Saltkråkan teamplan 2019-2020

Teamplanen ligger som grund för den pedagogiska dokumentationen och det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetslaget svarar på frågorna "var är vi", "vart ska vi" och "hur gör vi" under augusti och september månad. Arbetslaget reflekterar kring teamplanen regelbundet genom att skriva reflektioner under sin teamplan i avsnittet "Reflektion och analys". Detta görs i personalgruppen, under fliken "planering" På SKA.-möten en gång/månad följer vi upp teamplanen.

Vision: Alla barn ska när de lämnar vår förskola minnas tiden som trygg, rolig och lärorik.

Fokusområden Soldatängens och Kullegårdens förskolor 2019-2020

• Hållbar utveckling i undervisning ute och inne

• Unikum - pedagogisk dokumentation - systematiskt kvalitetsarbete

 

  

Arbetslaget svarar på frågan VAR ÄR VI?

Vad tar vi med oss från förra läsåret  - goda strategier och arbetssätt (titta tillbaka på er utvärdering och analys)

 Fortsätta med sortering och återvinning.

I bla sång dans och lek har vi i inskolningsperioden jobbat med social hållbarhet.

Fortsätter att dela in barnen i mindre grupper, även uppe-vilan blir två grupper i år, för att låta barnen vara i mindre sammanhang.

Vi fortsätter att prata med barnen om att vi är rädda om vårat material.

Vi är närvarande i lek och aktiviteter dvs att vi sitter ner och lyssnar och ser aktivt. Vi märker att speciellt de nya barnen är i anknytningsfasen och för dem blir detta en särskild trygghet som leder till att de vågar pröva aktiviteter allt mer.

Vi har en tydlig grundstruktur med rutiner för alla dagar i veckan vilket vi märker är en framgångsfaktor för att skapa lugn och trygghet i gruppen.

Vi har även en tydlig ansvarsfördelning av vårt uppdrag som gör att vi som arbetar vet vad vi ska göra och vara någonstans och kan lägga fokus på att vara närvarande med barnen.

Vi har även diskuterat våra mål och kommit fram till att vi vill behålla dem vi hade på vårterminen.

Hur arbetar vi idag med hållbar utveckling i vår undervisning ute och inne som vi vill ta med oss framåt?

Vi återanvänder mycket material i våra lärmiljöer, tex gör spel av stenar, skapar med hjälp  pressade växter, kartonger, pinnar mm

Vi pratar om och läser böcker som utgår från ett normkritiskt perspektiv, alltså belyser olikheter samt att alla är lika mycket värda. Detta förhållningssätt har vi med oss i allt vi gör och samtalar med barnen genom spontan undervisning eller planerad undervisning.

Vi tror att detta är en viktig grund för att förhindra rädsla för olikheter när barnen blir äldre

 Börjar nu i veckan presentera Sopsamlarmonster. Startar med "pappis".

Barnen källsorterar, vi gör dem mer delaktiga.

Pratar med barnen om matsvinn tex har dialog med vårdnadshavare om frukost-har man ätit hemma.

 

Vilka situationer/aktiviteter fångar barnens intressen och motivation just nu?

 Bygg och konstruktion t ex magnetplattor, mjuka stora klossar, lego

Barnen bygger ofta tillsammans i olika gruppkonstellationer och tränar då på att samarbeta och lösa olika problem som dyker upp. I de här lekarna stärks barnens relationer och gruppkänsla. 

Pärlar utvecklar med mönster rita egna mönster (programmering) sortering av pärlor i färger.

Ritar, degar, lägenheten; olika rollekar

Bilar, djur, maskar

Vi ser att barnen har ett större rörelsebehov den här terminen tex i bollek, klättra mm som vi tror har med åldern att göra.

De tycker även om att uttrycka sig i dans och sång.

Arbetslaget svarar på frågan VART SKA VI?

Vad blir arbetslagets prioriterade mål på avdelningen utifrån vårt prioriterade utvecklingsområde/fokus Hållbar utveckling? 

Vad vill vi att barnen ska upptäcka? Vad vill vi att barnen ska få uppleva?

Ekologisk och ekonomisk hållbarhet: Vår vision är att barnen ska få komma ut till skogen/närmiljön och lära sig mer om växter och djur Vi tror att de är viktigt  att barnen får en känsla för sin närmiljö och uppleva den på nära hållför att de senare ska känna ansvar för och vilja ta hand om den.

 

Social hållbarhet: Vi vill även att barnen ska få uppleva att olikheter berikar och känna glädje och gemenskap i gruppen. Att ta hand om och hjälpa varandra och kunna samarbeta är framgångsfaktorer för att uppnå social hållbarhet.

 

Hållbarhet när det gäller hälsa och välbefinnande: Vi vill göra barnen medvetna om strategier för att uppnå det tex genom kost och rörelse men även behaglig ljudnivå, att få lugna stunder och kunna slappna av är saker som är viktigt för att må bra.

Vilka av läroplanens strävansmål ska vi fokusera på, på vår avdelning?

Lpfö 18

Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande

"Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva"

Lpfö 18

2.1 Normer och värden

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna

Lpfö 18

Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande

"Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och naturoch samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling."

 

Beskriv ett önskat läge i punktform. Fundera gärna över delmål vid årsskiftet och mer långsiktiga mål som ni vill uppnå till läsårets slut. Vad vill vi uppnå? Utgå från social hållbarhet, ekologisk hållbarhet och ekonomisk hållbarhet samt utgå från var barngruppen befinner sig; intressen och behov i barngruppen. 

- Barnen reflekterar själva över saker som förstör naturen tex skräp som hamnat fel.

- Barnen kommer med förslag och egna initiativ till hur de kan hjälpa naturen att må bra och tar hand om saker i sin miljö runt omkring.

- Barnen reflekterar själva över vad som får dem att må bra som tex mat, rörelse, att hjälpa en kompis osv

- Alla känner sig värdefulla och delaktiga i gruppen.

- Barnen klarar av att lösa konflikter mer självständigt

Välj ett eller flera prioriterade områden i likabehandlingsplanen som ni arbetar aktivt med på avdelningen. Beskriv ett önskat läge där likabehandlingsplanen är levande i verksamheten. 

Vi arbetar med barns inflytande för alla barns rätt att bli lyssnade på och rätt att påverka sin dag.

T ex. I gruppen har vi skrivit ut och satt upp barnens olika intressen så vi och de ser tydligt om vi jobbar med dessa.

Vi arbetar med värdegrundsfrågor- hur bemöter vi varandra? Hur samarbetar man i leken? Hur ser vi till att alla får bestämma och komma till tals? Hur lyssnar vi på ett aktivt sätt t ex i samlingen.

Vi arbetar med miljön så att den passar alla barn i gruppen och är tillgänglig för alla. Vi har mycket sk "okodat material" vilket vi ser leder till mer likvärdiga förutsättningar när det t ex gäller åldersskillnader osv

Alla i personalgruppen får utbildning i "Trygghetscirkeln" Vårt uppdrag och utmaning är att använda oss av dessa kunskaper för att alla barn ska få lika bra förutsättningar till lek, lärande och utveckling. Grunden för detta är trygghet och beroende på hur vi bemöter barnen och agerar i olika situationer kan vi öka deras möjligheter till detta.

De barn som är med i skolgruppen arbetar under hösten med "Ugglan och kompisproblemet " där syftet är att lära sig mer om hur man är en bra kompis och vad man kan göra för att lösa olika problem som kan uppstå.

Vi ska titta på avsnittet om Barnkonventionen blir lag- Vad innebär det för oss i förskolan? från Förskola 21

Önskat läge:

När alla känner sig helt trygga och har samma möjligheter till lek utveckling och lärande. När alla känner sig sedda och tillräckliga. När barnen och vi vuxna visar hänsyn, omsorg och empati. När alla får komma till tals och blir lyssnade på. När alla har en positiv självbild och självkänsla. När alla känner sig som en viktig del av gruppen . När vi ser olikheter som något positivt och berikande. Som många olika pusselbitar som tillsammans bildar en helhet.

 

Arbetslaget svarar på frågan HUR GÖR VI?

HUR ska vi arbeta med vårt/våra mål? Beskriv så konkret som möjligt. 

Vi arbetar för att nå målen hela dagarna men planerad undervisning sker mest på samlingarna  varje dag ca 9.00 samt i grupper Ti-To förmiddagar. Ibland har vi även en samling före mellanmålet eller strax efter.

Vi har valt att dela grupperna efter ålder för att kunna möta intressen och behov på rätt nivå för varje barn i gruppen:

Miljökämparna och Naturhjältarna. I varje grupp får barnen berätta om sina intressen samt vilka kompisregler och förhållningssätt som ska råda.

Vi har hittills jobbat mycket med att skapa bra relationer till varandra samt gått igenom vår lärmiljö tillsammans med barnen. Vi använder oss av de kunskaper vi fått i trygghetscirkeln när det gäller att skapa trygga relationer  mellan oss pedagoger och barnen speciellt de som är nya för terminen

På Tisdagarna ingår de 6 äldsta 5-åringarna i skolgruppen. Då har vi tänkt att gå till skogen och ev ha bokpåse som ett barn i veckan får ha med och vi läser med hjälp av projektorn.

På Onsdagar och Torsdagar arbetar vi med vårt tema. En grupp är ute och en inne. Nu på höstterminen använder vi oss bl a av materialet sopsamlarmonster för att fånga barnens intresse kring olika slags skräp och sortering av olika typer av material. Vi utgår från barnens lekar intressen och samtal och anpassar både planerad och spontan undervisning utifrån detta.

Tex Vi har märkt att barnen själva ibland reagerar då ljudnivån är hög genom att hålla för öronen mm. En behaglig ljudnivå är viktig för att sträva mot hållbarhet när det gäller välbefinnande och hälsa. Vi hjälper barnen att organisera sig så att färre barn är på ett ställe och planerar även undervisning om hur örat fungerar och hur det kan ta skada av för höga ljud.

Vi fördjupar oss i ett sopsamlarmonster i veckan. Barnen får bekanta sig med figuren genom att använda en QR-kod som leder till en berättelse om det valda monstret, de som vill får pärla monstret (Barnen har stort intresse av att pärla just nu) De får samla skräp och gå till miljöstationen i närheten och slänga eller till vår sopsortering på förskolan.

De danslekar och sånger vi har valt handlar om rörelselädje, kroppen, naturen och utifrån vänskaps och kompistema.

Vi väljer att läsa böcker där barnen både kan känna igen sig och som vidgar deras kunskap om andra människor och samhället. Vi väljer även böcker om naturen i syfte om att ge barnen ökade kunskaper om den. Vi ska även gå till Biblioteket och låna böcker utifrån vårt tema och våra prioriterade mål.

Vi använder de kunskaper vi får via läslyftet och trygghetscirkeln.

Upplägg i verksamheten? Vem ansvarar för vad? Tänk också på hur ni ska arbeta med mindre sammanhang. (Förskola 2.0)

Vi har skrivit ett arbetslagskontrakt där vi har diskuterat vilka förhållningssätt vi har och vill ha på Saltkråkan.

Vi har även beskrivit hur och när vi skapar mindre sammanhang för barnen.

Vi har gjort om grundrutinerna utifrån arbetspassen och satt upp synligt.

Vi har fördelat ansvarsområden delvis utifrån intresse men även utifrån kompetens/utbildning.

 

Hur ska vi dokumentera?

Vi dokumenterar i lärloggen utifrån målen för att det ska vara lätt att se en röd tråd. Vi gör gemensamma inlägg där vi kan redigera och lägga in bilder från båda grupperna.

Inläggen i lärloggen görs utifrån rubrikerna: Hållbar utveckling miljö (ekologisk och ekonomisk hållbarhet), Hållbar utveckling social och Hållbar utveckling hälsa och välbefinnande. Alla går in i varandra... tex så mår vi ju bra av att hjälpa till och vara snäll mot någon. Vi dokumenterar utifrån våra tre mål för att underlätta utvärdering och reflektion samt lättare se en röd tråd.

Information till VH skickas som meddelande

Vem ansvarar för vad?

Vi ansvarar för  planering genomförande och dokumentation av innehållet i de grupper var och en har ansvar för men vi skriver i samma lärloggsinlägg. Om en  av oss påbörjat ett inlägg kan den andra gruppen redigera och lägga till bilder i samma inlägg

 

Reflektioner varje vecka-  när, hur, vem ansvarar?

Vi reflekterar på planeringstiden på måndagar eller fredagar samt då vi har gemensam tid i arbetslaget t ex då det är SKA. Från 16.00 på måndagar har vi ofta tid att sitta minst två av oss.

Linda M har huvudansvar för infobrev till VH

Nedan svarar vi på i våra uppföljningar:

HUR BLEV DET? Analys, denna ligger till grund för vidare/ny planering av verksamheten.

• Vad har vi dokumenterat? -Vi har dokumenterat utveckling och lärande som skett utifrån vårt tema, Hållbar utveckling och de tre huvudmål som vi på vår avdelning satt upp.  Vi har även dokumenterat mycket bygg och konstruktion som många barn har stort intresse för nu. Vi har dokumenterat om barnens lek och deras utveckling i det sociala samspelet.

• Hur har barnens lärande blivit synligt? -Via Unikum, reflektionsväggen i hallen, feedback från barnens vårdnadshavare, i barnens lek och samtal mellan dem.

• Vilket resultat ser vi i förhållande till de mål vi har satt upp? (Vart ska vi?) -Ekonomisk och ekologisk hållbarhet: Våra utflykter har resulterat i att barnen känner mer ansvar för sin närmiljö. De känner sig mer hemma och att det är "deras miljö". De plockar upp skräp på vägen och på plats, och pratar om vad som kan hända med tex djuren.-Social hållbarhet: Vi ser dagligen resultat av att barnen vill hjälpa varandra och att de utvecklats i att samarbeta med varandra i olika situationer. Vi har även reflekterat över att leken i vår grupp är oberoende av ålder och kön, något som även uppmärksammats av vårdnadshavare, elever och vikarier som även uppmärksammat detta.
• -Hälsa och välbefinnande: Barnen delar spontant upp sig i grupper och trivs där det är färre barn och lägre ljudvolym. De önskar ofta dans och rörelse. De har även lärt sig att koppla av i avslappningen, även de som inte vågat innan.

• Vad intresserade barnen?       (Vad och hur gjorde barnen? Hur vet ni det? Hur påverkade miljön? Vad sa barnen?)

        -Mycket bygg och konstruktion, dans och rörelse, fotboll, hinderbana, skogen, sopsamlarmonster och arbetet kring sopsortering,

        rita, plusplus, pärlor, smålego och annat skapande material.

        Vi tror att vårt närvarande och tillåtande förhållningssätt i leken samt materialet och miljöerna har bidragit till deras intresse. Ett exempel är när vi utökade smålego med fler färger så började fler barn leka med det.

• Vad har barnen lärt sig? -Ex.Veckodagar, månader, begrepp (mindre, större, kort, lång) färger, följa mönster, räkna, samarbeta, våga prova,  sociala koder, djur och natur, källsortering, olika typer av material, turtagning, tolka känslor, gå på led, mer självständiga  tex toalettbesök, på och avklädning, våga prata inför grupp...........
• Hur vet vi det? Hur ser vi det?  -Vi lyssnar, ser och observerar genom vår närvaro.

• Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts?  -De kunskaper/verktyg vi fått genom trygghetscirkeln tycker vi är bra och använder oss av. Vi känner oss avslappnade i att stanna kvar i aktiviteter en längre stund tillsammans med barnen.  Vi upplever att den nya ateljen har fungerat väldigt bra och blir en lugn plats då det endast får plats 3 barn där. Vi låter leken få en mer central roll, tex barnen får spara leken (saker,byggen mm) till nästa dag, vi har fått mer kunskap om hur vi som pedagoger kan hjälpa barnen att utveckla leken.

• Vilka strategier och metoder har varit framgångsrika/mindre framgångsrika? Vad av detta kan vi ta med oss in i kommande projekt-/arbetsområde? -Se ovanstående svar.

• Varför blev det som det blev? Kan vi göra något annat till nästa gång? -GOOD ENOUGHT!

Uppföljning och analys av teamplan 2020-05-04

Hur blev det?

Kan man se en röd tråd från mål, reflektioner och dokumentationer/barnens kommentarer?

Beskriv konkreta exempel. Om det inte syns, vad saknas? Vad skulle ni ha gjort annorlunda?

Ja vi kan se en röd tråd från teamplansmålen när vi tittar på dokumentationer i lärloggen på Unikum.

När det gäller målet att barnen ska få naturupplevelser så har vi kontinuerligt så har vi gått till skogen i halvgrupp varje vecka under VT. Detta har vi gjort möjligt trots att vi bara är 3 pedagoger och 23 barn i gruppen genom att ändra gruppindelningarna från åldersuppdelade till åldersblandade.

Vad är ni mest stolta över?

