Teamplan Tomtebo 2019-2020

Teamplanen ligger som grund för den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetslaget svarar på frågorna "var är vi", "vart ska vi" och "hur gör vi" under augusti och september månad. Arbetslaget reflekterar kring teamplanen regelbundet genom att skriva reflektioner under sin teamplan i avsnittet "Reflektion och analys". Detta görs i personalgruppen, under fliken "planering" På SKA.-möten en gång/månad följer vi upp teamplanen.

Vision: Alla barn ska när de lämnar vår förskola minnas tiden som trygg, rolig och lärorik.

Fokusområden Soldatängens och Kullegårdens förskolor 2019-2020

• Hållbar utveckling i undervisning ute och inne

• Unikum - pedagogisk dokumentation - systematiskt kvalitetsarbete

 

  

Arbetslaget svarar på frågan VAR ÄR VI?

Vad tar vi med oss från förra läsåret  - goda strategier och arbetssätt (titta tillbaka på er utvärdering och analys)

Vi fortsätter att dela in barngruppen i halvgrupper, för att ge barnen mindre sammanhang. 

Hur arbetar vi idag med hållbar utveckling i vår undervisning ute och inne som vi vill ta med oss framåt?

Vi samtalar mycket med barnen om vikten att ta hand om våra saker inne och ute  och vår inne och utemiljön. Vi visar barnen hur vi städar, att vi inte slänger saker i lådor och att vi inte sparkar på saker som inte ska sparkas på.  Vi pratar om att alla barn ska kunna få leka med våra saker och att vi ska hantera  dom varsamt för att andra barn ska kunna använda dom.

Vi talar även om hur vi skall ta hand om vår närmiljö (träd/buskar/blommor osv).

Vi fortsätter att skapa "målarböcker" till barnen då åtgången av papper minskar på avdelningen.

Vi kommer att presentera sopsamlarmonster för barnen. Detta gör vi för att på ett roligt sätt visa för barnen hur källsortering fungerar. Vi planerar även att göra barnen delaktiga i Tomtebos källsortering.

 

 

Vilka situationer/aktiviteter fångar barnens intressen och motivation just nu?

Många barn vill leka med bilar, bygga med våra magneter ( som vi köpte in i slutet av förra lösåret.

Många av våra äldre barn vill pärla och våra yngsta vill gärna dega och rita. Lägenheten är också väldigt populär.

Uteleken är ofta att baka  och skapa med sand.

 

Arbetslaget svarar på frågan VART SKA VI?

Vad blir arbetslagets prioriterade mål på avdelningen utifrån vårt prioriterade utvecklingsområde/fokus Hållbar utveckling? 

Vad vill vi att barnen ska upptäcka? Vad vill vi att barnen ska få uppleva?

Ofta är processen viktigare än själva målet. Att barnen blir medvetna om vad det innebär att ta hand om varandra och sin närmiljö. Att jordens resurser är begränsade och att vi tillsammans kan hjälpas åt att skapa en trivsam vardag. I den här processen vill vi att barnen skall samtala och samtidigt ges utrymme för kreativitet.

Vi strävar efter att finna harmoni i gruppen. Att finna ett lugn i att välja aktivitet och att sedan stanna kvar i aktiviteten. Detta för att minska "spring" inomhus och även få ner ljudvolymen. Vi vill att barnen ska uppleva att förskolan är rolig och lustfylld . Att de ska känna att deras tankar och funderingar tas på allvar och de får vara med och forma sin vardag, allt inom ramarna för respektfultt bemötande. Vi vill att barne ska upptäcka hur mycket positivt det för med sig att vara en bra kompis. Är vi snälla mot varandra, hjälper  varandra , så blir allt mycket roligare

Vilka av läroplanens strävansmål ska vi fokusera på, på vår avdelning?

se nedan.

 

Beskriv ett önskat läge i punktform. Fundera gärna över delmål vid årsskiftet och mer långsiktiga mål som ni vill uppnå till läsårets slut. Vad vill vi uppnå? Utgå från social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet samt utgå från var barngruppen befinner sig; intressen och behov i barngruppen. 

Social hållbarhet!

Vi strävar mot att gruppen ska ha en inkluderande kultur, där alla ska känna sig betydelsefulla och känna att dom har en given plats i gruppen. Vi vill att varje barn ska uppleva att dom är viktiga och känna att dom har kompisar att leka med. Vi vill också att barnen ska kunna leka över åldrarna och inte bara välja sina jämnåriga: Barnen ska känna att alla har något bra att bidra till gruppen. Utbildningen på Tomtebo ska genomsyras av likabehandlingsplanen och allas likas värde.

Ekologisk hållbarhet!

Utbildningen på Tomtebo ska genomsyras av ekologiskt tänk. T ex ska källsortering ha en given plats i verksamheten. Vi vill öka barnens medvetenhet kring att källsortera och varför det är bra för vår miljö. Vi använder oss av "Sopsamlarmonstren", för att på ett roligt och pedagogiskt sätt undervisa i dessa frågor. Önskat läge är att de ska bli en så naturlig del i barnens vardag här på Tomtebo , att de själva pratar om monstrens strykor och vad de gör  och att de gärna för vidare sina kunskaper till sin egna familj

Ekonomisk hållbarhet

En viktig del i Tomtebos utbildning. Vi vill öka barnens medvetenhet kring vikten att ta hand om våra saker och vår närmiljö. Genom att vara aktsamma med våra saker och miljö, hantera dom varsamt, så sparar vi på våra resurser och långa loppet våra pengar. Vi undervisar både enskilt och i grupp kring dessa ämnen. Vi visar själva för barnen hur man kan städa efter sig. Slänger vi ner våra saker i lådorna eller kastar vi dom? Vi vill också öka barnens medvetenhet kring att saker ska hålla för barn som kommer att gå på Tomtebo i framtiden. Önskat läge är att barnen själva påminner varandra om hur vi hanterar våra saker. ser dom en kompis kasta ner något som inte ska kastas med, så önskar vi att hen påminner sin kompis hur vi gör här på Tomtebo. 

Välj ett eller flera prioriterade områden i likabehandlingsplanen som ni arbetar aktivt med på avdelningen. Beskriv ett önskat läge där likabehandlingsplanen är levande i verksamheten. 

 Diskrimineringsgrunden kön

Önskat läge: När barnen inte delar upp sig i pojkar och flickor, utan utgår från individen framför könet Att barnen inte utgår från att bara pojkar leker med  en viss sak och att flickor inte gör det eller tvärt om. Inget barn ska behöva uppleva att dom väljs bort från en lek pga av sitt kön

KOMMENTAR UPPFÖLJNING:
Vi ser att vårat önskade läge är uppnått. Det är väldigt tydligt att barnen leker oavsett kön och deltar i de flesta typer av lekar. Barnen verkar leka över både köns- och åldersgränser och väljs inte bort pga av kön.

Diskrimineringsgrunden Funktionsnedsättning

Önskat läge: Att alla barn med funktionsnedsättning känner sig inkluderade och accepterade. Vi har ett barns som inte hänger med socialt med sina jämnåriga och behöver hjälp med att öva på att förstå dom sociala koderna. Önskat läge är att de andra barnen accepterar barnen med funktionsnedsättning och har en vilja att hjälpa och stötta.

KOMMENTAR UPPFÖLJNING:
Önskat läge uppnått. Barnen har acceptans för olikheter och ifrågasätter sällan. Barngruppen är dessutom väldigt stöttande inför varandras olikheter och inkluderar alla.

 

Arbetslaget svarar på frågan HUR GÖR VI?

HUR ska vi arbeta med vårt/våra mål? Beskriv så konkret som möjligt. 

Vi provar att använda oss av en aktivitetstavla för att ge barnen möjlighet att själva välja aktivitet, men även att vi vuxna kan styra valet av aktivitet.

Vi för samtal med barnen både individuellt och i grupp om vikten av att vara en god kompis. Vi ger dom möjlighet att refklektera kring varför och hur man ska vara mot varandra. Barnen ges möjlighet att öva på att lösa sina egna konfliter, med stöd av oss pedagoger.

Genom styrda regellekar övar barnen på turtagande och förmågan att ta hänsyn till andra i leken. Om alla kör sitt eget race, kommer aldrig en regellek att fungera. Detta i sin tur ger barnen verktyg, som de kan använda i sin egna lek. Förmågan att komma överrens om regler och utfroming av den egna leken , för leken vidare.

Våra lärmiljöer är under ständig utveckling. Märker vi att miljöerna skapar oro och inte harmoni i gruppen, ser vi till att förändra den. Vi ser lärmiljöerna som en viktig del i barnens ( både enskilt och i grupp) förmåga att ta till sig/in sig sin omgiving. Finns det inget flyt i miljön där barnen ges möjlighet att få utlopp för sin lek och sin kreativ, så måste vi se över miljöerna. Ett ständigt pågående arbete.

Upplägg i verksamheten? Vem ansvarar för vad? Tänk också på hur ni ska arbeta med mindre sammanhang. (Förskola 2.0) Vi fortsätter att dela in gruppen i halvgrupper tisdag, onsdag och torsdag. Kan vi även dela gruppen i två grupper på måndag och fredag?

Tisdagar : Skolbarnsgruppen med Byllerbyns . Tomtebos och saltskråkans äldsta barn  - Lovisa och Eva ( resurs)

                  Barn födda -15 och -16    - Helena och Shelan

Onsdagar: Grupp1. Inne fm - Lovisa och Helena

                    Grupp 2 Ute fm - Ann

Torsdagar: Grupp2 Inne fm Helena och Ann , Eva ( ojämnvecka) , Lovisa (jämn vecka)

                   Grupp 1. ute fm Shelan

Från och med v 42 På torsdagar går vi till skogen med halva gruppen, vilket innebär att grupperna turas om att gå till skogen. Detta innebär också att dom turas om att vara inne onsdag förmiddag, för att alla ska få möjlighet av att ta del av projekt eller annan inneverksamhet. 

Behöver komma på andra namn till grupperna. Förra året hade vi Katter och hundar. I år kallar vi grupperna RÖD och BLÅ.

 

Hur ska vi dokumentera? Vem ansvarar för vad?

VI skriver lärloggsinlägg , som vi delar på barnens lärloggar

Vi skriver veckobrev ( som skickas som meddelande på Unikum) till föräldrarna där vi berättar lite allmänt om vår verksamhet  och vad vi jobbar med

Vi  skickar alltid viktig information separat, för att  föräldrarna inte ska missa

VI FOTOGRAFERAR VERKSAMHETEN INTE BARA NÄR VI HAR SPECIFIKA PROJEKT, UTAN OCKSÅ VARDAGEN, DÄR VI SYNLIGÖR VAD BARNEN AKTIVERAR SIG MED. MEN OCKSÅ DERAS LÄRPROCESSER

 

Reflektioner varje vecka-  när, hur, vem ansvarar?

Helena och Lovisa ansvarar för  att reflektera grupperaktiviteter och andra reflektioner vid behov

Nedan svarar vi på i våra uppföljningar:

HUR BLEV DET? Analys, denna ligger till grund för vidare/ny planering av verksamheten.

Januari 2020

• Vad har vi dokumenterat? Hur har barnens lärande blivit synligt?Vi  ligger lite efter i pedagogisk dokumentation. Under hösten har inte skrivit något lärloggs inlägg. Mycket pga av att många av att våra kvällsplaneringar har försvunnit, men också att vi inte fått till någon rutin på det. Vi har satt upp som mål under vårtterminen att alla barn ska få 2 lärloggsinlägg på sin sin egna lärlogg.  Däremot dokumenterar vi mycket barnens lek och försökt synliggöra vad dom utveckas i och var dom befinner sig
• Vilket resultat ser vi i förhållande till de mål vi har satt upp? (Vart ska vi?)
•  
• Socialhållbarhet: Vi ser att vi har en inkluderande kultur, där alla har någon att leka med ( om dom vill leka med någon)Det finns en acceptans för olikheter och de barn som har särskilda behov blir inkluderad. Vi ser också ett lugn i barnens lek. Genom att vi strukturerar upp vår verksamhet och miljö , ger vi barnen förutsättningar för att deras lek ska utvecklas och leva vidare.
• Ekologisk hållbarhet! Mellan åt hör vi barnen prata om sopsamlarmonstren och visar intresse för sortering, men vi märker också att om vi inte fortsätter prata om det, så tappar många barn intresset för monstren och källsortering.
• Ekonomisk hållbarhet: Under hösten har vi fört många samtal med barnen hur vi hanterara våra saker.  Vi har bland annat haft samlingar om hur vi hanterar våra böcker. Vi här ibland hur barnen reagerar på hur vissa barnen
•  
• Vad intresserade barnen? Vad och hur gjorde barnen? Hur vet ni det? Hur påverkade miljön? Vad sa barnen? Det är en väldigt lekfull barngrupp. Bygg och konstruktion är det som många väljer att leka med. Magneterna är ett ortoligt populärt material, som de flesta barnen väljer att leka med någon gång under dagen. Vi ser hur deras konstruktioner har utvecklats och hur barnen själva tagit in andra material, so som legogubbar, för att utveckla deras lek. Under hösten möblerade vi om för att frigöra en vägg  till "Netboarden", som vi fick. Det i sin tur gav barnen rum i rummet, då vi behövde flytta på några bokhyllor. Nu kallar barnen det "Nya" rummet för legorummet. Vi ser att lekarna får utrymme att vara, då det finns flera "rum i rummet" Även lekhallen fick en ommöblering, som har gjort att deras rollekar har blommat ut.  Genom att flytta lägenheten längst in l lekhallen , ser vi att barnen har fått ny inspiration till olika lekar. Barnen verkar nöjda med förändringen. Många vill leka i lägenheten/lekhallen. Vi upplever att springlekar har minskat och att rollekar fått större utrymme. 
• Vad har barnen lärt sig? Hur vet vi det? Hur ser vi det? Vi jobbar mycket med sociala hållbarhetsmålet. , genom samtal både enskilt och i grupp.
• Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts?
• Vilka strategier och metoder har varit framgångsrika/mindre framgångsrika? Vad av detta kan vi ta med oss in i kommande projekt-/arbetsområde?
• Varför blev det som det blev? Kan vi göra något annat till nästa gång?

Maj 2020

Utvärdering stängningsdag
(Eva, Lovisa och Helena)

Efter att ha läst igenom frågeställningarna känner vi att vi ligger långt ifrån att kunna utvärdera någon av frågorna klokt. 
En av anledningarna, kanske den mest primära är att vi i arbetslaget inte haft någon (i stort sett) gemensam planering. Detta medför såklart att det har varit svårt att få alla pedagoger på Tomtebo kunnat vara delaktiga i gemensamma planer. 
Vi i arbetslaget (framför allt Lovisa och Helena) har haft möjlighet att sitta tillsammans, men då är vi ändå inte fulltaliga. Vi har dessutom haft en tuff start på höstterminen där det varit både sjukdom och annat som skavt i arbetslaget. Vi är dessutom ett nytt arbetslag som ställs inför dessa utmaningar. Vårterminen har vi knappt hunnit jobba ihop pga semester och sjukdomar. Våren 2020 kommer att gå till historien, som en väldigt speciell termin. Mycket frånvaro av personal, pga av inplanerad operation och kravet att vara hemma vid minsta sjukdomstecken i dessa Coronatider. Vi har dock haft turen att för det mesta ha känd vikarie inne, som gett barnen trygghet.

Av förklarliga skäl, har tyvärr mycket av det som vi planerat och satt upp som mål varit svårt att genomföra då flera av ordinarie personal inte varit på plats. Under terminens gång har vi börjat gå i halvgrupper till skogen, både onsdagar och torsdagar. I dessa virustider vill vi flytta ut verksamheten så mycket som möjligt och samtidigt behålla våra halvgrupper. Detta för att barnen ska få mindre sammanhang och för att vi ska minska risken för smittspridning. 

 Tack vare att vi fått in känd vikarie, har verksamheten kunnat flyta på rätt så bra. Det som har fått stå tillbaka lite är den röda tråden i verksamheten. Av naturliga skäl har det varit svårt att starta upp projekt, som fått fortlöpa under en tid. Det blir oftast aktiviteter/projekt som pågår under en eller två dagar. Naturligtvis inte att förkasta. Barnen har roligt och det ger dom utmaningar. Till exempel har Ann startat ett projekt med former. Där barnen får klippa och klistra olika former, som bildar ett motiv eller en tavla.  

men hur ser vi i vår verksamhet att vi jobbar med målen vi satt upp? 

Social hållbarhet? Vi vill sträva mot en inkluderande kultur, där alla barnen känner att dom är viktiga, Hur ser vi det idag och hur jobbar vi med att förmedla detta till barnen?  

 Våra skolbarn gavs möjlighet att gå på teater. Det var en mindre grupp eftersom en del var sjuka och några lediga. Teatern handlade om hur man känner sig när man har gjort någon ledsen och hur man kan hitta lösningar. för att bli vänner igen. Barnen uppskattade musikteatern och hade många härliga konstruktiva ideer kring temat. Intressant att se hur barnens känslor och tankar kring ämnet vänskap fick ett nytt språk när det presenterades genom dans, musik och teater. De imponerade på skådespelarna genom att klä sina tankar i ord och komma på kreativa lösningar. Jag hoppas och tror att det delvis beror på att vi talat mycket om detta ämne. Roligt att få möjlighet att gå iväg med en mindre grupp. Hoppas på fler möjligheter längre fram eftersom man lär känna barnen på ett nytt sätt och ser sidor man missat förut. 

Vi tycker oss se  i barnens lek, att barnen inte bara leker med sina jämnåriga, utan att dom kan se fördelar med att leka med en yngre eller äldre kompisar. I dom flesta situationer är barnen inkluderande, men visst händer det att något barn säger att någon inte får vara med.

 

Ekologisk hållbarhet? Vi vill att källsorteringen ska ha en given plats på Tomtebo och att vi ska jobba med sopsamlarmonstren.  

Här känns det som vi har tappat det lite. Visst vi sorterar papper, kartonger och plast, men hur mycket gör vi det tillsammans med barnen. Det händer att några barn få gå med och slänga i återvinningen, men är det ett stående inslag på Tomtebo? När det gäller sopsamlarmonstren, har vi bara introducerat 3, som sitter uppsatta på väggen i hallen. Målet är att vi ska introducera om inte alla, som dom flesta innan sommaren. I samband med pandemin som uppstått har återvinningen hamnat i skymundan då fokus hat funnits på annat.

Vi varit i skogen under torsdagarna och kollat in våra skräp-gömmor. Barnen gissade och funderade över vad som hänt sen sist och vi kunde konstatera att apelsin-och bananskalen hade inte förmultnat alls. Äppleskalen som låg i botten av gropen hade börjat bli till jord. Plasten -och frigoliten var opåverkade, och det var precis vad barnen gissat. Barnen startar alltid med en spontan skräpvandring och kommer med olika saker. Det är ett initiativ helt från dem själva. Vi samtalar om vad som händer med bildäcket som ligger i naturen. Skogsgubbarna hade fällt en jättestort träd och samtalet handlade då om varför man ska fälla träd och hur viktigt det är att de få stå kvar de är friska. En underbar stock att balansera på blev det i alla fall.

 

 

Ekonomisk hållbarhet? Vi vill öka barnens medvetenhet kring vikten att ta hand om vår miljö och våra saker. Här känns det som ett ständigt pågående arbete. En del barn har blivit bättre på att inte slänga ner sakerna i lådorna och har en förståelse för varför man ska göra så. Men vad händer med det här när det är mycket vikarier? Hur får vi barnen att vara försiktiga med vår miljö och våra saker, när vi inte är här? 

 

Vilka strategier och metoder är vi mest nöjda med?

 

Att vi inte gett avkall på våra halvgrupper. Något som varit bestående under det året. Dessutom har vi utökat våra utflykter till skogen och lekplatser i halvgrupper

 

Att vi  skapat ett lugn på morgonen, där vi erbjudit lugna aktiviteter.Det har oftast gett ett lugn i gruppen resten av dagen. 

 

Att vi sprider ut barnen  på avdelningen i mindre lekgrupper, för att leken ska få leva längre och ge ett lugn på avdelningen.

 

Vad tar vi med oss framåt ? vilka lärdomar har vi hittills fått?

 

Hur viktigt det är att ha gemensam i planering i ett arbetslag för att driva verksamheten vidare och utveckla den.

Det är svårt att ha en röd tråd i verksamheten och bibehålla den ,när man inte har gemensam planering varje vecka. 

 

 

 

 

 

 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,