig av länken nedan till Amnesty, Skriv ett kort referat där du tar upp:

- Exempel på människor som drabbats av krig, förföljelser och andra kränkningar under det senaste året.

- Särskilt utsatta områden i världen.

- Läget för mänskliga rättigheter i Sverige.

- Diskutera tillsammans: när man tar del av uppgifterna från Amnesty kan läget nästan kännas hopplöst. Går det att stoppa brotten mot människors rättigheter? På vilket sätt kan vi själva bidra?

https://www.amnesty.se/om-amnesty/vad-ar-amnesty/manskliga-rattigheter-i-varlden-laget-2018/

ska ej göras nu

ska ej göras nu

uppgift v 35 - texten "Demokratins historia"

Frågor till texten ”Demokratins historia”

1. Vad betyder ordet Demokrati?

2. När och var uppstod demokratin?

3. Hade alla människor rösträtt på den tiden som demokratin startade?

4. Vilket århundrade började länderna i Europa bli demokratiska? Vilka hade styrt länderna innan?

5. När fick kvinnor rösträtt i Sverige?

6. Vad menas med beslutsdemokrati, direkt demokrati och indirekt demokrati?

7. Vad krävs för att ett land skall kallas demokratiskt (texten tar upp fyra punkter som måste finnas.)

8. Studera tidslinjen över demokratins historia. Förklara kortfattat vad som hände nedanstående år. På vilket sätt utvecklades demokratin genom det som hände då?

a. 1809

b. 1921

c. 1945

9. Det är inte alltid lätt att avgöra vad som egentligen är demokratiskt. Fundera över nedanstående fall. Skriv "Ja" om det är demokratiskt och "Nej" om det inte är demokratiskt. utveckla gärna ditt svar.

Är det demokratiskt eller inte om:

a. 94 procent av folket röstar i ett val där de kan välja mellan två stora partier?

b. regeringen bestämmer att förbjuda vissa partier som skadar samhället?

c. riksdagen beslutar att vissa grupper i samhället måste betala mer skatt än andra?

d. 30 procent av folket väljer en president som ska styra landet?

e. politikerna i riksdagen stiftar en lag som säger att endast vänsterhänta får jobba som lärare?

f. den som vill bli politiker måste gå med i ett parti?

g. folket har rösträtt i valen som hålls vart tionde år?

h. folket bestämmer i en folkomröstning att avskaffa demokratin?

i. statsministern bestämmer att hela folket ska få gratis prenumerationer på statens egen tidning och fria konton på statliga TV-kanaler?

Ordlista

Kap: Sverige och omvärlden

Barnadödlighet är ett mått på hur många barn som dör innan de fyllt 5 år.

Demokrati betyder folkmakt eller folkstyre.

Ekonomi är sådant som handlar om att skaffa, förvalta och använda pengar och andra värdefulla saker.

Globalisering innebär att länder, företag och människor i världen blir alltmer beroende av varandra.

Massmedier är det gemensamma namnet på kanaler (exempelvis webbsidor, tidningar eller TV-kanaler) som används för att sprida information och underhållning till många människor.

Medellivslängd är ett mått på den beräknade genomsnittliga livslängden för nyfödda.

Rättsväsen är ett ord för alla myndigheter som ser till att människor följer lagarna. 

I en välfärdsstat tar stat, landsting och kommun stort ansvar för bland annat skolor och sjukvård och ger bidrag till människor som har behov av hjälp.

Kap: Dagens Sverige

Asyl innebär att en person får stanna i ett land dit han eller hon har flytt.

Diskriminering är att behandla vissa människor sämre än andra därför att de är annorlunda på något sätt.

Flykting kallas en person som flyr från sitt land, det vill säga tvingas lämna det mot sin vilja.

Integration kallas processen när något förenas med något annat till exempel när olika folkgrupper förenas i en stat för att leva tillsammans.

Invandrare är människor som har flyttat in i ett land från ett annat land.

Medellivslängd är ett mått på den beräknade genomsnittliga livslängden för nyfödda.

Nationell minoritet kallas en minoritet som har blivit erkänd och fått särskilda rättigheter i ett land.

Pension är pengar som äldre människor får i stället för lön när de slutat arbeta.

Segregation innebär att olika grupper människor, till exempel rika och fattiga, bor på olika platser i samma stad.

Urbanisering är när allt fler av ett lands eller ett områdes befolkning bor i städer. 

Urfolk kallas de folkgrupper som bodde i ett område redan innan andra människor grundade en stat på samma mark.

Kap: Identitet

Pubertet är de förändringar som sker i kroppen och psyket när en människa blir könsmogen.

Identitet är en medvetenhet om att vara en unik individ och den bild av sig själv som en människa har.

Etnicitet betyder tillhörighet till ett visst folk eller en viss folkgrupp, till exempel svenskar, danskar eller samer. 

Socialisation ett begrepp inom ämnet samhällsvetenskap som betyder hur man formar sin identitet. 

Heterosexualitet innebär att en person har förmåga att förälska sig i och känna sexuell lust till människor av det motsatta könet.

Homosexualitet betyder att en person har förmåga att förälska sig i och känna sexuell lust till människor av samma kön som en själv.

Norm är de ideal som en person förväntas anpassa sig till.

Diskriminering är att behandla vissa människor sämre än andra därför att de är annorlunda på något sätt.

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.

Sexuella trakasserier är en handling eller ett uppträdande som är av sexuell natur och som kränker en annan person.

Mobbning är när en människa eller en grupp utsätts för olika typer av elakheter gång på gång.

Missbruk är att använda överdrivet mycket av en drog eller att ägna sig överdrivet mycket åt ett beteende.

Kap: lagar för barn och ungdomar

Aga är att ge barn stryk i syfte att uppfostra dem.

Straffbarhetsålder innebär att man kan dömas till ett straff för ett brott.

Adoption är att ta till sig ett barn (som inte är ens biologiska barn) och börja vara förälder till det.

Bevittna betyder dels att på något sätt vara närvarande för att se ett händelseförlopp (till exempel en trafikolycka), dels att intyga att till exempel ett dokument är äkta och att det som står i det stämmer.

Kap: Lagar, regler och normer

Lag är en regel som stiftas av riksdagen.

Förordning är ungefär detsamma som en lag men den beslutas av regeringen i stället för av riksdagen.

Rättssäkerhet innebär att ett land har lagar som skyddar den enskilda medborgaren mot orättvisa ingrepp från samhället.

Överklagande är olika sätt att få en högre domstol att ompröva en dom eller ett beslut som en lägre domstol fattat.

Åklagare är en person som är anställd av staten för att i domstol bevisa att personer är skyldiga till brott.

Norm är en typ av oskriven lag eller bestämmelse.

Kap: Brottslighet

Bedrägeri är ett brott som den begår som lurar till sig pengar.

Skadegörelse är ett brott som den begår som med flit förstör eller skadar någonting.

Narkotikabrott begås av den som utan tillstånd hanterar narkotika.

Misshandel är ett brott som begås av den som till exempel tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta.

Stöld är ett brott som begås av den som utan lov tar något som tillhör någon annan.

Rattfylleri är ett brott som begås av den som kör ett motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha druckit alkoholhaltiga drycker.

Inbrott är att med hjälp av till exempel våld eller falska nycklar ta sig in i stängt utrymme.

Sexualbrott är när någon utsätts för en sexuell handling mot sin vilja eller när den som utsätts är under 15 år.

Rån är ett brott som begås av den som använder våld eller hot eller tvingar någon till något för att kunna stjäla.

Hedersvåld är förtryck och våld mot en person som någon anser gör saker eller lever på ett sätt som påverkar släktens eller gruppens heder.

Dold brottslighet är den del av den faktiska brottsligheten som inte syns i kriminalstatistiken.

Kap: Brott och straff

Rättsväsen är ett ord för alla myndigheter som ser till att människor följer lagarna.

Domstol är ett statligt organ som har till uppgift att döma i bland annat brottmål och tvistemål.

Förundersökning är en utredning som polis och åklagare gör för att se om ett brott har skett och vem som kan vara misstänkt för det.

Åklagare är en person som är anställd av staten för att i domstol bevisa att personer är skyldiga till brott.

Anhållande innebär att en person som är misstänkt för ett brott blir inlåst av polisen men det är åklagaren som bestämmer att någon ska anhållas.

Häktning innebär att en person som är misstänkt för ett brott sätts i fängelse eller häkte under tiden polisen undersöker brottet och domstolen prövar det. 

Tingsrätt är en allmän domstol på den lägsta nivån i domstolssystemet i Sverige.

Hovrätt är en allmän domstol på den mellersta nivån i domstolssystemet i Sverige.

Högsta domstolen är den högsta allmänna domstolen i Sverige.

Förvaltningsrätt är en domstol som handlägger och avgör tvister mellan enskilda personer, företag eller organisationer och myndigheter.

Prejudikat är ett beslut som fattats av en domstol och som uppfattas som vägledande eller bestämmande för senare beslut av samma eller av andra domstolar.

Skadestånd är pengar som till exempel den som begår ett brott kan tvingas att betala till den som utsatts för brottet.

Brottspåföljd är ett straff eller någon annan påföljd för ett brott.

Böter är ett straff som innebär att man tvingas betala pengar.

Villkorlig dom innebär att domstolen i en rättegång tycker att det räcker med en varning.

Skyddstillsyn är en brottspåföljd (ett straff) som innebär att man döms till en prövotid på tre år men att man inte behöver sitta i fängelse.

Samhällstjänst innebär oavlönat arbete på fritiden under minst 40 till högst 240 timmar.

Kriminalvård är statens organisation för att hålla människor i fängelse och för att övervaka personer som fått andra brottspåföljder (straff).

Kap: Massmedier

Massmedier är det gemensamma namnet på kanaler som används för att sprida information och underhållning till många människor.

Reklam är ett sätt att marknadsföra en vara eller en tjänst för att övertyga människor att köpa den.

Propaganda innebär att man försöker påverka människor att tänka, tycka och göra på ett visst sätt.

Opinion är de åsikter, attityder och värderingar som en person eller en grupp har i olika frågor.

Nyhetsvärdering kallas den bedömning som avgör vilka nyheter som exempelvis ska publiceras i en tidning eller sändas i ett nyhetsprogram.

Kap: Reklam

Reklam är ett sätt att marknadsföra en vara eller en tjänst för att övertyga människor att köpa den.

Massmedier är det gemensamma namnet för kanaler som används för att sprida information och underhållning till många människor.

Varumärke är det som kännetecknar ett företag, en organisation, en vara eller en tjänst.

Logotyp är ett särskilt kännetecken för till exempel ett företag eller en organisation som kan bestå av en bild eller av bara bokstäver.

Annons är ett meddelande som avsändaren har betalat för att få publicera.

Objektivitet är detsamma som saklighet, opartiskthet, att inte välja sida.

Marknadsföring är reklam och många andra saker som företag gör för att få människor och andra företag att köpa deras varor och tjänster eller satsa pengar i företaget.

Kap: De viktigaste massmedierna

Opartiskhet är detsamma som saklighet, objektivitet, att inte välja sida.

Public service är ett system där ett företag på uppdrag av staten har ansvar för radioprogrammen och TV-programmen i landet, ’i allmänhetens tjänst’.

Kommersiell är något som handlar om att göra affärer och att tjäna pengar.

Yttrandefrihet är rätten att få framföra sina åsikter offentligt utan att någon lägger sig i.

Dagstidning är en tidning som ges ut regelbundet varje dag.

Kvällstidning är en tidning som ges ut varje dag och som säljs i lösnummer och är inriktad på sensationella nyheter, bilder, sport och nöjen.

Lösnummer är tidningsexemplar som säljs separat och alltså inte ingår i en prenumeration.

Ledare är en artikel i en tidning eller tidskrift som säger vad tidningen tycker om något.

Tryckfrihet är rätten att säga vad man vill i en tryckt skrift.

Propaganda innebär att man försöker påverka människor att tänka, tycka och göra på ett visst sätt.

Källkritik är att noggrant granska texter, bilder och andra källor.

Arbetshäfte 3 - massmedier

Arbetshäfte 3 samhällskunskap åk 7 – vecka 7 och 9, Massmedier

Läs kapitlet Massmediernas roll

1. Förklara orden:

Massmedier:_______________________________________________________________________________________________________________________

Propaganda:______________________________________________________________________________________________________________________

Reklam:___________________________________________________________________________________________________________________________

Opinion:___________________________________________________________________________________________________________________________

Nyhetsvärdering:____________________________________________________________________________________________________________________

2. Vad är massmediernas roll (4 st)?

__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

3. En enskild nyhet kan berättas på flera sätt. Hur en journalist på en tidning väljer att berätta om en händelse kallas för hur journalisten väljer vinkel. En enskild händelse kan alltså berättas på en rad olika sätt beroende på hur olika reportrar väljer att vinkla just sin berättelse.

Låt säga att det är en fotbollsmatch mellan Malmö FF och Stockholmslaget AIK. Malmö FF vinner med 10-0. En journalist från Malmö är på plats för att bevaka matchen liksom en utsänd reporter från Stockholm där AIK hör hemma.

När matchen är slut skriver den skånska reporter som ska bevaka matchen en artikel som berättar om hur duktiga MFF:s spelare var. Kanske med rubriken "Skånska stjärnlaget tog hem segern" eller "Malmös favoriter snart nära guld".

Reportern från Stockholm rapporterar förmodligen inte lika positivt om matchen utan väljer förmodligen en annan vinkel. Kanske skriver hon om hur målvaktens fotskada kan sägas förklara förlusten eller hur nederlaget kan bidra till att AIK-tränaren byts ut.

De båda reportrarna har därmed valt olika vinklar på precis samma händelse. Nu ska du träna dig på att göra samma sak.

- Tänk igenom vad som hänt den senaste veckan. Tänk ut en händelse som skulle kunna bli en nyhet på TV/tidningen. Försök att skriva en rubrik om händelsen utifrån två olika vinklar.

_________________________________________________________

_________________________________________________________

4. Skriv en kort artikel (max fem rader) som berättar om nyheten på ett positivt sätt. Skriv sedan en kort artikel (max fem rader)om samma händelse men då på ett negativt sätt.

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

5. Extra uppgift – om du hinner:

Gör uppgift 6.1.7 i din samhällskunskapsplanering på ne.se

_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Läs kapitlet Reklam

1. Förklara orden:

Varumärke:________________________________________________________________________________________________________________________

Logotyp:_________________________________________________________________________________________________________________________

Objektivitet:______________________________________________________________________________________________________________________

Marknadsföring:____________________________________________________________________________________________________________________

2. Varför ska man alltid vara kritisk till reklam?

__________________________________________________________________________________________________________________________________

3. Varför är företagen så angelägna att visa sin företagslogga i sin reklam?

__________________________________________________________________________________________________________________________________

4. Hur använder man kändisar i reklamen?

__________________________________________________________________________________________________________________________________

5. Vad heter den lag som övervakar reklamen så att inte konsumenterna

blir lurade?

__________________________________________________________________________________________________________________________________

6. Vilka uppgifter har Reklamombudsmannen?

__________________________________________________________________________________________________________________________________

7. Ge exempel på könsdiskriminerande reklammetoder.

__________________________________________________________________________________________________________________________________

Uppgifter under veckorna 4, 5, och 6 - Arbetshäfte 2 - lag och rätt

Arbetshäfte åk 7 samhällskunskap – v.4-6 ”lag och rätt”

Läs kapitlet Lagar för barn och ungdomar

1. Förklara orden:

Aga:______________________________________________________________________________________________________________________________

Straffbarhetsålder:__________________________________________________________________________________________________________________

Adoption:_________________________________________________________________________________________________________________________

Bevittna:___________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

2. Gammal nog?

Ge exempel på rättigheter och skyldigheter vid olika åldrar.

När är man straffmyndig och vad innebär det?

Vid vilken ålder blir man myndig?

3. Berätta något om skollagen

Läs kapitlet Lagar, regler och normer

4. Förklara följande ord:

Lag:___________________________________________________________________________________________________________________

Förordning:_____________________________________________________________________________________________________________

Rättssäkerhet:___________________________________________________________________________________________________________

Åklagare:_______________________________________________________________________________________________________________

5. Vad är det för skillnad på lagar, regler och normer?

_________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

6. Ge exempel på när normkonflikter kan uppstå?

_________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

7. Hur gamla är de äldsta skrivna lagarna i vårt land?

_________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

8. När ägde den sista avrättningen i Sverige rum och när avskaffades dödsstraffet?

_________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

9. Typiskt svenskt, eller?

Här är några exempel på oskrivna lagar, normer och seder (vanor) i vårt samhälle. Vilka av dessa är typiska för Sverige? Vilka gäller i de flesta kulturer? Vilka tycker ni är viktiga och vilka kan man strunta i?

1. Unga människor ska resa sig och lämna plats för äldre på bussar och tåg.

2. Man ska inte prata med mat i munnen.

3. Man ska inte stoppa kniven i munnen när man äter.

4. Man ska inte avbryta folk som talar med varandra.

5. Man ska inte tränga sig före i en kö.

6. Man ska be om ursäkt om man kommer för sent till ett avtalat möte.

7. Man ska inte skvallra.

8. Man ska inte ha mössa på sig inomhus.

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

10. Följer du reglerna, eller?

Kan du tänka dig att bryta mot några av nedanstående regler? Vilka? Varför är du beredda att bryta mot regeln? Vilka konsekvenser kan det få om du bryter mot regeln?

• Det är förbjudet att plåga djur.

• Köttätning förbjudet!

• Inga svordomar i detta rum!

• Du ska icke döda.

• Kör på höger sida av vägen.

• Om någon slår dig ska du vända andra kinden till.

• Kvinnor får inte cykla i vårt land.

• Du ska hjälpa föräldralösa, behövande, resenärer och andra som ber om din hjälp.

• Stjäl inte andras egendomar.

• Ta seden dit du kommer.

• Ljug inte!

_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Läs kapitlet Brottslighet

10. Förklara följande ord:

Bedrägeri:______________________________________________________________________________________________________________

Skadegörelse:___________________________________________________________________________________________________________

Misshandel:_____________________________________________________________________________________________________________

Rattfylleri:______________________________________________________________________________________________________________

Rån:___________________________________________________________________________________________________________________

Hedersvåld:_____________________________________________________________________________________________________________

11. Gör uppgiften 7.3.2 ELLER 7.3.4 under fliken uppgifter i kapitlet Brottslighet på ne.se – skriv gärna dina svar här.

__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Läs kapitlet Brott och straff

12.

Läs extramaterialet Från brott till straff.

1. Redogör för händelsekedjan från brott till dom.

________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

2. Vilka olika personer eller ”roller” ingår i en svensk rättegång?

________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

3. Vad är en målsägare?

________________________________________________________________________________________________________________________________________________

4. Vem är den tilltalade?

________________________________________________________________________________________________________________________________________________

5. Vad är en sakframställning?

________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

6. Vad är en slutplädering?

________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

7. Vad innebär det att ett vittne till ett brott avlägger ed?

________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

8. Vad är en nämndeman?

________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

9. Vilka är de två huvudtyperna av domstolar?

________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

10. Vad heter nivåerna i domstolssystemen?

________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

11. Vad är ett prejudikat?

________________________________________________________________________________________________________________________________________________

12. Vad betyder att en dom vinner laga kraft?

________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

13. Vilka påföljder kan man dömas till i rättssystemet?

________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Extramaterialet till fråga 1-13

Ett brott begås

Klockan är 3 på natten i en svensk småstad. Arne Lundström har vaknat på grund av den ovanligt höga värmen den här sommarnatten. Han stiger upp och står och tittar ut från sitt sovrumsfönster. I parken på andra sidan gatan ligger en högstadieskola. Vid skolan får han syn på två figurer som rör sig i mörkret. Han ser att de bryter sig in i skolan. Lundström ringer genast till polisen.

Efter ungefär tio minuter anländer en polisbil men då har tjuvarna redan gett sig av. Arne Lundström möter polismännen på gatan och rapporterar vad han sett. Han berättar att han kände igen bilmärket och såg också färgen på bilen som tjuvarna försvann i. Tyvärr kunde han inte uppfatta bilens registreringsnummer i mörkret.

Gripandet

Två dagar senare lyckas polisen gripa två unga biltjuvar i samband med en trafikkontroll. Det upptäcks då att bilen är full av stöldgods. Biltjuvarna förs till polisstationen för förhör. Vid de inledande förhören påstår de båda ungdomarna att de inte känner till varorna i bilen.

Anhållandet

Efter fortsatta förhör beslutar åklagaren om anhållande. De båda ungdomarna, Peter 18 år och Björn 20 år, hålls kvar hos polisen och hamnar i var sin cell i häktet.

Senast klockan 12.00 den tredje dagen efter att beslutet om anhållan måste åklagaren vända sig till domstol för att begära att den anhållne ska häktas. Annars ska personen släppas ur häktet.

Häktningen

Det visar sig snart att Peter och Björn har ett omfattande brottsregister med flera tidigare bilstölder och inbrott. Båda har tidigare varit straffade. Peter har varit omhändertagen för vård i ungdomshemoch Björn har nyligen släppts ut från ett kortare fängelsestraff.

Vid en häktningsförhandling begär åklagaren de båda ungdomarna häktade. Åklagaren anser nämligen att det finns risk för att de annars begår nya brott eller håller sig undan inför kommande rättegång. Dessutom finns misstanken att de kan röja undan bevis för de brott som de är misstänkta för om de befinner sig i frihet fram till rättegången.

Åtalet

Åklagaren ska nu besluta om åtal ska väckas. Åtal ska väckas inom 14 dagar efter beslut om häktning men häktningstiden kan efterhand förlängas om det krävs för utredningen. För att väcka åtal måste åklagaren vara ganska säker på att de båda häktade kan fällas i en rättegång.

Förundersökningen visar att det finns underlag för att ställa Björn och Peter inför rätta. Förutom inbrottet i skolan kan åklagaren också lägga fram bevis om flera andra brott.

En husundersökning begärs för att se om det döljer sig fler bevis hemma hos pojkarna. Polisen finner då också annat stöldgods hemma hos Björn, bland annat vapen som stulits i ett militärförråd. Hemma hos Peter finner polisen anteckningar och telefonnummer till personer som polisen haft kontakt med i andra brottssammanhang. Misstankar finns om att det rör sig om en större härva av brott, men polisen har svårigheter att få fram säkra bevis för allt man misstänker pojkarna för.

Om åklagaren beslutar sig för att åtala skickas en stämningsansökan till domstolen, i detta fall tingsrätten.

Rättegången

Förhandling

I rättssalen sitter målsäganden tillsammans med åklagaren. Målsägaren har skadeståndskrav mot de båda tilltalade (åtalade) ungdomarna. De tilltalade sitter tillsammans med sina försvarsadvokater.

Rättegången, som också kallas huvudförhandling, inleds med att åklagaren läser upp åtalet och bakgrunden till rättegången. Därefter följer en beskrivning av händelseförloppet. Åklagaren redogör för vad han eller hon anser har hänt. Detta kallas sakframställning. De båda anklagade förhörs också i rätten.

Pojkarnas försvarsadvokater ger sin skildring av vad som hänt och pojkarnas eventuella roll.

Arne Lundström har kallats till rättegången som vittne. Vittnet avlägger ed före förhöret. Ett vittne som medvetet ljuger under förhöret begår mened. Mened bedöms som ett allvarligt brott och kan leda till fängelse.

Under häktningstiden har det också genomförts en personundersökning på de båda pojkarna. Den innebär att man tar reda på viktiga fakta om pojkarnas uppväxt och familjeförhållanden. Man tar också reda på hur de har skött sig på de arbetsplatser de varit på, och hur deras tidigare brottsbana sett ut.

Personundersökningen används för att kunna göra en riktig bedömning när man ska utdöma eventuella straff. Ska de ha fängelsestraff? Räcker det med skyddstillsyn och övervakare? Hur ser chanserna ut för att de ska kunna avstå från brottsliga handlingar i framtiden?

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

I rättssalen följer rättegången ett bestämt mönster. Alla inblandade har sina speciella roller under rättegången. På så vis kan alla som ställs inför rätta få en likvärdig och rättvis behandling.

Slutplädering

I slutet av rättegången gör åklagaren och advokaterna sina slutpläderingar. Åklagaren lägger fram sin bild av vad de båda pojkarna gjort och föreslår lämpliga straff.

Försvarsadvokaternas uppgift är att hjälpa de åtalade och framhåller sådant som kan tala till pojkarnas fördel. I detta tänkta fall argumenterar advokaterna för att de ska få ett milt straff, och att man ska sätta in olika sociala åtgärder för att få dem på rätt väg i samhället igen.

Dom

Under den pågående rättegången har rättens ordförande, domaren, som är utbildad jurist, lett rättegången och följt de olika inläggen från åklagare och advokater. Domaren har också lyssnat på vittnesmål och förhör med de tilltalade och tagit del av personundersökningen.

Vid sin sida har domaren tre nämndemän. De är inte utbildade jurister, utan har helt andra yrken. De nomineras av de politiska partierna. Det är viktigt att nämndemännen speglar det svenska samhället, yngre och äldre, kvinnor och män, med svenskt eller utländskt ursprung. De enda kraven som ställs på en nämndeman är att han eller hon ska vara svensk medborgare, myndig och inte arbeta inom rättsväsendet. Domaren och nämndemännen samlas efter slutpläderingen till enskild överläggningdär de tillsammans beslutar om domen.

Efter den enskilda överläggningen samlas rätten igen och domaren läser upp domen. Björn och Peter döms för flera fall av inbrott och bilstölder. Med tanke på pojkarnas grova brott, att de upprepat handlingarna flera gånger och att tidigare försök med enbart övervakare har misslyckats, döms de båda till fängelsestraff. Björn döms till åtta månaders fängelse och Peter döms till sex månader.

Att de båda pojkarna får olika stränga straff har flera orsaker. Deras olika ålder är ett skäl. Ett annat skäl kan vara deras skilda bakgrunder och att de begått olika många brott tidigare.

Efter fängelsestraffen ska de båda ungdomarna ha personlig övervakare. En sådan person ska försöka hjälpa dem med jobb och bostad och få dem att anpassa sig och sköta sig som vanliga medborgare i samhället.

Överklagande

När domen har fallit kan pojkarna, med hjälp av sina försvarsadvokater, överklaga domen. Även åklagaren kan överklaga domen. Tidsfristen är olika lång i olika situationer. En dom i tingsrätten i ett brottmål måste överklagas inom tre veckor, annars står domslutet fast. Det heter då att domen vinner laga kraft.

14. Orsaker till kriminalitet

Pelle är en kille på 19 år som i flera år har varit medlem i en nynazistisk organisation. Han har begått grova brott, bland annat stölder, inbrott och misshandel. Hans skolgång har varit fylld av skolk och bråk med lärare.

Pelles uppväxt var stökig. Hans föräldrar skilde sig när han var liten och har visat lite intresse både för hans skolgång och för vad han har gjort på sin fritid. Han började redan i de tidiga tonåren dricka alkohol på helgerna. Under mellanstadiet och högstadiet hade han mycket kontakt med skolkuratorn men bröt inte sitt destruktiva beteende.

Under gymnasietiden kom han i kontakt med nynazister. Flera av dessa var också involverade i brottslighet och hade kontakt med kriminiella MC-gäng. Pelle fick genom Arbetsförmedlingen praktik med möjlighet till anställning men han misskötte sig och fick sluta.

Skriv ner dina tankar kring Pelle och hans situation.

Hur stor skuld ska falla på Pelle själv? Vilket ansvar har hans föräldrar, skolpersonal och andra vuxna i hans närhet?

__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

15. Ska vi ha strängare straff, mildare straff eller tycker du att det är bra som det är? Skriv ner dina tankar, försök att motivera dina svar.

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Arbetshäfte del 1

Arbetshäfte samhällskunskap åk 7 v.2-3

Läs kapitlet Sverige och omvärlden

1. Förklara orden:

Demokrati:_____________________________________________________________________________________________________________

Massmedier:____________________________________________________________________________________________________________

Barnadödlighet:_________________________________________________________________________________________________________

Globalisering:___________________________________________________________________________________________________________

2. Skriv ner minst tre ord – gärna fler – som du förknippar med samhällskunskap.

_________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Läs kapitlet Dagens Sverige

3. Förklara orden:

Asyl:___________________________________________________________________________________________________________________

Flykting:________________________________________________________________________________________________________________

Diskriminering:__________________________________________________________________________________________________________

Nationell minoritet:

______________________________________________________________________________________________________________________

Pension:_______________________________________________________________________________________________________________

Segregation:____________________________________________________________________________________________________________

Urbanisering:___________________________________________________________________________________________________________

4. Fundera och skriv ner dina tankar:

• Varför flyttar så många ungdomar från glesbygd och mindre orter till storstadsregionerna?

• Vilka storstadsregioner finns det i Sverige?

• Vad kan det finnas för fördelar med att bo kvar eller flytta tillbaka till en så kallad avflyttningsbygd?

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

5. Välj en grupp (nationella minoriteter) ur övningen 1.2.5 och försök att svara på så många frågor som möjligt.

_____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Läs kapitlet: Identitet

6. Förklara orden:

Etnicitet:_______________________________________________________________________________________________________________

Identitet:_______________________________________________________________________________________________________________

Homosexualitet:_________________________________________________________________________________________________________

Norm:_________________________________________________________________________________________________________________

Sexuella trakasserier:____________________________________________________________________________________________________________

Mobbing:_______________________________________________________________________________________________________________

Missbruk:______________________________________________________________________________________________________________

7. Nu ska du försöka fånga din egen identitet. Berätta om dig själv och vad som kännetecknar just din identitet.

Använd några av de kategorier och egenskaper som beskrivs i läromedlet: kön, sexuell läggning, etnicitet, klass, ålder, plats där du har växt upp, namn, musiksmak, kläder och intressen.

______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

8. Går det att stoppa mobbing? Försök att beskriva hur du tror att man kan göra.

__________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

9. Valfrihet och identitet

Är vi friare i dag än förr att själva skapa en identitet och en framtid som passar oss?

_________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Vad innebär dagens valfrihet? Är den endast positiv? Motivera dina synpunkter.

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

10. Välj en eller två av följande frågor och försök att skriva hur du tänker kring dem.

1. Hur påverkas vi av det faktum att vi i dag kan vara taskiga, trakassera och sprida hot via nätet och mobilen? Vilka konsekvenser följer av denna möjlighet?

2. Vilket tror du är effektivaste sättet att komma åt problemet med mobbning? Motivera.

3. Vad kan skolan göra för att förhindra mobbning?

4. Vad kan du som elev göra för att förhindra mobbning?

5. Finns det en likabehandlingsplan på din skola? Om inte så kräv att skolan skriver en sådan. Om det finns: läs den och diskutera den. Är den bra? Kan den förbättras?

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________