-Att vi har tydliga rutiner varje dag. Detta underlättar både för oss vuxna- vi vet var vi ska vara och vad vi ska göra, och för barnen- leder till trygghet.

-Att vi anpassar innehållet och miljön efter barnens behov och intressen. Vi har ändrat i lärmiljönoch erbjuder material som anpassas efter barnens behov för att utmana och inspirera till lek, lärande och utveckling.

-Att vi tar tillvara på och använder nya kunskaper och följer riktlinjer från lpfö 18. Detta är synligt i utbildningen och i vårt arbetssätt/förhållningssätt.

Ex: Lekens betydelse-central roll:

Vi ändrar/anpassar vårt förhållningssätt och använder strategier för att vara mer aktiva och närvarande i barnens lek. De får mer tillfälle att spara/leka vidare och färre störningsmoment. Vi skapar mindre sammanhang genom att ändra i miljön och grupper. Vi delar upp oss mer och ser till att vara så mycket som möjligt "på golvet" och där barnen är både inne och på gården.

Ex: Digita verktyg:

Vi har använt oss av digitala verktyg på olika sätt och fått in dessa på ett naturligt sätt och fått in dessa på ett naturligt sätt i utbildningen. Vi ser både vinster för oss som metod för undervisning samt för att öka barnens kunskaper när det gäller användning av olika digitala verktyg.

Vi har jobbat med QR-koder, projektor, i-pads, blue-bot, programmering, sökfunktioner, bildskapande-estetiska lärprocesser, musik, dans. Vi har även använt dokumentkamera, polyglutt som redskap för bokläsning.

Vad intresserade barnen? HUR arbetade vi för att utgå från barnens behov och intressen?

Vad har barnen lärt sig? Hur vet vi det? Hur ser vi det?

-Bygg och konstruktion: Vi ser att barnen visat stort intresse för dessa material och spontant väljer dem. De väljer även att vistas i dessa miljöer där materialet erbjuds både inne och ute. I skogen byggs det kojor mm av det materialet som erbjuds där.

Vi har även sett att de gärna är i ateljen som vi gjorde om inför höstterminen.

-Dans, musik och rörelse: Vi ser att barnen blir glada av och har roligt under dessa aktiviteter. De frågar gärna efter det också.

-Natur, skog och sopsortering: Alla barnen på avdelningen visar stort intresse för skog och natur och vill gärna gå dit. De leker bra i dessa miljöer och det uppstår få konflikter.

Vi har kontinuerligt observerat barnens lek och lyssnat in deras intressen. Därefter har vi planerat innehållet i utbildningen och anpassat denna på en nivå som passar. Vi har även kontinuerligt anpassat och ändrat lärmiljön så att den blir utmanande och inspirerar till lärande, lek och samspel.

Vi pratar med barnen och frågar dem om vad de vill lära sig och vad de tycker är roligt osv. Vi pratar också med barnen om vad, hur och när de lär sig för att göra dem medvetna om sitt lärande och utveckling.

Vi ser att lärande sker främt genom observationer av barnens lekar och skapande samt genom samtal med dem. Vi hör även vårdnadshavare som berättar om vad de ser hemma och vad barnen gör eller berättar om där. 

Vilka stategier och metoder är vi mest nöjda med?

Att göra inläggen på Unikum utifrån mål eller tema har varit bra för att se vad vi har gjort och det blir lätt att hitta.

Vi kan då se att vi jobbat med hållbar utveckling och de tre huvudinriktningar inom detta tema som vi satt upp som mål: Social hållbarhet, miljö osv.

Att vi har rutiner och en tydlighet i utbildningen. Detta ser vi leder till trygghet för barnen så att mer tid kan ägnas åt lek och lärande.

Att vi jobbar mycket med relationsskapande och att vi vuxna är närvarande och lyssnar in och ser barnens olika behov så att de känner sig sedda och lyssnade på märker vi leder till positiva resultat.

Att vi är flexibla och att vi pedagoger känner oss trygga och har ett tillåtande klimat är också exempel på något som vi ser leder till en bra verksamhet.

Vad vill vi ta med oss till nästa läsår?

Vi vill ta med oss de strategier och metoder som vi ser fungerar bra.

Eftersom hösten innebär både nya barn i gruppen samt ny personal tänker vi att den relationsskapande perioden som vi brukar lägga fokus på de första månaderna är viktig