Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Zick Zack Berättande text

Skapad 2019-08-23 16:41 i Ornäs skola Borlänge
Använder Zick Zack åk5 i både årskurs 5 och 6.
Grundskola 6 Svenska
Spännande berättelser vill locka dig att läsa vidare, så att du bara måste få veta hur det slutar. Hur är en spännande berättelse uppbyggd? Hur använder du språket för att skapa levande miljöer och bygga upp spänning? Det och mycket mer handlar arbetsområdet Superspännande-berättande texter i Zick-Zack.

Innehåll

Syfte

Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att du utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska du ges förutsättningar att utveckla ditt skriftspråk så att du får tilltro till din språkförmåga.

Vad behöver du lära dig?

Du får möjlighet att:

  • förstå syftet med en berättande text (Förförståelse/förkunskaper)
  • lära dig hur en berättande texts (en äventyrsberättelse) berättarkurva är uppbyggd, med en inledning, en serie spännande händelser och svårigheter som måste lösas samt en avslutning som knyter ihop berättelsen
  • lära dig hur man använder språket för att skapa levande miljöer och bygga upp spänning
  • lära dig variera dina meningar och ditt språk på olika sätt
  • lära dig ordklasserna substantiv, adjektiv, verb, adverb och prepositioner och hur de används i texter.
  • öva på det du lärt dig och tillsammans i klassen/gruppen bygga upp en berättarkurva och skriva några avsnitt till en berättelse
  • på egen hand kunna planera och skriva en berättelse  

    En berättande text måste innehålla:

    • Rubrik
    • Inledning (talar om vem det handlar om, var och när det händer)
    • Problem/konflikt
    • Händelser som löser problemet
    • Avslutning

    En berättande text ska ha vissa språkliga drag:

    • Preteritum (dåtid) eller presens (nutid)
    • Första eller tredje person ("jag" eller han/hon)
    • Beskrivande verb
    • Dialoger
    • Uttrycksfullt språk
    • Sambandsord som utvecklar och binder samman

Hur gör du? 

  • Klassen läser och återberättar olika spänningsberättelser och samtalar om vad det är som gör en berättelse spännande.
  • Klassen arbetar gemensamt med modelltexter och lär sig känna igen spänningsberättelsens struktur (berättarkurvan).
  • Klassen arbetar med de språkliga drag som används för att skapa spänning, som vikten av att välja rätt adjektiv och beskrivande verb, tala till alla sinnen, ibland inleda ­meningar med ett adverb eller en preposition, använda liknelser samt variera meningslängden.
  • Klassen läser och analyserar några textavsnitt, skriver tillsammans med sin lärare korta avsnitt, där ni övar på det ni lärt er tidigare.
  • Varje elev planerar och skriver på egen hand en berättelse samt bearbetar den utifrån respons.

Det här kommer att bedömas

 Din förmåga att:

  • förstå syftet med en berättande text
  • kunna skriva en text med ett begripligt innehåll och en tydlig röd tråd
  • kunna använda strukturen för en berättande text (spänningstext)
  • kunna använda de språkliga drag som är typiska för en berättande text, som olika berättartekniska grepp, ordval, meningsbyggnad m.m.

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  4-6
  • Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
    Sv  4-6
  • Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
    Sv  4-6
  • Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
    Sv  4-6
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
    Sv  4-6

Matriser

Sv
Zick Zack Skrivrummets skrivutvecklingsmatris: Berättande texter

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Syfte
Börjar förstå varför berättelser skrivs. Kan identifiera en berättande text.
Förstår varför berättelser skrivs och att de kan se olika ut. Försöker anpassa texten till syftet.
Förstår att berättelser kan skrivas för att underhålla, undervisa, informera osv. och samtidigt ge läsaren möjlighet att använda sin fantasi. Kan anpassa texten till syftet och målgruppen.
Förstår att berättelser kan skrivas med olika syften och att läsarna tolkar berättelser på olika sätt. Kan och vågar på egen hand anpassa och variera texten utifrån syfte och målgrupp.

INNEHÅLL

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Texten är begriplig men den ”röda tråden” är svag.
Texten är begriplig och innehåller en enkel handling med en tydlig ”röd tråd”.
Texten har ett relativt tydligt innehåll, med utvecklad handling och ”röd tråd”.
Texten har ett tydligt och för målgruppen intressant innehåll, med en väl utvecklad handling och tydlig ”röd tråd”.

STRUKTUR

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Skriver en rad löst sammanhängande händelser med en enkel avslutning.
Har en i huvudsak fungerande struktur. Introducerar personer och miljöer och fokuserar sedan på en rad händelser med ett enkelt slut.
Har en relativt väl fungerande struktur. Orienterar läsaren genom att berätta detaljer, valda för att stegra berättelsens utveckling. Problem introduceras och löses på ett tillfredsställande sätt.
Har en väl fungerande struktur. Väljer att använda, manipulera eller lämna konventionell textstruktur för att skapa spänning.
Inledning:
Tar bara med delar av informationen och förutsätter att läsaren delar bakgrundskunskapen Har ej med information om tid och plats.
Försöker vägleda läsaren med en enkel miljöbeskrivning. Har med information om tid, plats och personer utan närmare beskrivning.
Beskriver tid, plats och personer med detaljer för att ge berättelsen ett sammanhang.
Försöker sig på nyskapande berättelsedrag. Ger tillräckligt med detaljer för att etablera samband mellan miljö, huvudpersoner och bipersoner
Komplikation:
Återger en rad händelser som inte verkar leda till en komplikation.
Har en inledande händelse som antyder en komplikation. Kopierar och använder komplikationer från välkända berättelser.
Skapar en tydlig berättelsekurva och utvecklar handlingen genom att ha med mer än en komplikation.
Utvecklar en berättelsekurva som är följdriktig och sammanhängand. Utvecklar och löser varje komplikation i olika avsnitt. Manipulerar läsaren genom att ge noga utvald information vid olika tillfällen.
Avslutning:
Skriver en enkel avslutning, t.ex. ”Det var en dröm.”
Försöker skriva en avslutning. Använder vanliga teman, t.ex. att det goda besegrar det onda.
Försöker sammanfatta med avsikt att föra berättelsen mot en upplösning. Visar på samspel och konflikter mellan karaktärer och löser någon av konflikterna.
Binder tydligt ihop de olika delarna med avsikt att föra berättelsen mot en upplösning. Visar på samspel och konflikter mellan karaktärer och löser någon av konflikterna.

SPRÅKLIGA DRAG

Börjar
Utvecklar
Befäster
Utvidgar
Använder inte de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Använder några av de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Använder de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Använder och utvecklar de språkliga drag som är typiska för en berättande text.
Ordval och meningsbyggnad:
Ordvalet är vardagligt och meningsbyggnaden i huvudsak korrekt men utan variation.
Ordvalet är relativt varierat och meningsbyggnaden korrekt med viss variation. Börjar använda adjektiv och beskrivande verb.
Ordvalet är varierat och meningsbyggnaden varieras (både vad gäller längd och sätt att inleda meningarna), med avsikt att skapa spänning och tempoväxling. Använder adjektiv, adverb och beskrivande verb. Använder liknelser och bisatser inledda med prepositioner och adverb, för att utveckla texten.
Ordvalet är passande och höjer kvaliteten och visar på god språklig variation. Kontrollerar effektivt språket och strukturen och väljer noga ord och stil.
Första/tredje person:
Byter ofta från tredje person till första person.
Skriver konsekvent i första eller tredje person.
Anpassar perspektivet på ett i stort sett korrekt sätt.
Anpassar perspektivet på ett för sammanhanget korrekt sätt.
Direkt och indirekt tal:
Använder sällan direkt tal.
Återger tal ibland. Börjar använda riktig interpunktion i dialoger.
Använder dialoger på ett för sammanhanget passande och korrekt sätt.
Använder dialoger på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.
Tempus:
Har vissa svårigheter att hålla ett bestämt tempus.
Håller sig i viss mån till ett och samma tempus.
Använder tempus korrekt.
Använder tempus korrekt och effektivt.
Sambandsord:
Använder några få enkla sambandsord, som t.ex. ”och, sen”.
Använder vanliga sambandsord som t.ex. ”för att, därför, så att”.
Använder mera komplexa sambandsord som t.ex. ”även om, å andra sidan”.
Använder sambandsord på ett välutvecklat sätt, så att texten är lätt att följa och förstå.
Berättarteknik:
Texten innehåller inga eller få gestaltande beskrivningar eller berättartekniska grepp.
Texten innehåller enkla gestaltande beskrivningar samt en del berättartekniska grepp, avsedda att skapa spänning och väcka intresse.
Texten innehåller gestaltande beskrivningar av olika slag, liksom olika berättartekniska grepp, medvetet valda för att skapa spänning och väcka intresse.
Texten innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar av olika slag, såväl som liknelser och metaforer. De berättartekniska knepen är medvetet valda och fungerar effektivt.
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: