Skolbanken Logo
Skolbanken

Ämnen:

Svenska

·

Årskurs:

8

8d Svenska "Vi hade i alla fall tur med vädret

Åsö grundskola, Stockholm Grundskolor · Senast uppdaterad: 4 september 2023

8_01_Planering 8d, HT 2019, svenska:C:a 450min. Vi hade i alla fall tur med vädret!

 

 

 

8_01_Planering 8d, HT 2019, svenska:C:a 450min.


Vi hade i alla fall tur med vädret! 


För att värma upp inför en hård termin skall ni få börja med att skriva en berättelse…   Rubriken skall vara: ”Vi hade i alla fall tur med vädret” och det skall handla om en riktigt katastrofal semester, där allt går fel. Vad som händer, vilka det händer, var det händer och när det händer? Det bestämmer du själv. 

 


Innehåll

– vad är det vi ska göra?

 


 

Måndag

Tisdag

onsdag

34

 

 

Lektion 1, ons 21 aug, 50: Mitt sommarlov. Vi börjar se på ”Vi hade i alla fall tur med vädret”.

35

Lektion 2, mån 26 aug, 50: Vi går igenom planeringen. Vi ser på ”Vi hade i alla fall tur med vädret”.

Lektion 3, tis 27 aug, 60: Vi ser klart på ”Vi hade i alla fall tur med vädret”. Ni får en liten skrivuppgift.

Lektion 4, ons 28 aug, 50: Gruppuppgift. Ni jobbar fyra och fyra med en bild på en  semestrande familj.

36

Lektion 5, mån 2 sep, 50: Ni redovisar gruppuppgift. Jag går igenom saker som tankekarta, stolpar, att planera innan man börjar skriva. Jag läser exempel på någon annans semesterberättelse Ni börjar skriva

Lektion 6, tis 3 sep, 60: Exempel på någon annans semesterberättelse. Ni skriver på er egen semesterberättelse.

 

 

 

Lektion 7, ons 4 sep, 50: Exempel på någon annans semesterberättelse. Ni skriver på er egen semesterberättelse.

 

37

Lektion 8, mån 9 sep, 50: I grupper läser ni gamla uppsatser för att fundera över betygssättning. Ni skriver själva.

Lektion 9, tis 10 sep, 60: Ni läser och diskuterar varandras berättelser. Eller skriver på egen.

 

Åsöjoggen.

 

 

Lämna in en färdig semesterberättelse måndag 16:e september.


 


Bedömning

– Hur ska ditt arbete få sitt betyg?


 

 

Det kan du läsa om på  http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/svenska. Men man ska tänka på att betygen ska sättas ”åldersadekvat”. Det betyder att det är lite lättare i sjuan, mittemellan i åttan och lite svårare i nian. Eftersom ni växer och utvecklas, så växer och utvecklas kraven i samma takt!


 


Berättelsen du ska skriva


 


E: Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.


D: Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda.


C: Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.


B: Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda.


A: De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.


 

…Om man tillämpar detta på din semesterberättelse betyder det:

 

Ordval:


Hur  inlevelsefullt skriver du? ”Vi åkte bil och jag mådde illa.” är bra, konkret och tydligt. Det blir E. Om du istället utvecklar det till: ”Jag hade huvudvärk, bilen luktade illa och det kändes som om jag skulle spy” – då är det värt mer; större tydlighet, större variation. Leta efter de lite mer speciella orden och betyget blir högre.


 

Berättelsens struktur:


  E; en rak, kronologisk utveckling, det händer saker, händelser, inte så mycket reflektioner. Sakerna som händer är inte direkt relaterade till varandra, utan det rör sig om en lång rad av händelser. För A skall man bygga upp storyn mot någon bra poäng, det som händer har en funktion för att driva storyn framåt. Ett tacksamt grepp är att introducera något som ska återkomma som en del av upplösningen.  Bra också att få med inre händelser – funderingar, reflektioner.


 


Pjäsen och snabbskrivningen om filmen är främst övningar eftersom betygsunderlaget är svagt. Pjäsen påverkas för mycket av vem du jobbar med, snabbskrivningen sker under begränsad tid så att man inte hinner tänka efter ordentligt. 


 


 

Mål

- Varför ska vi göra det här?


  I läroplanen står det vad ni ska syssla med i svenska. Jag har gjort om det till en arbetsplan! Se till så att du får med allt!

Läsa och skrivaStrategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

q Du har skrivit en berättelse.

Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

q Du har läst igenom din text och skrivit om den och förbättrat den några gånger.

Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

q Du har läst igenom din text och försökt upptäcka stavfel, kollat upp stavning när du är osäker. Du här läst din text lågt för dig själv för att upptäcka var punkt och komman ska vara.


 Berättande texter och sakprosatexter

Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

q Du har försökt få in i din berättelse:


                                                                   q Miljöbeskrivningar

 

                                                                   q Personbeskrivningar


                                                                   q Yttre dialoger


                                                                    q Inre dialoger


                                                                    q Parallellhandling


                                                                   q Tillbakablickar


Språkbruk

Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

q Du försöker välja ord som passar för att beskriva en stämning, arga ord när någon är arg t.ex. Olika språk i dialoger, som i den vanliga texten. Barn har andra ord än vuxna t.ex.


 



 

 

 

 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen
8d Svenska "Vi hade i alla fall tur med vädret
Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback