Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Hur kan vi tillsammans hjälpas åt att hålla naturen frisk?

Skapad 2019-08-25 21:18 i Parkens förskola Norrtälje
Förskola
Vi på avdelning vit har valt att arbeta utifrån frågeställningen: ”hur kan vi tillsammans hjälpas åt att hålla naturen frisk”?

Innehåll

 

1. MÅLOMRÅDE

1a: SYFTE - GENERATIV FRÅGA

 

Generativ fråga: Hur kan vi tillsammans hjälpas åt att hålla naturen frisk?

Syfte: syftet är att ge barnen insikt i att vi alla kan hjälpas åt för att vara rädda om naturen. Vi vill väcka nyfikenhet kring djur och växter som finns omkring barnen för att skapa en kunskap och empati kring naturen, som förhoppningsvis leder till att det skapas en ansvarstagande tanke bakom handlingar som rör vår miljö. Huvudsyftet är alltså att grundlägga en kunskap kring hur våra val i vardagen kan påverka vår natur. Vi är övertygade om att det för planetens skull är viktigt att lära sig redan nu att tex.

* Spara på vattnet genom att inte ha vattenlek under rinnande vatten och stänga av vattnet under tiden en tvålar händerna.

* Sortera sina sopor så att de kan återvinnas och bli nya förpackningar.

* Prata med barnen om att det är viktigt att ta lagom med mat och att hellre ta upprepade gånger, så att en orkar äta upp allt på tallriken. Och visa att de eventuella matresterna som blir skall matas i vår avfallspåse som i sin tur gör nytta genom att bli till biogas som i sin tur gör att bilarna kan köra.

* Vara snälla mot djur och natur. Tex. Inte bryta av friska grenar, plocka fridlysta blommor eller skada djur.

1b: MÅL ur Lpfö 18

 

Mål ur Lpfö 18: se nedan.

1c: BARNENS FÖRFÖRSTÅELSE

 

Barnens intressen, initiativ och behov: Samtliga barn visar ett genuint intresse för djur, och nu framförallt för sniglar. De letar gärna upp sniglar och visar dem för oss pedagoger eller inspekterar dem noggrant på nära håll. Även när de får syn på andra spännande djur såsom hundar eller myror, blir de exalterade och visar oss så att vi kan prata tillsammans om dem. Barnen är så pass små att de inte hunnit skaffa sig så mycket kunskap kring ”hållbar utveckling”, de visar att de vet att de bör vara rädda om djur, även om det ibland ”glöms bort” och nyfikenheten över hur det låter och känns att krossa en snäcka under stöveln vinner över empatin för snigeln i snäckskalet.Några av barnen uttalar begreppet ”snigel”, medans andra bara pekar än så länge,

Återvinning är något vi arbetar hårt med på avdelningen. Vi upplever att barnen inte haft så mycket kunskap kring det tidigare, men att de lär sig fort. De går numer fram med sin tallrik direkt till vårt återvinningskärl ”kompostina” efter måltider och lägger sina överblivna matrester där i.

Specifika mål

1d: BARNENS FÖRSTÅELSE

 

Förståelse:  Vi vill att barnen ska få möjlighet att se olika samband i naturen, hur årstider och väder påverkar djur och natur och vilka konsekvenser det kan bli om tex. Vattnet tar slut eller om djuren tror att plast i naturen är mat och äter upp det. Vi vill att de ska förstå hur våra handlingar påverkar miljön. 

Vi vill att barnen ska få en grundläggande kunskap om våra vanligaste djur och växter som finns i vår närmiljö. Vi vill visa dem processen från frö till växt.

 

1e: BARNENS FÖRMÅGOR

 

Förmågor: Vi vill att barnen ska utveckla en empatisk förmåga gentemot naturen. Förmågan att våga prova nya saker. Förmågan att våga tro på sig själv och sitt eget skapande. Förmågan att se konsekvenser utifrån sina handlingar.  

1f: BARNENS BEGREPP

 

Begrepp: Försiktig, vara rädd om, matavfall, 

1g: FÖRSKOLLÄRARNAS OCH BARNSKÖTARNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT

 

Arbetslagets förhållningssätt: Vi tänker oss att vi arbetar utefter en scaffoldingstöttande med en undersökningsdialog, där vi utforskar tillsammans ochställer metakognitiva frågor till barnen 

Vetenskaplig grund:

1h: FÖRSKOLLÄRARNA OCH BARNSKÖTARNAS KUNSKAP OM ÄMNESOMRÅDET

 

Arbetslagets kunskapsbehov i ämnesområdet: Vi innehar den kunskap vi behöver för tillfället, dyker det upp kunskapsluckor längs vägen så fyller vi dem genom att söka upp relevant information

2. UTVÄRDERING

2a: KRITERIER

Kriterier: hänvisar till matris.

2b: UTVÄRDERINGSSÄTT

 

Utvärderingssätt: Vi tänker oss att vi under terminens gång observerar huruvida varje enskilt barn tillägnat sig kunskaper och färdigheter vi planerat och sedan reflekterar kring detta på reflektionerna. Islutet av terminen har vi ett trevligt avdelningsmöte där vi gör en djupare sammanställning.

3. AKTIVITETSPLAN

3a: STARTAKTIVITET

 

Aktiviteter: Vi har redan satt igång med att undervisa barnen i hållbar utveckling. Vi har skapat en aktivitet där våra skogsdjur stöter på okända föremål i naturen, barnen får då reflektera över huruvida föremålen hör hemma där och vilket sopsamlarmonster som vill ha det.

Vi planerar även att fördjupa barnens intresse  för sniglar genom att studera dem i förstoringsglas, låta barnen få skulptera dem i olika material och se informationsfilmer om sniglar/snäckor.

3b: FORMATIV UPPFÖLJNING (= uppföljning som syftar till att utveckla arbetet vidare)

 

Formativ uppföljning: Vi är närvarande pedagoger vilket gör att vi lättare uppfattar våra små barns tankar. Vi är flexibla och har inga problem med att förändra planeringen utefter barnens behov. Vi går kontinuerligt igenom dokumentationen tillsammans med barnen och genom dialogen kring den fångar vi upp deras utveckling mot vår måluppfyllelse

3c: LÄRMILJÖ

 

Lärmiljö: Vi har skapat en skogsmiljö i ett av våra rum. Tanken med det är att ge barnen en känsla för naturen även inomhus och på så sätt underlätta inlärningen inom djur och natur. I skogsrummet har vi gosedjur i arter som finns i vår svenska fauna, dessa för vi samtal kring, lyssnar på deras läte och sjunger om. Vi har tagit in material såsom kottar och löv som vi undervisar barnen kring deras begrepp. Bilder på de vanligaste träden och kottarna sitter uppsatta på vårt ljusbord, så att barnen har möjlighet att upptäcka och jämföra med kottarna och löven på ljusbordet. Vi har valt att placera ljusbordet mitt i rummet för att barnen ska kunna stå tillsammans runt det, vilket främjar samspelet mellan barnen.

Vi kommer även att erbjuda barnen att utforska i andra material såsom färg och playdough och dela in barnen i mindre grupper för att alla ska få möjlighet att kunna synas.

Kopplingar till läroplanen

  • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
    Lpfö 18
  • skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och
    Lpfö 18

Matriser

Matris för uppföljning av måluppfyllelse

Förståelse

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Barnen visar empati och en förståelse för begreppen ”försiktig” och ”vara rädd om”.
Barnen hejdar sig lite när de är påväg att skada naturen och visar att de förstår vad vi pedagoger menar med ”försiktig” och ”vara rädd om”.
De påminner varandra om att vara försiktiga och att ”vara rädd om”.
Vi upplever att det är en självklarhet för barnen att vara rädda om djur och natur.
Skriv ert konkreta mål här
Barnen kan associera de vanligaste begreppen såsom: ekorre, kotte och löv till rätt objekt.
Vi uppmärksammar att de associerar enstaka begrepp.
Vi uppmärksammar att de associerar begrepp när vi visar och frågar.
Vi uppmärksammar att de associerar begrepp genom att själva visa oss och benämna.
Skriv ert konkreta mål här
Barnen förstår att de ska lägga ex. plast i återvinningen och visar förståelse för begreppet ”återvinna”.
Barnen kännetecknar skräp och plockar upp det.
Barnen plockar upp skräp och kastar det.
Barnen går själva och lägger material såsom plast i återvinningen.

Förmågor

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Barnen vågar prova nya saker
När barnet visar intresse för en ny aktivitet.
Barnet visar intresse av att delta i en ny aktivitet.
Barnet deltar i en ny aktivitet och är nöjda med sitt resultat.
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här

Begrepp

Påbörjad utveckling
En bit på väg
Måluppfyllelse
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här
Skriv ert konkreta mål här

Reflektionsfrågor

Vad har hänt sedan förra gången?
Vad har vi gjort? Vad har vi sett?
Reflektioner
Hur gick det? Varför blev det så? Hur reagerade barnen på det vi gjorde? Vad fångade barnen? Vad behövde barnen för uppmuntran och stöttning? Hur fungerade lärmiljön som stöd för processen? Hade barnen tillräcklig kunskap för uppgiften? Vilka strategier använde barnen? Vilka barn var delaktiga? Vilka reflektioner gjorde barnen? På vilket sätt bidrog vi pedagoger till barnens lärande?
Vilket lärande ser vi?
Vad är det barnen försöker förstå? Vad verkar de vilja undersöka? Vad vill vi som pedagoger att barnen ska förstå? Arbetar vi mot de mål som är uppsatta? Hur använder sig barnen av varandra i sitt utforskande?
Hur går vi vidare?
Vad och hur ska vi utmana? Vad tror vi kan vara meningsfullt för barnen? Vilka fler språk och uttryckssätt kan vi erbjuda barnen? Vilka material och vilken miljö ska vi erbjuda barnen? Vilka fakta behöver vi pedagoger söka för att komma vidare? Hur kan vi få vårdnadshavarna delaktiga? Vilka arbetssätt och förhållningssätt ska vi använda? Vilka kunskaper behöver vi pedagoger för att kunna utmana barnen vidare?
Beröm eller ge feedback på det här materialet genom att skriva en kommentar här: