Ämnen:
Biologi, Kemi
·
Årskurs:
7
Ekologi
Hamburgsundskolan, Tanum · Senast uppdaterad: 26 augusti 2019
Under följande veckor kommer vi att arbeta med ekologi. Vi kommer bland annat titta på olika ekosystem som finns i vår omgivning och därigenom lära oss mer om det fantastiska samspel som sker mellan organismer och den miljö de lever i.
Planering
Följande områden ska ni lära er om.
-population, samhälle, organism
-planet som passar för liv
-ekologiska nischer
-ekosystem i balans
-energiflöde
-fotosyntes. förbränning (cellandning)
-näringskedjor, näringsvävar, näringspyramider
-kretslopp
-biologisk mångfald
Vi börjar att repetera och gå igenom fotosyntes och cellandning. Vi kommer sedan att titta på en film och ekologi och gå igenom ekologins grunder och dess begrepp.
Efter detta kommer ni att få påbörja ett grupparbete där ni ska göra ett presentation av en typ av ekosystem där ni använder er av nedanstående begrepp. Ekosystemen kan ex var i en insjö, ett hav, en skog, en äng, en savann, ett fjäll mm. Detta kommer att påbörjas v. 35
Arbetet kommer ni att redovisa era arbeten med början 7:1 mån 7:2 tisdag v. 37.
v. 38 tisdagen kommer vi att ha ett prov på nedanstående begrepp.
Följande ord och dess betydelse ska ni kunna
ekologi : Sambandet mellan levande och ickelevande ting.
ekosystem: Ett avgränsat område där man ser till samspelet mellan levande och ickelevande ting.
population: Flera organismer av samma art som lever i samma område.
biotiska faktorer: Levande ting som växter och djur
abiotiska faktorer: Ickelevande ting som sol, vatten, berggrund mm.
habitat: En plats där organismer lever, får föda, skydd och utrymme.
Organism: Ett levande ting som består av celler.
konkurrens: Arter i samma ekosystem kan konkurrera om föda.
art: Liknande organismer som kan få fertila avkommor.
ekologiska nisch: En organisms roll i sitt ekosystem. Ex biet vars uppgift är att pollinera blommor samt samla nektar för att bilda honung.
näringskedja/näringsväv: Hur energin flödar i ett ekosystem.
näringspyramid: Beskriver hur energin överförs och fördelas mellan organismer. Det visar också hur många av det finns av varje sort i näringskedjan eller ekosystemet.
kretslopp: Hur energin cirkulerar i ett ekosystem eller liknande.
producent: Växterna som producerar syre och sin egna näring via fotosyntesen.
konsument: De organismer som äter växter och andra djur för att få energi.
toppkonsument: De djur som står högst upp i en näringspyramid eller näringskedja som inte har några naturliga fiender ex, vargen, björn, lejon.
nedbrytare : Kallas även för destruenter. Består av bakterier, maskar, sniglar och svampar. Bryter ner döda växter och djur.
Underrubrik 1
ARBETSPROCESS
-genomgångar
-studieuppgifter
-skrivuppgift
-film
- keynote presentation
BEDÖMNING
Bedömning sker kontinuerligt under arbetets gång.
Key note presentation eller liknande.
Muntliga diskussioner.
Förhör av ord.
Läroplanskopplingar
Syfte (5)
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
genomföra systematiska undersökningar i biologi, och
använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället.
använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll (7)
Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.
Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.
Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.
Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.
Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi, såväl i digitala som i andra medier.
Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.
Kriterier (8)
Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
Eleven kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett i huvudsak fungerande sätt i diskussioner och för att skapa enkla texter och andra framställningar med viss anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra fältstudier och andra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
Eleven undersöker olika faktorers inverkan på ekosystem och populationer och beskriver då enkelt identifierbara ekologiska samband och ger exempel på energiflöden och kretslopp.
Dessutom för eleven enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur människan påverkar naturen och visar på några åtgärder som kan bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
Matriser i planeringen
Innehåller inga matriser
